Om du tänker tillbaka på första gången du hörde talas om börshandlade fonder (ETF) förklarades de förmodligen för dig som ”liknar fonder men de handlas som aktier på en börs.” För det mesta är detta sant, det gäller även små börshandlade fonder.
Fonder har en enda officiell daglig nettotillgångsvärdering (NAV) som används av alla köpare och säljare på dagen. Om du vill köpa eller sälja en fond, lägger du din orderoch den kommer att fyllas i slutet av dagen med den dagens NAV. Däremot är ETF-aktiekurserna live kontinuerligt under varje handelsdag baserat på ett intradags NAV som bör återspegla fondens underliggande innehav.
Som ett resultat av detta liknar ETFer mer enskilda aktier och handlas under hela dagen. Men denna jämförelse slutar fungera när investerare gör antaganden om att jämföra individuell aktie och ETF-aktielikviditet.
Fler köpare än säljare
Ofta när du frågar varför aktierna i ett publikt bolag steg får du svaret att ”det fanns fler köpare än säljare.” Alla skrattar, och det är underförstått att personen du frågar antingen inte vill dela med sig av sin insikt om företaget eller helt enkelt inte vet. Sanningen är att oavsett handlarnas motivation fanns det verkligen fler köpare än säljare och att efterfrågan på aktier var det som drev upp priset. Om vi når tillbaka till grundkursen i företagsekonomi, kommer vi ihåg att givet ett fast utbud kommer en ökning av efterfrågan att göra att det upplevda värdet av det utbudet ökar. Denna princip plus en hel massa korrelationstabeller är hur marknadsgaranter gör sitt voodoo och sätter ett pris på aktier.
ETFer är något annorlunda. När det gäller ETFer, om det finns fler köpare än säljare, skapas fler andelar. ETFer lanseras med ett fast antal aktier. Marknadsaktörer kan dock skapa och dra tillbaka aktier genom det som kallas Skapande/Inlösen-processen. Aktierna i en ETF representerar ägandet av en portfölj av värdepapper som kallas en ”korg”.
I grund och botten, när det finns en obalans i en ETF-orderbok (till exempel fler köpare än säljare) kommer aktiekursen att börja avvika från det faktiska värdet på fondens tillgångar (NAV). När premien blir tillräckligt hög kliver marknadsaktörer in, köper korgen med aktier som ETFen spårar och byter den underliggande korgen med aktier mot aktier i ETFen. De kommer sedan att ta dessa ETF-andelar och sälja dem på den öppna marknaden, vilket gör skillnaden.
Avgörande är dock att hela denna process håller pris och NAV i linje. För det första sätter det press nedåt på ETFens kurs, och förhoppningsvis pressar det den närmare NAV. För det andra sätter det ett tryck uppåt på de underliggande aktierna i ETFen, eftersom hela processen har sett marknadsaktörer köpa dessa aktier på marknaden. Denna process kommer att upprepas tills pris och substansvärde konvergerar. När de väl gör det, minskar arbitragegapet.
Aktielikviditet kan mätas på flera olika sätt. Till exempel kan vissa titta på börsvärde och aktievolym och andra kan titta på bud/ask-spread. Sammantaget är målet med att utvärdera aktielikviditet att se till att en enskild handel inte kommer att ha en otillbörlig inverkan på aktiekursen (påverka prisupptäckt). Ett annat mål kan vara att ta reda på om du kommer att kunna varva ner din position när du vill. Även om mätning av bud/ask spreaden kan användas effektivt med ETFer, är uppfattningen att en fonds Assets Under Management (AUM) eller Average Daily Volume (ADV) har något att göra med att din handel blir fylld helt enkelt fel.
Som jag nämnde tidigare representerar ETF-andelar ägande i en korg av värdepapper. Detta är viktigt eftersom när du lägger en ETF-köporder investerar du i huvudsak i de underliggande aktierna som innehas av den ETFen.
Säg att jag precis har lanserat en ny FANGMAN ETF och på dag ett listas den med 100 000 andelar till en NAV på 15 USD vilket ger den ett AUM på 1,5 miljoner USD. Eftersom jag har ett bra marknadsföringsteam vill alla ha andelar i den här fonden så fort den är noterad. Kämpar de alla mot över 100 000 aktier i en fond på 1,5 miljoner dollar, driver upp aktiekurserna och skapar likviditetsproblem? Självklart inte.
Dessa FANGMAN-aktier representerar ett sammanlagt börsvärde på cirka sju biljoner dollar, så även om jag dag ett har en miljard dollar i inflöden spelar det ingen roll eftersom marknadsaktörer, genom att använda mekanismen för skapande och inlösen, kommer att leverera en miljard dollar i aktier från en pool på sju biljoner dollar!
Det här exemplet kan verka extremt men principen är densamma även om du pratar om relativt små ETFer. AUM och handelsvolym för en ETF bör vara irrelevant när det gäller att utvärdera fondens strategi. Om du vill bedöma en fonds förmåga att absorbera din handel, titta på de nuvarande innehaven och gör en snabb matematik för att ta reda på om allokeringen av din investering kommer att skapa likviditetsproblem för något av de underliggande värdepapperen.
Under åren har jag talat på olika konferenser och förklarat detta för rum fulla av både mäklare och privata investerare. Under min presentation ser jag alltid huvuden som nickar instämmande och några tecken på upplysning. Någon gång senare under konferensen kommer jag alltid att prata med några av samma personer och fråga dem deras tankar om en ny eller lägre AUM-fond och den omedelbara reaktionen är ”för liten, inte tillräckligt med volym.” Investerare som oroar sig för likviditet bör sluta oroa sig så mycket för ETF-storleken och istället fokusera på de underliggande innehaven.
Texten är en kolumn av Mark Abssy, chef för indexering på Tematica Research och medchef för Tematica Bita Cleaner Living Sustainability Screened Index och publiceras i samarbete och med tillstånd på Etfmarknaden.se. Denna text publicerades ursprungligen av HANetf.
