Under sensommaren 2020 tittade på en helt ny fond, Tenoris One, som då sades vara ett sätt att få exponering mot råvarumarknaden. Parallellt med Etfmarknaden driver vi också Nordens största sajt för råvaror, under namnet Råvarumarknaden.se.
Av den anledningen såg vi denna fond som i allra högsta grad intressant, även om vi ansåg att det var ont om info på deras hemsida, samtidigt som ett fast förvaltningsarvode på en (1) procent kändes högt. Förvaltarna tog dessutom tjugo (20) procent av överavkastningen som bestod i statsskuldsväxelräntan om vi minns det korrekt. Det betydde att med den tidens räntor fick förvaltarna 20 procent på i princip all positiv avkastning. Några uppgifter om denna fond valde att arbeta med så kallad high water mark fick vi aldrig fram.
Initialt var vi i kontakt med denna fond, för att se om vi kunde få mer information. Detta var i samband med att fonden skulle noteras. Det kan ha förklarat att de personer från fonden vi var i kontakt med kanske inte alltid var så pass öppna i sina svar, de kan alltså haft för litet tid. Knappheten kring information, som sedan blivit ännu värre under den tid som denna fond varit noterad.
Vi fick aldrig någon egentlig återkoppling på de frågor vi ställde och skickade runt mail till de olika råvarudeskar som då fortfarande fanns på de olika storbankerna i Sverige. Ingen kände till dessa förvaltare, duon Henric Nordin och Jacob Andersson, vilket kan förklaras av att de i olika editorials, så kallade betalda artiklar placerade på olika sajter, skrev att de mest handlade med Exchange Traded Commodities, ETC, och inte med den underliggande tillgången. Nå, både SEB, Nordea och Handelsbanken hade sådana.
När vi nu tittar efter information kring denna fond så ser vi att det finns ett månadsbrev publicerat i oktober 2021, när fonden fyllde ett år. I detta framgår att under september 2021 hade Tenoris Ones portfölj omfattat långa positioner i till exempel guld, S&P 500 och naturgas. Vidare fanns det en kortexponering mot metaller som palladium, koppar och silver. Även om just S&P500 kanske inte kan räknas som en råvara så var det i alla fall en omfattande positionering mot metallmarknaden. Totalt sett gav denna fond en avkastning på 1,3 procent under denna månad trots en hög turbulens.
Nyhetsbyrån Finwire skriver i oktober 2021 om denna fond och att förvaltarna fått flera av de negativa trender man identifierat under sommaren bekräftade. Däremot har de samtidigt sett ett antal positiva trender, både inom råvaror och aktier. Varför de pratar om aktier förstår vi inte eftersom fonden skulle vara en råvarufond.
Hade som mål att avkasta mellan sju (7) och tolv (12) procent per år, till en låg risk. Tanken var att Tenoris One skulle ha en låg risk, mätt i form av standardavvikelse som var lägre än fem (5) procent, något som skulle rapporteras varje månad. Oktober 2021 var för övrigt den sista månaden vi såg ett månadsbrev från detta bolag. Tittar vi under fliken Nyheter hos Avanza finns det inget alls från denna fond sedan detta datum.
I februari 2023 skrev HedgeNordic att efter att förvaltaren Henric Nordin lämnade Tenoris One i december 2022 har en ny portföljförvaltare tagit plats i form av Martin Redgård. Vad som har hänt med Jacob Andersson har inte framgått.
Martin Redgård som senast kommer från rollen som investeringschef hos den amerikanska CTA-förvaltaren Taaffeite Capital Management, tog vid årsskiftet över förvaltningen av Tenoris One som nu döpts om till Epok, för att driva sin systematiska trendföljningsstrategi. Epok ökade med 4,7 procent under sin första månad.
Vi hittar ingen information alls på www.tenoris.se, detta trots att fonden faktiskt fortfarande är listad som Tenoris One hos Avanza. Eftersom fonden skulle ha bytt namn till Epok har vi sökt på detta namn också, utan framgång. Hos Allabolag återfinns en värdepappersfond med organisationsnummer 515603-2426 med ett sådant namn. Denna fond är emellertid registrerad i april 2022 vilket gör att det inte riktigt stämmer med starten av Tenoris One.
En allvädersfond
Duon Henric Nordin och Jacob Andersson sade att Tenoris One skulle vara en så kallad allvädersfond, som satsade på att fylla det gap som fanns på den svenska finansmarknaden när det gällde lågriskinvesteringar. En fond som investerar i olika typer av certifikat är kanske inte vad vi skulle vilja kalla för en lågriskinvestering, men förvaltarna angav i sitt material att deras fond hade riskklass 4 av 7 möjliga. Som jämförelse kan nämnas att den indexföljande XACT OMXS30 ESG (UCITS ETF) ligger i riskklass 6. På Avanzas sida står det numera att Tenoris One har risknivå 3 av 7, vilket innebär att fonden nu skall anses som mindre riskfylld än tidigare.
Någonstans under resans gång har denna fond kommit att överge sin femton år gamla riskbeprövade strategi, och istället kommit att bli en multistrategifond, som med minimal risk skulle leverera en avkastning som skulle ge en lika stor avkastning som aktiemarknaden under en normal börscykel. Det skulle bland annat göras genom att köpa futures, så kallade terminskontrakt. ETCer behöver inte innebära en högre risk, det kan göra det beroende på eventuell hävstång, men terminskontrakt är en form av derivat och det innebär att risken genast stiger. Risk behöver inte vara fel, rätt hanterad så genererar en sådan en trevlig överavkastning till sina investerare.
Hur har det då gått?
Grafen nedan, som är hämtad från Avanza, visar att Teteris One sedan starten i oktober 2020 som mest har ökat med 3,07 procent från startvärdet. I januari 2023, när fondens nya förvaltare klev in hade fonden emellertid en bra uppgång, 4,7 procent. Det betyder att denna fond på en månad tog igen alla tidigare förluster.
Fonden är i våra ögon ganska dyr, den har inte gett någon bra avkastning, vilket alla vet inte behöver betyda något under en kortare period, men vi hade gärna sett att den i alla fall hade följt ett bredare börsindex. OMX-indexet är den gula grafen i diagrammet nedan, och har utvecklats betydligt bättre. Nu går det inte att köpa index, men det går som bekant att följa börshandlade fonder, ETFer, som följer index. Dessa gör det dessutom till en betydligt lägre kostnad och utan att andelsägarna betalar någon form av överavkastningsavgift.
Vi har inte varit i kontakt med denna fond, vi hittar helt enkelt inga kontaktuppgifter till fonden. Att investera i denna typ av fonder är en risk, i vissa fall betalar den sig, i andra inte, men det råder mycket oklarheter kring fonden där det inte ens går att hitta en hemsida och det råder oklarheter kring vad denna fond ens heter eller vilka förvaltare eller vilken strategi som finns så är det kanske en bra idé att tänka till två gånger innan en investering görs i denna fond.
Mindre än två år efter lanseringen har VanEcks försvars-ETF, VanEck Defence UCITSETF (DFEN) från kapitalförvaltaren VanEck nått en fondvolym på 4 miljarder USD. Efter att ha nått 1 miljard USD i augusti 2024 har ETF nu fyrdubblat sin fondvolym på cirka sju månader.
”Globala spänningar och ökande geopolitisk osäkerhet under de senaste åren har lett till att länder har prioriterat sin egen försvarskapacitet mycket högre”, säger Martijn Rozemuller, vd för VanEck Europe. ”Till exempel har diskussionen bland medlemsländerna om att öka försvarsutgifterna utöver Natos 2-procentsmål tagit fart mitt i aktuella händelser.”
”Under de senaste två åren har europeiska NATO-medlemmar ökat sina utgifter för att modernisera sin militära kapacitet med 100 miljarder USD. Noterbart planerar Polen att spendera 4,7 procent av sin bruttonationalprodukt på försvar 2025 – en av de högsta siffrorna i hela Nato. I Tyskland beslutade förbundsdagen nyligen att reformera skuldbromsen för att kunna lägga till avsevärt mer pengar på Roel Defense Product Manager i Houwer Product Manager i framtiden. Försvarsutgifterna ökar också i andra regioner: ”I Asien har Kinas militärbudget ökat med 6 procent till 296 miljarder USD 2023, vilket i sin tur har fått Japan och Taiwan att följa efter. Mellanöstern noterade en ökning med 9 procent, ledd av Saudiarabien och Israel”, säger Houwer.
ETFens utveckling återspeglar det ökade intresset för försvarsaktier
Denna riktningsändring har lett till en betydande ökning av priset på försvarsaktier, vilket resultatet för VanEck Defence UCITSETF visar. Sedan lanseringen i mars 2023 har denna ETF ökat med 131 procent och uppnått en ökning med mer än 43 procent bara under det senaste året. Tidigare resultat är ingen indikation på framtida resultat.
”Även om rustning förblir ett känsligt ämne, inser många investerare alltmer potentialen av exponering för den växande säkerhets- och försvarssektorn”, säger Rozemuller. Samtidigt bör investerare tänka på att en ETF som fokuserar på en enskild sektor är förknippad med en ökad koncentrationsrisk.
Sedan lanseringen våren 2023 var VanEck Defence UCITSETF den första renodlade ETF tillgänglig i Europa för att erbjuda investerare tillgång till denna sektor. Fonden har som mål att investera i företag som genererar merparten av sin försäljning med följande produkter eller tjänster inom försvarssektorn: försvarsutrustning, flygteknik, kommunikationssystem och tjänster, satellitteknik, obemannade flygfordon, säkerhetsprogramvara, IT-hårdvara och tjänster, cybersäkerhetsprogramvara, utbildnings- och simuleringslösningar, digital kriminalteknik, spårningsenheter och applikationer för e-autentisering eller biometri. Icke desto mindre bör investerare alltid komma ihåg de risker som är förknippade med sådana investeringar, såsom sektoriella koncentrationsrisker, geopolitiska osäkerheter och förändringar i regelverket.
Fonden följer MarketVector™ Global Defence Industry Index och exkluderar uttryckligen företag som genererar försäljning från kontroversiella vapensystem eller som bevisligen har misslyckats med att följa etablerade standarder eller som misstänks göra det. Denna ETF faller under artikel 6 SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) när det gäller upplysningsskyldighet. Tänk på alla funktioner eller mål för fonden som anges i prospektet innan du fattar ett investeringsbeslut.
Handla DFEN
VanEck Defense UCITS ETF A (DFEN ETF)är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
iShares Conservative Portfolio UCITSETF USD Hedged (Acc) (MACU ETF) med ISIN IE00BLB2GQ94, är en aktivt förvaltad ETF.
Paraplyfonden investerar i olika ETFer världen över. Fondens sammansättning är aktivt förvaltad och eftersträvar en konservativ riskprofil. Minst 80 % av fondens tillgångar är investerade i ETFer som uppfyller vissa ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och styrande). Valutasäkrad till US-dollar (USD).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. iShares Conservative Portfolio UCITSETF USD Hedged (Acc) är den enda ETF som följer BlackRock ESG Multi-Asset Conservative Portfolio (USD Hedged) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
iShares Conservative Portfolio UCITSETF USD Hedged (Acc) är en mycket liten ETF med tillgångar på 0 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 29 mars 2022 och har sin hemvist i Irland.
Varför MACU?
Exponering för ett globalt diversifierat urval av börshandlade fonder (ETF) som omfattar tusentals enskilda aktier och obligationer.
Strävar efter att investera hållbart genom att ha minst 80 % av sina tillgångar i ETF:s spårningsindex som uppfyller vissa miljö-, sociala och styrningskriterier (ESG). Förvaltas av BlackRock i syfte att upprätthålla en konservativ riskprofil.
Investeringsmål
iShares Conservative Portfolio UCITSETF strävar efter att ge en totalavkastning genom en aktivt förvaltad portfölj med flera tillgångar, varav minst 80 % uppfyller fondens ESG-kriterier, samtidigt som den strävar efter en konservativ riskprofil.
Den börshandlade fonden strävar efter att investera i en aktivt förvaltad portfölj av latinamerikanska företagsobligationer, i syfte att uppnå stabil inkomst för investerare, samtidigt som den ger en unik möjlighet att få tillgång till de attraktiva, snabbt växande ekonomierna i Latinamerika.
Obligationer på tillväxtmarknader erbjuder högre avkastning än obligationer från amerikanska eller utvecklade emittenter, även om många av dessa företag är stora, multinationella och/eller exportorienterade företag. Spreadar för latinamerikanska obligationer tenderar att vara förhöjda, men aktiv förvaltning kan hjälpa till att undvika fallissemang i regionen.
Latinamerika har resursrika ekonomier med snabbt växande befolkning. Även om länderna utvecklar marknader har de många multinationella, exportorienterade företag – särskilt inom naturresurser och basmaterial. Dessutom strävar ETF efter att inkludera olika sektorer som energi-, konsument-, tillverknings-, allmännyttiga och finansiella tjänsteföretag.
RNTA fokuserar på obligationer emitterade i hårdvaluta amerikanska dollar, vilket minimerar valutarisken. Den väljer också till övervägande del obligationer från större och stabilare latinamerikanska länder som Brasilien, Chile, Mexiko, Colombia och Paraguay. Strategin förväntas inte inneha nödställda eller fallerade obligationer.
Källor: Bloomberg, Amerant Investments. Data per 17 december 2024. Endast i illustrativt syfte. Det finns ingen garanti för att någon strategi kommer att bli framgångsrik. All investering innebär risk, inklusive potentiell förlust av kapital. Tidigare resultat garanterar inte framtida resultat.
ETFen förvaltas aktivt av CIO för Amerant Investments, Baylor Lancaster-Samuel. Baylor fungerar som portföljförvaltare för interna diskretionära portföljer för rådgivande kunder, inklusive målfördelningsportföljer för värdepappersfonder och diskretionära räntestrategier över löptider och kreditkvalitet.
Baylor är en erkänd expert inom sitt område och en frekvent bidragsgivare till Bloombergs nyheter och tv. Hon har två decennier av erfarenhet, främst inom ränteinvesteringar, i en mängd olika institutionella, familjekontor och analytiska roller.
Detta är den första ETF som lanserats av Amerant Investments, och den första möjligheten för icke-amerikanska kunder att få tillgång till dess expertis inom kapitalförvaltning. Amerant är en södra Florida-baserad, dubbelregistrerad RIA och mäklare-återförsäljare. Det är ett helägt dotterbolag till Amerant Bancorp (NYSE: AMTB), och betjänar inhemska och internationella kunder, över både diskretionära och icke-diskretionära investeringsstrategier, med totala tillgångar under förvaltning och förvaring på cirka 2,9 miljarder USD per den 31 december 2024.
RNTA blir den sjunde aktiva ETFen på HANetf-plattformen. Det europeiska aktiva ETF-utrymmet har vuxit snabbt – med totalt AUM som ökade med 68 % förra året – och HANetf förväntar sig att tillväxten kommer att fortsätta under hela detta år och därefter.
Lanseringen fortsätter HANetfs expansion på den latinamerikanska marknaden. HANetf har 12 produkter listade på mexikanska börser, varav 11 på Bolsa Mexicana de Valores (BMV) och en på Bolsa Institucional de Valores (BIVA). UCITS-omslaget gynnas alltmer av latinamerikanska investerare på grund av erkännandet av dess robusta reglerings- och styrningsstruktur. Efterfrågan tros också öka på UCITS-produkter i Latinamerika på grund av den förmånliga skattebehandlingen av UCITS jämfört med alternativa omslag.
Baylor Lancaster-Samuel, CIO för Amerant Investments, kommenterar: ”Jag är glad över att vara portföljförvaltare för Amerants första ETF, RNTA. Denna ETF är kulmen på 25 års erfarenhet av ränteintäkter för mig. RNTA kommer att investera i latinamerikanska företagsutgivares skulder och hjälpa våra kunder att investera i hårdvalutaobligationer från en attraktiv och växande region.”
Hector McNeil, medgrundare och co-VD för HANetf, kommenterar: ”Vi är glada över att samarbeta med Amerant Investments för att lansera deras första UCITSETF. På HANetf är vi stolta över vår förmåga att göra det möjligt för kapitalförvaltare från hela världen att lansera nya och innovativa produkter i Europa, på ett kostnads- och tidseffektivt sätt som minskar inträdesbarriärerna. Att göra det möjligt för en kapitalförvaltare att lansera sin första stolta ETF-marknad någonsin i Latinamerika är den första stolta ETF-marknaden någonsin. space, och Amerant är väl lämpade att ta vara på möjligheten med tanke på deras demonstrerade ränteexpertis.
”Detta är den sjunde aktiva ETFen som lanseras på HANetf-plattformen, och det finns fler att följa. Aktiva ETFer har sett en enorm tillväxt i USA, men det verkar som om Europa bara har börjat. På HANetf är vi alltid ute efter att förnya oss, och det är vårt mål att bli en av Europas ledande aktiva ETF-emittenter i Europa. 2025, som spänner över aktivt aktiekapital, räntebärande och strukturerade resultat.”