Följ oss

Nyheter

Surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium

Publicerad

den

Surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium

Surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium. Litium är ett ämne som få känner till, men som alla har daglig kontakt med genom användande av mobiltelefoner och surfplattor. Just den explosionsartade uppgången av användandet av surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium.

Oss veterligen går det inte att handla denna råvara på börser, men vi har identifierat en börshandlad fond, Global X Lithium ETF (NYSEArca: LIT), som utgör den enda ETF med inriktning på denna råvara. I takt med en kommande global utrullning av elcyklar, elmopeder och elbilar samt den ständigt ökade efterfrågan på litiumbatterier från konsumentprodukter inom elektronikbranschen kan den här råvaran komma att uppmärksammas allt mer i framtiden. Det finns även bolag som arbetar med utvinning av litium som listas på olika börser världen över.

Global X Lithium ETF

Ticker: LIT

Börs: New York Stock Exchange (NYSE)

Fondstorlek: Cirka 700 Mkr

Förvaltningskostnad: 0,75 procent per år

Replikeringsmetod: Fysisk (dvs äger de faktiska aktierna)

Användning av vinst: Utdelning

Underliggande index för denna ETF-fond är Solactive Global Lithium Index. Indexet består av de största och mest omsatta globala bolagen med inriktning på prospektering och utvinning av litium, kemiföretag inom litium och företag inom produktion av litiumbatterier. För närvarande ingår 22 bolag i indexet där de största vikterna utgörs av chilenska Sociedad Quimica Y Minera De Chile (23,27 %), amerikanska FMC Corporation (19,14 %) och amerikanska Rockwood Holdings Inc (8,91 %) som tillsammans utgör över 50 procent av ETF:ens innehav.

En kort beskrivning av litium

Litium, grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet, tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som emellertid är den hårdaste av alkalimetallerna och med både den högsta smältpunkten och kokpunkten. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur. Litium är framförallt känt och efterfrågat för sin höga elektriska ledningsförmåga. Litium oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i oxygenfria vätskor som till exempel fotogen eller mineralolja. Om litium förvaras i luft överdras det snabbt med ett lager av en blandning av litiumhydroxid (LiOH), litiumkarbonat (Li2CO3) och litiumnitrid (Li3N). Litiums kontaktpotential är -3,02 V.

Viktigt för tillverkning av batterier till datorer och elfordon

Tillgången på litium har de senaste åren kommit i blickfånget till följd av råvarans betydelse vid tillverkning av batterier för bland annat datorer och elfordon och behovet ökar för närvarande i snabb takt. Den globala produktionen av litium uppgick år 2009 till cirka 27 400 ton varav Chile, Australien, Kina och Argentina står för nära 95 procent av utbudet medan ungefär hälften av världens kända tillgångar på cirka 11 Mton finns i södra Bolivia. Globalt sett används cirka 150 000 ton litium varje år, varav cirka 80 procent avser återvunnet litium. Fram till 2020 spås användandet av litium att öka till cirka 300 000 ton per år.

Bolivia kan vara räddningen

Råvaran litium

I Bolivia, ett av Sydamerikas fattigaste länder, finns i dag världens största obearbetade fyndigheter av litium. Landets svaga ekonomi och politiska ställning har emellertid gjort att endast små ansatser gjorts att utvinna Bolivias litium. År 2009 påbörjades emellertid en småskalig utvecklingsanläggning vid Salar de Uynu, en saltmättad öken 3 700 meter över havet, att uppföras. Vid denna anläggning pumpas en trögflytande saltlösning upp från botten för att dunsta av i grunda bassänger, en teknik som används vid utvinningen av havssalt i saliner. Resultatet blir litiumkarbonat, Li2CO3, vita kristaller, som används för framställning av flera andra litiumföreningar samt för framställning av den rena metallen. Produktionen beräknas att ha nått 40 ton litiumkarbonat vid utgången av 2010, vilket endast utgör någon promille av världsproduktionen.

Chile, världens näst största producentland, näst Australien, har nyligen givit tillstånd till 20-åriga bearbetningskoncessioner för att utvinna litiumkarbonat från saltsjöar. Tillstånden ger företagen rätten att utvinna upp till 100 000 kubikton under de kommande tjugo åren.

Toyota Primus, först bland hybridbilarna

För dryga femton år sedan introducerade Toyota sin första Prius, som då betraktades som ett nischfordon. I dag är det en av världens mest sålda bilar med fler än 4 miljoner sålda enheter. De tidigaste modellerna hade ett nickel-metallhydrid-batteri, medan den senaste modellen, en plug-in-hybrid, innehåller ett litiumjonbatteri som levereras av Panasonic. Totalt sett har emellertid mindre än en procent av alla bilar litiumbatterier i dag.

Efterfrågan på surfplattor ökar snabbare än förväntat

Det är inte enbart marknaden för elfordon som växer, det gör också marknaden för surfplattor, där litium används. Enligt analysföretaget IDC uppgick antalet sålda surfplattor under 2013 till över 110 miljoner enheter. Siffran spås öka till 222,1 miljoner år 2016. Utan litium skulle inte den mobila teknologin klara av att utvecklas som den gjort. Behovet lär således inte komma att minska, minst av allt när flera biltillverkare har valt att byta från de äldre nickelkadmium-batterierna till litiumjonbatterier.

Framtidsutsikter för litium

Framtidsutsikterna för litium ser mycket goda ut, framförallt i förhållande till den osäkerhet som råder för många andra metaller, främst basmetaller som koppar.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Hur obligationer kan innebära långsiktig vinst

Publicerad

den

Obligationer har gått dåligt trots deras rykte om stabilitet. Den här artikeln förklarar varför obligationer inte alltid fungerar, varför de fortfarande är användbara och hur den kortsiktiga smärtan översätts till långsiktig vinst.

Obligationer har gått dåligt trots deras rykte om stabilitet. Den här artikeln förklarar varför obligationer inte alltid fungerar, varför de fortfarande är användbara och hur den kortsiktiga smärtan översätts till långsiktig vinst.

Utan tvekan upplever vi den tuffaste perioden för obligationer på decennier. Anledningen är enkel: nominella obligationer får ett slag när inflationen är oväntat hög. Varje tillgångsklass har sin kryptonit. Precis som aktier faller under en lågkonjunktur hamnar obligationer i svårigheter när centralbankerna tappar greppet om inflationen.

  • För det första menar regeringar allvar med att tämja inflationen.
  • För det andra är de svårigheter som banden hanterar just nu en form av växtvärk. När oron avtar blir obligationer mer lönsamma än tidigare.
    Så här fungerar det …
    Kortvarig smärta
    Stigande inflation äter bort räntan som investerare tjänar på sina obligationer. Investerare svarar naturligtvis med att kräva en högre ränta. Men äldre obligationer är som sparande med fast ränta. De har fastnat med sin ursprungliga kupongränta tills de förfaller.
    Detta är ett problem för varför skulle du ha en obligation som tjänar 2% ränta när nya obligationer tjänar 3%? Obligationshandlare löser problemet genom att sälja sina mindre konkurrenskraftiga obligationer med rabatt. Processen är som en butik som smäller på ”Rea”-prisklistermärken för att rensa äldre varor. Detta diskonteringspris gör att varje gammal obligation är värd exakt lika mycket som dess nya obligationsekvivalent.

Ett exempel

Föreställ dig att du erbjuds två identiska obligationer som betalar tillbaka 100 kronor på 12 månader plus en fast kupongränta under tiden. Kupongen är den ränta som en obligation betalar på kapitalbeloppet.

  • Den första obligationen betalar 3 procent ränta och är prissatt till 100 kronor.
  • Den andra, äldre obligationen betalar endast 2 procent ränta. Dess marknadspris kommer att vara 99,03 kronor. Det lägre priset innebär att den äldre obligationen nu är lika lönsam som den första obligationen. Rabatten innebär att båda obligationerna ger 3 procent avkastning om du håller dem tills de förfaller.

Denna mekanism förklarar varför befintliga obligationer tappar i värde när räntorna stiger. Uppgången tvingar marknaden att omprisa obligationer med lägre kupongräntor för att göra dem konkurrenskraftiga mot nya, högre avkastningsobligationer som kommer in på marknaden.

När marknadsräntorna stiger faller obligationspriserna. När räntorna faller stiger priserna.

När räntorna stiger motsvarar mekanismen att förra årets iPhone sjunker i pris när den senaste versionen kommer ut. Förra årets iPhone fungerar fortfarande. Den är helt enkelt inte lika glänsande som årets modell. Till skillnad från iPhones kan marknadsräntorna falla tillbaka igen. I det här fallet kommer nya obligationer ut på marknaden med lägre kuponger än sina äldre likvärdiga. Därför stiger priset på äldre obligationer eftersom de erbjuder mer ränta och folk kommer att betala mer för det.

Okej, så det förklarar hur vi kom hit. För att sammanfatta:

Stigande inflation utlöste stigande räntor. Det fick våra obligations-ETFer att falla i värde då deras äldre obligationer sattes ner i pris.

Detta är den kortvariga smärtan. Nu till den långsiktiga vinsten.

Långsiktig vinst

När de äldre obligationerna närmar sig förfallodagen säljs de av och ersätts med högre avkastningsversioner. De som har högre avkastning betalar mer inkomst än tidigare. Så småningom raderar de starkare kassaflödena helt tidigare kapitalförluster. Och i slutändan kommer du att få bättre avkastning än om räntorna inte hade stigit.

Detta scenario med stigande avkastning visar hur matematiken fungerar:

Några varningar

  • Det fungerar snabbare med ETFer för obligationer med kortare löptid. ETFer med långa obligationer är långsammare att återhämta sig eftersom deras äldre obligationer får en större initial träff och sedan hänger kvar i evigheter innan de försvinner.
  • Den långa obligationsbelöningen kan mycket väl bli större i slutändan, men det är bättre att matcha din obligations-ETFens varaktighet till din investeringstidshorisont, än att tänka rent vinstmässigt.
  • Hur som helst, trenden är densamma för alla typer av obligationer i scenarierna ovan (t.ex. statsobligationer, företagsobligationer, realränteobligationer etc.).
  • Men effektens storlek och hastighet varierar beroende på dina innehavs specifika egenskaper såsom genomsnittlig kupong, avkastning till löptid, duration, genomsnittlig löptid, kreditrisk, kostnad och så vidare.
  • Resultaten är också beroende av marknadsräntornas framtida utveckling.
  • Scenariot ovan är nödvändigtvis förenklat. I verkligheten fluktuerar räntorna varje dag.
  • Om räntorna steg försiktigt så kanske du knappt märker din ETFs förlust. Vi känner smärtan för tillfället eftersom uppgångarna har varit branta när världen snabbt anpassar sig till inflationshotet.

Det stigande avkastningsscenariot fungerar också bättre om:

  • Du återinvesterar ränta. Välj en ackumulerande ETF för att ställa in den på autopilot.• Du kostar i genomsnitt nya pengar till din obligations-ETF. Det påskyndar den hastighet med vilken du köper obligationer med bättre värde.

Du får också en reavinstökning om marknadsräntorna faller tillbaka. Det ger en bra sockerhöjd, men som vi kan se ovan gör lägre räntor i slutändan våra obligations-ETFer mindre lönsamma. Vilket är anledningen till att stigande avkastning i slutändan är en bra sak.

Men det finns en annan anledning att behålla tron på band.

Huvudrollen för högkvalitativa obligationer är att:

  • Diversifiera din portfölj.
  • Kontrollera din riskexponering.
  • Dämpa din portfölj under en djup lågkonjunktur.
  • Ge dig reserver för att ombalansera till aktier när de börjar säljas.

Högkvalitativa statsobligationer av investeringsgrad är särskilt bra i den rollen och det har inte förändrats.

Frågan är: tror du att en lågkonjunktur är mindre sannolik eller mer trolig för tillfället? Om du är orolig för en ekonomisk nedgång är det en bra idé att hålla statsobligationer eftersom de vanligtvis är den tillgångsklass som ger bäst resultat i det scenariot.

Statsobligationer ger portföljförsvar

Covid-kraschen

Avkastningen på statsobligationer var något negativ men den var fortfarande en syn bättre än aktier. Lyckligtvis kom världens stora centralbanker snart till undsättning.

2018 global börsnedgång

Julen 2018 levererade en kolbit till alla aktieinvesterare medan statsobligationer visade sig vara en bättre present.

Augusti 2011 Börsnedgång

Återigen var statsobligationer en positiv motvikt till fallande aktier. Om du balanserade om från statsobligationer till billigare aktier i detta ögonblick skulle du ha bokat en bra vinst.

Europeiska statsskuldskrisen

Investerare skramlade om europeiska skulder, men vår europeiska statsobligations-ETF höll uppe genom flera avyttringar på aktiemarknaden.

Global finanskris

Det här är den stora. Aktier tappade iögonfallande 52 procent men statsobligationer visade sig vara en fristad under stormen.

Den globala finanskrisen är läroboksexemplet på varför varje investerare bör behålla en allokering till statsobligationer.

När investerare får panik flyr de ofta in i statsobligationer. Om du redan äger denna tillgångsklass finns det en stor chans att dess värde kommer att öka precis när du behöver det som mest.

Statsobligationer visade sig också vara en stark motvikt till fallande aktier under den andra stora kraschen på 2000-talet: Dotcom Bust. Tyvärr fanns det inte några europeiska statsobligations-ETFer vid den tiden för att göra diversifiering så enkelt som det är nu.

Naturligtvis fungerar inte investeringar som en klocka. Det har säkert funnits tillfällen tidigare då obligationer inte har varit svaret.

Slutsats

Konventionella obligationer fungerar inte bra när inflationen rasar och stigande räntor kan fortfarande avskaffa mer smärta. Men det bästa sättet att öka din långsiktiga förväntade obligationsavkastning är att fortsätta investera till högre avkastning.

Och när lågkonjunkturen slår till och efterfrågan faller, är obligationer vanligtvis ditt bästa försvar.

Fortsätt läsa

Nyheter

ASR1 ETF investerar i den blåa ekonomin

Publicerad

den

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) med ISIN LU2533813296, försöker följa ECPI Global ESG Blue Economy-index. ECPI Global ESG Blue Economy-index spårar 50 företag från marknader över hela världen som är ledande inom området hållbar användning av havsresurser. Andra ESG-kriterier och principerna i FN:s Global Compact ingår också i urvalsprocessen. De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) med ISIN LU2533813296, försöker följa ECPI Global ESG Blue Economy-index. ECPI Global ESG Blue Economy-index spårar 50 företag från marknader över hela världen som är ledande inom området hållbar användning av havsresurser. Andra ESG-kriterier och principerna i FN:s Global Compact ingår också i urvalsprocessen. De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.

Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,30 % p.a. BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD är den billigaste ETF som följer ECPI Global ESG Blue Economy-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD är en mycket liten ETF med tillgångar på 2 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 januari 2023 och har sin hemvist i Luxemburg.

Handla ASR1 ETF

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och Euronext Paris.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRONordnet, Aktieinvest och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
Euronext ParisUSDBLUSD
XETRAUSDASR1

Fortsätt läsa

Nyheter

Bitcoin, guld, försvar och tekniska ETFer: Insikter från HANetfs Hector McNeil

Publicerad

den

HANetfs medVD Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om nyckeltrender som formar finansmarknaderna 2025. McNeil lyfte fram den inneboende volatiliteten i Bitcoin, som har stigit över 100 000 USD, och förutspådde att den skulle kunna nå 150 000 USD i mitten av året när mer etablerade investerare kommer in på marknaden. Han betonade ETFers roll för att demokratisera tillgången till tillgångar som kryptovalutor.

HANetfs medVD Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om tekniska ETFer, nyckeltrender som formar finansmarknaderna 2025. McNeil lyfte fram den inneboende volatiliteten i Bitcoin, som har stigit över 100 000 USD, och förutspådde att den skulle kunna nå 150 000 USD i mitten av året när mer etablerade investerare kommer in på marknaden. Han betonade ETFers roll för att demokratisera tillgången till tillgångar som kryptovalutor.

När det gäller guld beskrev McNeil det som ”den bästa och mest pålitliga försäkringstillgången”, som drar nytta av geopolitiska spänningar och inflation. Han diskuterade också HANetfs valutasäkrade guld ETC-produkter, inklusive Physical Gold ETC (RM8U), som ger exponering mot guld.

Samtalet täckte också HANetfs Future of Defense ETF (ASWC), som har sett en snabb tillväxt mitt i global politisk instabilitet. McNeil avslöjade pågående diskussioner om återuppbyggnadsinsatser i Ukraina och det fortsatta behovet av försvarsutgifter över hela världen.

Slutligen diskuterade McNeil Tech Megatrends ETF (T3KE), som erbjuder exponering för transformativa sektorer som AI, robotteknik och molnteknik samtidigt som koncentrationsrisker minskar. Han föreslog att investerare skulle överväga att svänga från stora bolag till små- och medelstora aktier för diversifierad tillväxt 2025.

Fortsätt läsa

21Shares

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

21Shares

Populära