Varför köpa en ETF?

Varför köpa en ETF? Under de senaste tio åren, har intresset för börshandlade fonder, vanligen kallade ETFer, exploderat och snabbt blivit många investerares förstahandsval för indexliknande exponering. I likhet med en indexbaserad fond representerar varje del av en ETF ett delat ägande i en korg av tillgångar som utgör en viss underliggande index. Genom att köpa indexet genom en ETF, snarare än att köpa varje tillgång, kan investerarna få sin önskade exponering med bara en affär och har endast en position. Även om ETFer är ett nytt koncept för många investerare, har investerare som helhet omfamnat ETFer under en längre tid.

Cirka tre miljarder

Totalt finns det ETF tillgångar på cirka 3 biljoner dollar, och världens största ETF, State Street SPDR S&P 500 ETF (NYSEArca: SPY), hade över 176 miljarder dollar i tillgångar per den 31 juli, 2015. En del av fördelarna med ETFer beskrivs nedan, med hjälp av SPY som en illustration:

Låg kostnad: Den genomsnittliga ETFen har en förvaltningskostnad på 0,44 procent, vilket motsvarar 44,40 USD i årliga avgifter för en 10 000 USD investering. Många av de stora index-ETFerna har förvaltningskostnader som är ännu lägre. SPY, till exempel, har en förvaltningskostnader på 0,0945 procent, vilket motsvarar ungefär 9,50 USD i årliga avgifter för en 10 000 USD investering.

Diversifiering: ETFer tillåta en investerare att bekvämt köpa och sälja en bred, diversifierad exponering. För att illustrera detta har vi beräknat att en investerare skulle behöva ungefär 270 000 för att skapa en S & P 500 proxy portfölj, plus kostnaderna för handel av alla 503 komponenterna.

SPY å andra sidan, kan köpas i andelar om cirka 200 USD, en tiondel av vad det underliggande indexet ligger i. Till detta tillkommer courtage. Denna ETF ger en proxy för S&P 500 och innebär ett betydligt mindre kontantutlägg än vad det skulla kosta att köpa alla aktier i indexet, 270 000 USD plus courtage för varje aktie. ETFer kan också ge en diversifiering mellan olika tillgångsslag då de spåra ett stort antal olika tillgångsklasser och undertillgångsklasser.

Transparens: Många av de stora ETFerna uppdaterar sina fondinnehav dagligen och börsnoterade fonder är skyldiga att offentliggöra intradagssubstansvärde (”iNAV”) var 15 sekund, jämfört med fonder som i allmänhet avslöjar sina innehav kvartalsvis och publicera substansvärdet (”NAV”) en gång i slutet av dagen.

Bekvämlighet: Precis som alla vanliga aktier kan en andel i en ETF handlas på börser och kan köpas och säljas när som helst under marknadens öppettider. Som en direkt effekt har köpare och säljare har en mycket bättre idé vilket pris de kommer att betala eller erhålla än de skulle ha med fonder, som köps och säljs i slutet av dagen oavsett när beställningen görs under dagen.

ETFer kontra fonder

Varför köpa en ETF? Att jämföra ETFer med traditionella fonder kräver att det görs en viktig skillnad mellan aktiva och passiva fonder. Aktiva fonder använder en aktiv investeringsstrategi, i allmänhet med målet att överträffa index med liknande egenskaper som fonden. Men tyvärr har de flesta aktiva fonder historiskt sett utvecklats sämre än sitt jämförelseindex och den främsta orsaken är uppenbar när man betänker hur dyrt aktiva fonder är.

Den verkliga kostnaden för att äga en aktiefond

I tabellen ovan framgår att en beskattningsbar aktiefond (i USA som är den största marknaden för börshandlade fonder) måste öka i värde med två (2) procent för att en investerare skall få en break even. Detta är utan hänsyn till eventuella avgifter som uppstår när en investerare köper fonden vilka kan vara så höga som fem (5) procent.

Även om det finns förvaltare som år efter år klarar av att slå sitt jämförelseindex så är den en ganska liten skara. Passiva fonder är något billigare, men de kan bara lindra minska förvaltningskostnaderna och transaktionskostnaderna. När det gäller allemansfonder är skattekostnader inte ett val, de är ett resultat av strukturen.

När en person investerar i en fond, betalar de in kontanter och får nyskapade andelar. Dessa andelar är ”icke överlåtelsebara”, vilket innebär att de inte är lätt att överföra till en annan person. När dessa andelar är inlösta förstörs de och kontanter ges till investeraren. Dessa pengar måste komma från någonstans, så för att underlätta inlösen behåller fonderna kontanter i portföljen. Om nivåen av kontanter blir alltför låg så måste fonden sälja värdepapper vilket kan resultera i en skattepliktig vinst.

ETFer lösa båda dessa problem. ETFer är ”överlåtelsebara”, vilket innebär att de lätt kan överföra till en annan person. Aktier köps och säljs mellan investerare på en börs, vilket minskar behovet för en ETF att ha en kassa. Dessutom, eftersom fonden inte köpa eller sälja innehav under transaktionen, undviker den beskattningsbara vinster.

ETF för institutioner

Fördelarna med diversifiering för en institutionell investerare, såsom Beaumont Capital Management (BCM) är bland annat möjligheten att genomföra transaktioner simultant i flera tillgångar är en av de viktigaste skillnaderna mellan börshandlade fonder och fonder. Genom att använda SPY som ett exempel, kan en institutionell investerare köpa aktier som ingår i S&P 500 och byta dem mot nyemitterade andelar i SPY.

Denna process fungerar också omvänt, där utestående andelar kan lösas in mot de underliggande aktierna. Förmågan att skapa nya andelar och lösa in befintliga andelar innebär att även om ETF själv inte handlar ofta så finns det en likviditet som överensstämmer med dess underliggande värdepapper. Detta kallas ”implicit likviditet”, och det gör det möjligt för institutionella investerare att förvärva och avyttra stora ETF positioner utan att behöva köpa eller sälja ETF andelar i marknaden.

Fördelarna med diversifiering

Varför köpa en ETF? Medan vi täckte den lätthet med vilket det går att diversifiera sin portfölj genom att använda en ETF enligt ovan, är det också meningsfullt att beröra fördelarna med diversifiering och investera i ett diversifierat instrument. Enstaka aktier och obligationer är båda helt hållbart sätt att investera, men att investera i dem kräver stor kompetens som det innebär en företagsrisk. Ett diversifierat investeringsinstrument kommer att tillåta en investerare att dra nytta av vad de anser vara en gynnsam industritrend eller allokering utan att behöva bära de ytterligare risker som föreligger med att köpa värdepapper i ett enskilt bolag.

ETFer för en kvantitativ strategi

Enligt Capital Asset Pricing Model (CAPM), finns det två huvudsakliga riskkällor: systematiska och osystematiska risker. Systematiska risker påverkar breda tillgångsslag vilket i allmänhet gör dem oundvikligt för värdepapper inom den gruppen. Å andra sidan, en osystematisk risk, något som till exempel innebär en kvartalsrapport, en ny produktlansering är exempel på företagsspecifika risker, och kan minskas betydligt genom äga en väl diversifierad portfölj.

I en traditionell ”bottom-up” portfölj, där placeraren väljer ut sina innehav bär denne en selektivt osystematisk risk som en potentiell källa till aktiv avkastning. Problemet är att det är oerhört svårt att på ett adekvat kvantifiera osystematisk risk utan att bjuda in onödig komplexitet. När det gäller kvantitativa investeringar är enkelheten nyckeln. En enskild aktie är betydligt mer volatil än en hel portfölj. Varför köpa en ETF?