Tom Bailey, forskningschef på HANetf, emittent av Future of Defense UCITS ETF (ASWC), kommenterar: När North Atlantic Treaty Organisation (NATO) fyller 75 år, befäster den sin plats som världens längsta bestående multinationella allians. Under dessa år har alliansen varit hörnstenen i europeisk säkerhet och bidragit till att framgångsrikt förhindra kontinenten från att glida in i ett allomfattande krig, vilket hände två gånger under 1900-talet.
När Nato fyller 75 år förblir det verkligen formidabelt. Dess 32 medlemsländer står för över hälften av de globala militärutgifterna, arbetskraft för över en miljard människor och tre kärnvapenmakter.
Men samtidigt står alliansen inför potentiellt aldrig tidigare skådade utmaningar, framför allt i form av Ukrainakriget. I åratal har europeiska NATO-medlemmar underutnyttjat sina militärbudgetar och misslyckats med att uppfylla alliansens mål på 2 % av BNP. Det började förändras 2014, efter Rysslands illegala annektering av Krim, med utgifterna krypande. Men fortfarande, över två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, är budgetarna fortfarande för låga. Stora utgiftspaket har tillkännagivits, framför allt i Tyskland. Samtidigt har Polen framstått som ett av de mest engagerade i att öka militära utgifter, med dess försvarsbudget som nu överstiger 4 % av BNP.
Denna känsla av underutnyttjande blir nu extra brådskande på grund av frågor om USAs engagemang för Nato. Under de senaste månaderna, när sannolikheten för att Donald Trump återvänder till Vita huset ökar, har det funnits en känsla av rädsla bland europeiska NATO-medlemmar att USA potentiellt drar sig ur, eller inte ansluter sig till, alliansen är en växande möjlighet. Trumps faktiska engagemang för Nato förblir en öppen fråga, men frågan om underutnyttjande har länge varit ett av hans största klagomål på den internationella scenen, vilket bekräftar Europas behov av att spendera mer.
Men förutom att bara spendera mer, har Ukrainakriget också avslöjat svagheter i Nato-medlemmarnas produktion och leverans av vapen. Nivån av eldkraft som användes i konflikten har överträffat allt NATO-medlemmar tidigare hade trott. Under den första månaden av konflikten uppskattades det att ryskt artilleri avfyrade 600 000 granater i månaden – ungefär lika med hela den årliga produktionen av den europeiska försvarsindustrin, före krigets början. Detta har orsakat en otrolig oförutsedd påfrestning på Nato-medlemmarnas försörjningssystem.
Som ett resultat av detta finns det en växande brådska bland både EU och europeiska NATO-medlemmar att öka produktionen. EU siktar på att öka sin årliga produktion av snäckor till två miljoner till 2025, i ett försök att motverka bristen i Ukraina. EU-tjänstemän tillkännagav nyligen den europeiska försvarsindustristrategin. Förslaget beskriver EU:s åtagande att allokera 1,5 miljarder euro (1,63 miljarder USD) till ett samarbetsinitiativ för försvarsindustrin från 2025 till 2027. Medlemsländerna måste dessutom se till att minst 40 procent av deras förvärv av försvarsutrustning görs kollektivt senast 2030.
Men även om Nato drabbas av sådana utmaningar, har det också gett en förnyad känsla av syfte. Kriget i Ukraina har skickat Nato tillbaka till sina rötter som en defensiv allians, engagerad i den kollektiva säkerheten för dess mest utsatta medlemmar och gränser. För bara fem år sedan kallade Frankrikes president Emmanuel Macron alliansen ”hjärndöd”. Idag har Macron framstått som en av de starkaste retoriska anhängarna av Natos stöd till Ukraina och en av de mest kraftfulla när det gäller att beskriva vad som står på spel i konflikten.
Förra året lanserade HANetf Future of Defence UCITS ETF (ASWC). ETF ger exponering mot globala företag som genererar intäkter från NATO och icke-NATO-allierade försvars- och cyberförsvarsutgifter. Dess ”NATO-skärm” syftar till att säkerställa att ETF är fokuserad på ansvarsfulla geopolitiska aktörer. ETFen har för närvarande över 280 miljoner USD tillgångar under förvaltning (AUM).
Handla Future of Defence ASWC ETF
HANetf Future of Defence UCITS ETF (ASWC ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
