Stephan Agerman förklarar ETFer. I våra arkiv har vi hittat en intervju med Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar intervjun där Stephan Agerman förklarar ETFer för att fler skall kunna ta del av denna information. Han talar också om de EFer som arbetar med hävstång, något som många är undrande över.
Kan du förklara vad en ETF är, så att en vanlig lekman förstår?
Stephan Agerman: – ETF är en engelsk förkortning för Exchange Traded Fund och kan översättas till ’börshandlad fond’. En ETF är som en blandning av en fond och en aktie, eftersom den har struktur och riskspridning som en fond och samtidigt en akties likviditet och prissättning. En ETF:s uppgift är att slaviskt följa ett specifikt index, som till exempel det svenska OMXS 30. En anledning till det stora intresset för börshandlade fonder är de låga avgifterna, som är desamma för privatsparare och institutioner, samt det faktum att majoriteten av de aktiva fonderna inte slår sina jämförelseindex.
Hur började ditt intresse för ETF:er, och varför valde du att lägga så mycket tid på en informationssida?
– Jag har arbetat i finansbranschen i över tio år. I mitt tidigare arbete hos finska investmentbanken Evli kom jag i kontakt med flera olika finansiella instrument, bland annat ETF:er, som jag började investera i privat efter att ha förstått alla fördelar.
Jag insåg då att det inte fanns någon hjälp att få för att hitta rätt i ETF-djungeln. Den aktör jag handlade genom hade då nästan 1 000 ETF-alternativ, och namnen var intetsägande.
Först tänkte jag att ”det här har säkert någon annan tänkt på”. Efter lite efterforskning visade det sig att jag var ensam om denna insikt. Då bestämde jag mig för att ta saken i egna händer och lanserade informationssajten ETFSverige.se år 2009. Tre år senare sade jag upp mig för att kunna rikta fullt fokus på sajten med kringliggande verksamhet.
Om ETF:er investerar endast i index – varför ska man inte bara välja en billig indexfond i stället?
– Fondhandeln är, enligt min mening, väldigt medeltida, med order som läggs klockan 13–14 på dagen. Sedan tar det 2–4 dagar innan innehaven syns på din depå. Det är lång tid.
Dessutom vet du inte vilket pris du köper till. Du lägger endast in ett belopp i kronor, och sedan får du det pris du får. ETF:er, däremot, handlas och prissätts i realtid, och du kan direkt se innehavet i din depå.
Men för ETF:er tillkommer utöver förvaltningsavgift både kurtage och skillnaden mellan köp- och säljkurs (”spreaden”). Blir det inte dyrt?
– Ja, men jämför man förvaltningsavgiften mellan indexfonder och ETF:er har de börshandlade fonderna i nästan samtliga fall en lägre förvaltningsavgift. Hos en av de mest handlade ETF:erna i Sverige, XACT OMXS30, är skillnaden endast 0,1 procent, och minimikurtaget för att handla på Stockholmsbörsen har nyligen sjunkit till låga 7 kronor hos vissa aktörer.
Nordnet har dessutom lanserat en tjänst som innebär att man kan månadsspara courtagefritt i 35 ETF:er. När du köper en fond försvinner inte kurtaget och spreaden för förvaltarens transaktioner, utan de läggs på kunden utöver förvaltningsavgiften, och vid traditionell aktiehandel påverkas du också av spreaden. För ETF:er är alla avgifter synliga.
När anser du att man ska välja en aktivt förvaltad fond framför en börshandlad fond?
– När det gäller etablerade marknader, såsom Sverige och USA, finns få skäl till att investera i dyra aktiva fonder för storbolag. På dessa väl analyserade marknader är det svårt att slå index.
För till exempel småbolag och mer exotiska marknader finns större skäl för en investerare att välja en bra aktiv fond. Har du inte tid att leta efter en sådan kan du alltid köpa en indexfond eller en ETF, då får du åtminstone indexavkastningen.
ETF:er passar för sparande på både kort och lång sikt. På lång sikt har avgifterna större betydelse, vilket talar för ETF:er i till exempel pensionssparande.
Kan du se några nackdelar med börshandlade fonder?
– Att man i de flesta fall inte kan månadsspara. Det beror framför allt på den börshandlade strukturen. Jag hoppas att fler leverantörer lanserar en tjänst liknande Nordnets kurtagefria månadssparande.
Nackdelarna ligger främst hos vanliga fonder. Finansbranschen verkar vara den sista branschen i vilken man fortfarande kan få en ”gratislunch”. Många fonder, bland annat storbankernas, underpresterar år efter år, men kunderna stannar ändå kvar.
För mig är detta helt oförståeligt. Folk prutar på bolånen, använder prissajter för att hitta de lägsta priserna på vitvaror och elpriser, men när det gäller sparande bryr de sig i stor utsträckning inte om vad det kostar och hur bra eller dålig produkten är.
Jag tycker att det är dags för ett fonduppror! Dåliga fonder kommer med stor sannolikhet att slås ut när ETF:er får ett starkare fäste i Sverige.
Det ryktas om att försäkringsbolag minskar utbudet av ETF:er, eftersom dessa inte ger bra provision. Är försäkringsbolag och andra aktörer motståndare till ETF:ernas framväxt?
– I och med att ETF:er är börsnoterade kan de inte ta betalt på det traditionella sättet.
Dessutom är avgifterna låga från början. I normalfallet kan du inte få provision för att sälja en börshandlad fond. Detta minskar så klart incitamenten. Förhoppningsvis får Sverige en ny lag som förbjuder provisioner. En sådan lag infördes i Storbritannien vid årsskiftet.
Hur ser du på ETF:er med hävstång?
– Jag är ingen anhängare av dem. I Sverige har många privatinvesterares första kontakt med en ETF varit genom just hävstångs-ETF:er, så kallade bull- och bearprodukter. Detta har lett till en skev bild av att ETF:er är ett riskfyllt instrument.
Det stämmer att ETF:er med en hävstång på 1,5–2 gånger den dagliga avkastningen är riskfyllda, men det är bara en liten nisch. Hävstångs-ETF:er utgör endast en liten del av de noterade ETF:erna globalt sett.
Det positiva med hävstångs-ETF:er är att man kan spekulera i nedgång eller skydda sin portfölj. I dagsläget kan du köpa ”bear/short-produkter” utan hävstång, så kallade –1-produkter. Det kan vara ett bättre alternativ. En tydlig trend sedan i höstas är att många privatinvesterare har slutat investera i hävstångs-ETF:er och i stället börjat investera i certifikat med upp till 10 gånger daglig hävstång. Dessa instrument kan beskrivas som att ge en atombomb till ett litet barn. Finansiellt självmord är ett annat uttryck. Jag är övertygad om att få personer tjänar pengar på dessa instrument över tiden.
Hur kommer det sig att produkter med hävstång på 1,5 har utvecklats likadant som en utan hävstång under långa perioder?
– Köper du en hävstångs-ETF med 1,5 gånger i hävstång får du 1,5 gånger den dagliga avkastningen och inget annat. Det betyder att på längre sikt kan värdeutvecklingen i en hävstångs-ETF bli både större och mindre än indexutvecklingen gånger hävstången.
Hävstångs-ETF:er ska inte hållas under längre perioder. I en volatil marknad, som perioden 2005–2013, med stora kurssvängningar och utan tydlig trend, får den dagliga hävstången en negativ påverkan på avkastningen.
Det finns ett uttryck på engelska som heter ”sell in May and stay away”. Tycker du att det är en god idé att köpa en ”bear-ETF”, det vill säga för spekulation i nedgång nu?
– Jag tror dessvärre att det är för sent att köpa skydd med ”bear/short-produkter” i dagsläget. Mycket talar för att börsuppgången fortsätter, trots att vissa konjunkturkänsliga bolag har kommit med något svagare kvartalsrapporter än väntat.
I dagsläget är det annat än den klassiska vinstutvecklingen som styr börsutvecklingen. Centralbankernas stimulanspaket runtom i världen har lett till att investerare måste ta mer risk för att få en rimlig avkastning. Denna faktor talar för aktiemarknaden. Värderingen är en annan faktor.
Varför är namnen på ETF:erna så långa, krångliga och avskräckande, exempelvis DB X-trackers LPX MM Private Equity UCITS ETF (EUR, ticker DX2D)?
– Emittenterna vill beskriva väldigt mycket av instrumentet i namnet. I beskrivningen ovan får du reda på att det är en ETF, vem utgivaren är, att det underliggande indexet är LPX Major Market och att fonden är UCITS-registrerad.
