Fysisk replikering: ”ETF:en placerar direkt i de värdepapper som utgör målindexet helt eller nästan i samma proportion som i målindexet.”
Syntetisk replikering: ”En portfölj med syntetiska ETF:er består helt av indexderivat. Syntetiska ETF har lagts upp så att ETF-emittenten äger en säkerhetskorg som ofta hänför sig till värdepappren i jämförelseindexet, men kan även vara helt oberoende av ETF:ens placeringsobjekt. Mot denna säkerhet utgör denna en totalavkastningsswapp (total return swap), där avkastningen från säkerheten byts mot totalavkastningen från jämförelseindexet med swappmotparten.” (källa finska finansinspektionen)
Bakgrund
I Europa är det vanligt med syntetiska ETF:er vilket är en stor skillnad mot USA. Detta beror enligt min uppfattning framförallt på kulturella skillnader. I USA är de största ETF-leverantörerna fristående kapitalförvaltare medan de europeiska aktörerna är traditionella banker och investmentbanker. I och med att de senare aktörerna har en stor balansräkning och en bakomliggande organisation för att hantera derivat har det fallit sig mer naturligt för dessa att även applicera detta tänk när de lanserar ETF:er. Det europeiska fondregelverket UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) har också sett på fysiska och syntetiska ETF:er på ett likartat sett. I USA är det väldigt svårt att få syntetiska ETF:er godkända hos amerikanska SEC. Detta har lett till att den traditionella amerikanska ETF:en är fysiskt replikerande och utdelande. I Europa är det mer vanligt med en swapbaserad och återinvesterande struktur, men trenden har ändrats på senare tid (se graf ovan).
Varför finns syntetiska ETF:er överhuvudtaget?
Fördelarna som brukar lyftas fram är:
– Skatteeffektivitet
– En mindre skillnad i avkastning gentemot det index som fonden avses följa (tracking error)
– En möjlighet att följa annars svårtillgängliga/svårreplikerade marknader som t.ex. enskilda tillväxtmarknader och råvaror
– Lägre kostnader
Syntetisk replikering via derivat används av alla typer av investerare både institutionella och privata. Senast idag skickade EDHEC-Risk Institute ut ett ”White paper” gällande riskerna med syntetiska ETF:er. Kontentan verkar vara att de inte ser några förhöjda motpartsrisker med syntetiska ETF:er, se länk nedan.
Vad säger UCITS om syntetiska ETF:er?
Fonden/ETF:en får enligt investeringsbegränsningarna i UCITS IV vid derivattransaktioner exponeras för en motpartsrisk upp till högst 10 procent av fondens substansvärde. Resterande del, 90 procent, måste säkerställas genom säkerheter. De flesta ETF-aktörer har ofta mer än 100 procent av fondvärdet garanterat, genom en eller flera motparter.
Vilka säkerheter får man när man köper en syntetisk ETF?
UCITS-direktiven styr vilka säkerheter som får ingå. För de flesta ETF-leverantörerna kan man se den dagliga säkerhetsmassan på respektive leverantörs sajt. Ofta är det en extern aktör som är ansvarig för att bevaka fondens exponering mot swap-utgivaren och som bevakar att säkerheterna/”substitute basket” följer de riktlinjer som fastställts. Det stämmer att du kan få säkerheter som inte överensstämmer med den exponering du köpt – t.ex. du köper en Sverige ETF men får amerikanska statspapper och globala storbolag som säkerhet. Om du skulle få samma säkerheter som ETF:en du köper skulle det inte finnas någon poäng med att ha en syntetisk replikering.
Vad händer om banken som sålt ETF:en går omkull?
Det är väldigt sällan som en stor internationell bank eller investmentbank går i konkurs utan någon som helst förvarning. ETF:er och ETF-bolag fungerar på precis samma sätt som vanliga fonder och fondbolag. Andelsägarnas tillgångar ska vara skilda från fondbolaget och förvaras av ett förvaringsinstitut, en bank eller ett kreditinstitut. Går bolaget omkull ska alltså andelsägarna normalt inte drabbas. Innan en faktisk konkurs skulle ETF-leverantören försöka skaffa fram andra motparter som kan ta över swappen. Skulle swapparna förfalla och det inte finns någon som kan sälja samma swap till ETF-fonden kommer tillgångarna/säkerheterna säljas för fondens räkning och samtliga medel tillfalla fonden. T.ex. har db x-trackers säkerheter som i de flesta fall uppgår till 107,5 procent av NAV. Skulle försäljningen av tillgångarna inbringa mer än 100 procent så tillfaller överskjutande medel andelsägarna.
Vad händer om tillgångarna som lämnats som säkerhet är svåra att sälja?
Vad gäller ETF-likviditet under stress så har det ju prövats vid ett flertal tillfällen och det har alltid gått bra t.ex. handlades amerikanska företagsobligationer flitigt under finanskrisen trots att underliggande instrument inte handlades.
Har någon syntetisk ETF-leverantör gått i konkurs?
En ny börshandlad fond från iShares är sedan i fredags handlas på Xetra och Börse Frankfurt. Denna iShares ETF erbjuder koncentrerade investeringar i de 20 största företagen i S&P 500-indexet.
Företag från IT-sektorn står idag för cirka 48 procent, följt av konsument- och kommunikationsbranschen med 16 procent respektive 14 procent. Resterande 22 procent utgörs av finans-, hälsovårds- och energisektorerna.
Produktutbudet i Deutsche Börses XTF-segment omfattar för närvarande totalt 2 293 ETFer. Med detta urval och en genomsnittlig månatlig handelsvolym på cirka 16 miljarder euro är Xetra den ledande handelsplatsen för ETFer i Europa.
ETF:er är gränsöverskridande produkter med försäljningsrekord i flera länder. I Europa finns det 12 olika länder för hemvist för ETFer, men Luxemburg och Irland är de föredragna leverantörerna. Irland, med 628,6 miljarder euro, är den största ETF -bostaden för förvaltade tillgångar. De följs av Luxemburg (226 900 miljoner), Tyskland (61 700), Frankrike (32 800) och Schweiz (32 500).
Enligt Detlef Glow beror orsaken till det stora antalet hemvister på vissa leverantörers ansträngningar att betjäna specifika investerare i specifika länder.”För att göra detta måste de ta hänsyn till lokala bestämmelser, särskilt när det gäller skatter. Detta kan tvinga dem att starta en börshandlad fond på en specifik adress ”, förklarar Refinitivs analysdirektör.
Vissa ETF -marknadsförare i Europa fokuserar också bara på sina specifika marknader och har sina produkter hemmahörande endast i dessa länder.
Med tanke på att ETF:er är riktiga gränsöverskridande produkter som vill dra full nytta av UCITS-passporteringen, som gör det möjligt för dem att registrera sig för försäljning i flera EU-länder, är Irlands och Luxemburgs dominans som hemvist inte förvånande. Speciellt eftersom lokala fondföreningar i dessa länder (Irish Funds och ALFI) erbjuder sina medlemmar stöd för sina internationella fondfördelningsinsatser inom och utanför EU.
Skillnad på tillgångsslag
Med tanke på att Irland (63,59% av tillgångarna) och Luxemburg (22,96%) står för 86,55% av de totala förvaltade tillgångarna i den europeiska ETF -industrin är det värt att titta på produkttypernas struktur i dessa två adresser. Enligt Glow är den första skillnaden mellan de två i tillgångsslag som används av ETF:er med hemvist i båda länderna. ”Det finns inga penningmarknadsprodukter eller duvhål i den andra kategorin med hemvist i Irland, medan dessa produkter har en marknadsandel på 0,82% respektive 0,03% av tillgångarna i storhertigdömet.”
Källa: Refinitiv Lipper.
Skillnader på typ av replikering
En syn på marknadsandelarna för de olika metoderna för hantering av tillgångstillgångar visar en större skillnad mellan Irland och Luxemburg. Även om optimerad är den föredragna replikeringsmetoden för ETF:er med hemvist i Irland (57,51% av förvaltade tillgångar), har denna metod den lägsta marknadsandelen av förvaltade tillgångar i Luxemburg (18,44%).
”ETF:er som använder full replikation äger de flesta tillgångar som förvaltas av produkter med Luxemburgs hemvist (43,78%). Denna strategi är dock den näst mest använda replikationsmetoden av börshandlade fonder med hemvist i Irland (35,38%) ”, understryker experten.
ETF:er som använder syntetisk replikation, särskilt swapbaserade metoder, äger 37,77% av förvaltade tillgångar i Luxemburg. Däremot är dess marknadsandel i Irland bara 5,15%. Dessutom motsvarar 1,96% av förvaltade tillgångar i Irland ETF som använder andra replikeringsmetoder.
Enligt Glow beror skillnaderna i replikeringsmetodiken mellan Irland och Luxemburg på investerarnas preferenser, liksom på reglerings- och skattemässiga skillnader mellan dessa två hemvist för ETFer, eftersom dessa skillnader kan användas för att optimera avkastningen för respektive ETF- och ETF -leverantör förtjänst.
Kostnadsskillnader
En mer detaljerad analys av genomsnittliga totala kostnadskvoter (TER) för ETF:er med hemvist i Irland och Luxemburg efter tillgångstyp visar några skillnader mellan de två hemvisterna. Den genomsnittliga TER för aktie -ETF:er är likartad i båda hemmen. I ränteprodukter finns det dock skillnader. De med hemvist i Irland är dyrare än deras luxemburgska motsvarigheter.
”När man tittar på dessa siffror måste man ta hänsyn till att de representerar det enkla genomsnittet av TER. Denna bild förväntas förändras om ett tillgångsvägt genomsnitt beräknas, eftersom några av de viktigaste typerna av tillgångar (räntor och aktier) har betydligt lägre än genomsnittliga totala kostnadskvoter ”, avslutar analyschefen för Refinitiv.
Källa: Refinitiv Lipper.
Enligt Glow beror skillnaderna i replikeringsmetodiken mellan Irland och Luxemburg på investerarnas preferenser, liksom på reglerings- och skattemässiga skillnader mellan dessa två hemvist för ETFer, eftersom dessa skillnader kan användas för att optimera avkastningen för respektive ETF- och ETF -leverantör förtjänst.
HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF (HGGA ETF), med ISIN IE000XGNMWE1, strävar efter att spåra Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-weighted index. Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted spårar ESG (environmental, social and governance) screenade obligationer från emittenter över hela världen. Indexet innehåller företagsobligationer och statsobligationer. Tid till förfall: 1-3 år. Betyg: Investment Grade.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % p.a. HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF är den enda ETF som följer Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF är en liten ETF med tillgångar på 67 miljoner GBP under förvaltning. Denna ETF lanserades den 13 januari 2022 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fonden strävar efter att så nära som möjligt följa avkastningen för Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted Index (indexet). Fonden kommer att investera i eller få exponering mot obligationer utgivna av stater som utgör indexet. Fonden är kvalificerad enligt artikel 8 i SFDR.
Investeringspolicy
Indexet är en delmängd av Bloomberg Global Aggregate 1-3 Year Index (moderindexet), och består av obligationer med fast ränta som förfaller inom 1 till 3 år från både utvecklade marknader och emittenter på tillväxtmarknader, som definieras av indexleverantören. Indexet strävar efter att uppnå en minskning av koldioxidutsläppen och en förbättring av MSCI:s miljö-, sociala och/eller styrning (ESG) rating jämfört med dess moderindex. Indexet identifierar värdepapper baserade på uteslutande kriterier för hållbarhet inkluderar: emittenter involverade i affärsverksamhet, såsom alkohol, hasardspel, civila skjutvapen, fossila bränslen, kontroversiella vapen och intäkter från termiskt kol.
Fonden förvaltas passivt och använder en investeringsteknik som kallas optimering. Fonden kan investera upp till 30 % i totalavkastningsswappar, upp till 30 % i värdepapper som handlas på CIBM och kan investera upp till 10 % i andra fonder, inklusive HSBC-fonder. Se prospektet för en fullständig beskrivning av investeringsmålen och användningen av derivat.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Pingback: Är fysiska ETFer säkrare än syntetiska? - ETF-marknaden
Pingback: Syntetiska ETF:er klarade sig bra under Covid-19
Pingback: Fysiska ETFer är framtiden säger Deutsche - ETF-marknaden