Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?. Den amerikanska centralbanken FED fortsätter att avveckla sin ekonomiska stimulans i jämn takt, men rörelserna över tillväxtmarknader har varit allt annat än jämna. Tillväxtekonomier fortsätter under 2014 generellt sett den utveckling som de hade under slutet av 2013 och såväl valutor som aktiemarknaderna i många tillväxtländer har noterat betydande nedgångar. Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?
Med en minskad global likviditet till följd av att FEDs ekonomiska stimulans successivt dras in, har haft olika konsekvenserna bland nya och gränsmarknader, så kallade frontier markets. Under februari 2014 publicerade det globala kreditvärderingsinstitutet Moodys en rapport som tydligt markerade att tillväxtmarknader inte skall betraktas som en homogen grupp. Rapporten visar att effekterna av FEDs åtgärder har haft skilda effekter i dessa länder, och att mer robusta nationer som Sydafrika, Ryssland och Turkiet har alla klarat sig helt annorlunda än de mindre stabila länderna. Moodys konstaterar att det är länder med ett stort beroende av extern finansiering varit de som varit mest utsatta för effekterna av nedtrappningen av FEDs kvantitativa lättnader och kommer så att förbli.
Enligt Moodys har påverkan på många viktiga suveräna kreditmått bland tillväxtmarknadsländerna hittills varit och kommer sannolikt att fortsätta att vara begränsade. De negativa effekterna på dessa ekonomier, säger Moodys, kommer troligen att vara tillfällig och en del av deras anpassningsprocess till normaliseringen av penningpolitiken i de mer utvecklade ekonomierna.
Brasilien, som inledde sin monetära åtstramning under 2013 innan FED tillkännagav sina planer för nedtrappningen av den ekonomiska stimulansen har inte påverkats lika hårt som länder som Sydafrika och Turkiet, till exempel, har vars valutor drabbats av kapitalflödesjusteringar.
Ryssland har också varit något avskärmad från FEDs åtgärder främst på grund av ett större överskott i bytesbalansen tillsammans med sina större valutareserver, två faktorer som skyddat landets ekonomi från negativa effekter av åtstramningen av den globala likviditeten.
Den negativa påverkan på tillväxtekonomierna
Både tillväxtekonomier och frontier markets kommer att påverkas om den amerikanska penningpolitiken fortsätter på samma sätt som nu. Moodys konstaterar dessutom att den senaste tidens utveckling bekräftar att en ökning av finansieringskostnaderna i USA och globalt kommer att ha en större, och mer negativ, påverkan på tillväxtekonomiernas utveckling än vad det kommer att ha för de mer utvecklade länderna i västvärlden.
Moodys uppskattar att åtstramningen av den ekonomiska stimulansen kommer att leda till en negativ BNP-tillväxt för tillväxtekonomierna under perioden 2013 till och med 2016 som ackumulerar till mellan 2,8 och 3,2 procent beroende på snabbheten i åtstramningspaketen. Detta är nästan dubbelt stor effekt som för de mer så utvecklade ekonomierna. Moodys anser emellertid att dessa negativa effekter kommer att vara relativt begränsade och tillfällig karaktär.
Bland de nationer som är mest utsatta för en minskning eller återföring av de finansiella flödena rankas tillväxtmarknaderna högt eftersom dessa var mottagare av stora kapitalinflöden under perioden av kvantitativa lättnader i USA. De historiskt sett låga räntor och den rikliga likviditeten i de utvecklade ekonomierna, framför allt i USA, har bidragit till att driva kapitalflöden in i många snabbväxande tillväxtländer under de senaste åren. Inflödena på obligationsmarknaden är ett bra exempel. Men så stor uppmärksamhet, tog den globala tillväxten en vändning under 2013 leder tillväxtländerna på det hela för att uppleva en större avveckling.
Denna omsvängning i tillväxtutsikterna och den pågående minskningen av överdriven likviditet ledde till en nedgång i differential avkastningen på tillgångarna i avancerade ekonomier och tillväxtekonomier. Detta ledde till kapitalutflöden, vilket i sin tur utlöste fall i aktie-och obligationsindex samt valutadeprecieringar i precis samma tillväxtmarknader som gynnades av de ursprungliga inflödena.
I en separat rapport som Moodys publicerade framgår att åtstramningen av de ekonomiska stimulanspaketen från FED även framgent kan komma att ha en negativ effekt på en del av EMEA-ländernas ekonomier.
Det största hotet mot likviditet i vissa tillväxtmarknader till följd av effekterna av nedtrappningen av FEDs kvantitativa lättnader kan ligga i politiska åtgärder som påverkar den inhemska makroekonomiska miljön och ekonomiska system, inklusive lokala banker.
Statliga och penningpolitiska beslut som skulle kunna höja räntan är en viktig faktor som kan påverka företagens kassaflöden negativt och även minska utrymmet för finansiella åtaganden eller krediter där tillit är den outnyttjade anläggningar, noterar Moodys som också konstaterar att EMEA Liquidity Stress Index stiger om likviditeten försvagas. Indexet har ökat något till 14,7 procent i december 2013, något som i första hand pekar på svagare operativa resultat för ett fåtal företag, trots den allmänna trenden av kreditstabilisering.
I denna text tittar vi närmare på olika börshandlade produkter som ger exponering mot AAVE. Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar AAVE. Vi har identifierar fyra stycken sådana produkter.
De olika produkterna skiljer sig en del åt, en del av emittenter av ETPer arbetar med så kallad staking för vissa kryptovalutor, vilket gör att förvaltningsavgiften kan pressas ned. Det är emellertid inte så att alla dessa börshandlade produkter är identiska varför det är viktigt att läsa på.
Börshandlade produkter som ger exponering mot AAVE
Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar AAVE. Det finns faktiskt en börshandlad produkt som är noterade på svenska börser vilket gör att den som vill handla med dessa slipper växlingsavgifterna, något som kan vara skönt om det gäller upprepade transaktioner i olika riktningar.
För ytterligare information om respektive ETP klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
UBS ETF (LU) MSCI Europe Socially Responsible UCITSETF (EUR) A-acc (UIW1 ETF) med ISIN LU2206597804, strävar efter att spåra MSCI Europe SRI Low Carbon Select 5% Issuer Capped-index. MSCI Europe SRI Low Carbon Select 5% Emittent Capped-index spårar värdepapper från Europa. Endast företag med mycket höga ESG-betyg (Environmental, Social and Governance) i förhållande till sina branschkollegor ingår. Vikten för varje företag är begränsad till 5 %.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % per år. UBS ETF (LU) MSCI Europe Socially Responsible UCITSETF (EUR) A-accär den billigaste och största ETFen som följer MSCI Europe SRI Low Carbon Select 5% Emittent Begränsat index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
UBS ETF (LU) MSCI Europe Socially Responsible UCITSETF (EUR) A-acchar tillgångar på 142 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 26 februari 2021 och har sin hemvist i Luxemburg.
Översikt
Investeringsmålet är att replikera pris- och avkastningsutvecklingen för MSCI Europe SRI Low Carbon Select 5 % Emittenttak med totalavkastning nettoindex netto efter avgifter.
Fonden investerar i allmänhet i aktier som ingår i MSCI Europe SRI Low Carbon Select 5% Issuer Capped Index. Bolagens relativa viktning motsvarar deras viktning i index.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest, SAVR och Avanza.
Över hälften av investerarna anser fortfarande miljömässiga, sociala och styrande faktorer som mycket viktiga när det gäller allokering av portföljtillgångar.
Svårighet att mäta effekt ses som det största hindret för att fortsätta använda hållbara investeringar.
Juryn ut de bästa sätten att driva positiv förändring, med effektinvesteringar, exkluderande screening, individuellt företagsengagemang och statlig policy och reglering bland topplistan.
Fidelity International (Fidelity) avslöjar idag nyckelresultat från sin Professional Investor DNA Survey, som samarbetar med Crisil Coalition Greenwich för att söka åsikter från över 120 institutionella investerare och mellanhandsdistributörer över hela Europa och Asien, om investerares aptit för att införliva ESG (miljö, social och styrning). ) överväganden i portföljallokering.
Enligt studien anser över hälften av investerarna fortfarande ”E”, ”S” och ”G”-faktorer som viktiga när det kommer till portföljtillgångsallokering under de kommande 18 månaderna.
Miljö är den viktigaste faktorn, med två tredjedelar (63 %) av investerarna som betraktar det som en viktig faktor, med styrning (58 %) och social (51 %) som följer efter. I spetsen är europeiska och institutionella investerare som lägger mer vikt vid ESG-kriterier i portföljtillgångsallokeringen.
När man tittar på hållbarhetsteman avslöjar studien ytterligare investerarfokus på miljöhänsyn, med utsläpp av koldioxid och energiomställningen tillsammans med bevarandet av naturkapital rankas bland de tre främsta teman i fokus, troligtvis driven av pågående investerare och politiska beslutsfattares åtaganden att nå nettonollutsläpp. utsläppsmål.
Företagstransparens rankas på andra plats totalt sett, vilket underbygger investerarnas önskan om stark bolagsstyrning.
Svårighet att mäta påverkan största hindret för att investera hållbart
Även om ESG ses som viktigt vid tillgångsallokering finns det fortfarande hinder kvar. Svårighet att mäta effekten ses som det största hindret för att fortsätta använda hållbara investeringar (68 % totalt). Samtidigt nämnde 52 % av investerarna förändringar av eller inkonsekventa regler som en viktig barriär. I Asien ansåg 66 % av investerarna att bristen på utbud av kvalitetsstrategier/produkter var ett hinder – jämfört med endast 31 % i Europa.
Jenn-Hui Tan, Chief Sustainability Officer, Fidelity International kommenterar: ”Vår studie visar att ESG ligger fast i investerarnas sinnen. Även om ESG-investeringar nu kan ses som en vanlig övervägande i tillgångsallokering, krävs ytterligare framsteg för att bryta ned implementeringshinder. Detta inkluderar svåra mätningar av påverkan, med observationer som pekar på svårigheter att anskaffa och analysera företagsdata av god kvalitet, och att navigera i regelverk, där avvikelser kvarstår mellan nationella, europeiska och globala regelverk.
”Vi fortsätter att stödja ökad datatransparens och standardisering, och harmoniseringen av globala regulatoriska regimer som möjliggör beslutsanvändbar avslöjande. Vi kämpar också för ett större fokus på policyer som driver verkliga resultat, som kompletterar rollen av förbättrade avslöjanden när det gäller att vägleda investerares val.”
”I Asien visar vår studie att produkttillgängligheten fortsätter att släpa efter Europa. Ett viktigt fokusområde i Asien är övergångsfinansiering, som stöds av övergångsplaner på nationell nivå, såväl som innovativa ramverk och produktstrukturer. Vi förväntar oss att detta kommer att utlösa större produktinnovation, som svarar mot ökande efterfrågan från kunder.”
Hur man skapar positiv påverkan
När juryn tillfrågades om det mest effektiva sättet att skapa positiva effekter var juryn ute med investerare och nämnde ett antal olika sätt från effektinvesteringar (59 %), exkluderande screening (52 %), individuellt företagsengagemang (44 %) och statlig policy och reglering (44 %), vilket lyfter fram den multifaktorstrategi som behövs när det gäller att driva på förändring.
Jenn-Hui Tan, tillägger: ”Vi tror att integrationen av hållbarhet i investeringsanalys och portföljkonstruktion är viktig eftersom det kan påverka långsiktigt värdeskapande och leda till bättre kundresultat. Som en aktiv förvaltare och förvaltare av kundkapital har vi en del att spela för att gå mot en mer hållbar ekonomi som bättre tar hänsyn till risker på systemnivå, men som studien visar finns det inget sätt att uppnå detta. Det är därför vi tror att effektivt förvaltarskap kombinerar nedifrån och upp, tematiska och systemomfattande tillvägagångssätt.
”Att mäta och tillskriva påverkan fortsätter att vara en branschutmaning, men som en del av vårt engagemang för att driva meningsfull och mätbar förändring är vi i färd med att utveckla ett förbättrat ramverk för engagemang för att bättre mäta djupet och kvaliteten på våra engagemang mot specifika mål över tid. , vilket gör att vi kan gå mot ett mer resultatbaserat engagemang.”
Fidelity fortsätter att införliva ESG i sin investeringsportfölj, utvecklar ett robust ramverk för hållbara investeringar och bidrar aktivt till viktiga regelverk både på global och lokal nivå. Fidelity fokuserar på fyra systemiska teman: naturförlust, klimatförändringar, stark och effektiv styrning och sociala skillnader, för att vägleda dess aktiva engagemang.