VanEck, $80 miljarder kapitalförvaltare, tillkännagav idag noteringen av VanEck US Fallen Angel High Yield Bond UCITSETFpå Londonbörsen och Deutsche Börse Xetra. Denna nya börshandlade fond (ETF) gör det möjligt för investerare att investera i högavkastande företagsobligationer denominerade i US-dollar som tidigare var klassade som investment grade, även kända som ”fallna änglar”.
”Många institutionella investerare tvingas ofta av sitt investeringsmandat att sälja obligationer när de är nedgraderade under investment grade. Vår strategi köper systematiskt dessa översålda och eventuellt undervärderade obligationer”, säger Martijn Rozemuller, VD på VanEck Europe. ”Fallna änglar har historiskt visat en högre sannolikhet att återgå till investment grade-status efter en nedgradering än det breda spektrumet av högavkastande obligationer. Detta erbjuder uppåtpotential som investerare kan delta i med vår ETF.” ETFens investeringsstrategi investerar i sektorer som upplever frekventa nedgraderingar, vilket var fallet för banksektorn 2008 och energisektorn 2016. Jämfört med breda högavkastande obligationer uppvisar fallna änglar ofta högre kreditkvalitet med en högre koncentration av BB värderade obligationer.
Den fysiskt replikerande VanEck US Fallen Angel High Yield Bond UCITSETF följer ICE US Fallen Angel High Yield 10% Constrained Index, som består av högavkastande företagsobligationer i US-dollar rankade under investment grade som emitterades med investment grade. Dessa obligationer måste ha emitterats på den amerikanska hemmamarknaden och ha en återstående löptid på minst ett år.
Den ackumulerande ETFen ombalanseras månadsvis och har en total kostnadskvot (TER) på 0,35 % p.a.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Risk för högavkastande värdepapper: Priser på högavkastande obligationer är ibland mer känsliga för negativa ekonomiska förändringar eller utveckling hos enskilda emittenter än värdepapper med högre betyg, vilket kan leda till att emittenter av skräpobligationer inte kan uppfylla sina åtaganden om kapital och räntebetalning. Sekundärmarknaden för värdepapper som är skräpobligationer kan vara mindre likvid än marknaderna för värdepapper av högre kvalitet.
