Importen av sopor ökar vilket möter kritik, men det är onekligen en bra affär. Den amerikanska naturgasen må vara billig, men att få betalt för att ta emot energi är svårslaget, vi kan inte hitta någon annan råvara där ”köparen” får betalt.
Att ta emot sopor från andra europeiska länder för att sedan omvandla detta till energi i kommunala värmeverk har kommit att visa sig bli en mycket bra affär för flera svensk kommuner. Som en följd av att reglerna för deponering av sopor har blivit betydligt strängare de senaste åren så översvämmas Europa nu av sopor vilket tvingat ett antal länder till att börja exportera det avfall de inte själva vill eller kan ta hand om. Genom att ta betalt för dessa sopor har svenska fjärrvärmeanläggningar hittat en billig källa till bränsle.
Bland de bolag som har tagit emot sopor från Italien kan nämnas HEM, Halmstad Energi och Miljö, som erhåller cirka 400 kronor per ton sopor som bolaget tar emot.
Fler och fler förbränningsanläggningar anpassade för just sopor byggs nu i Sverige och fler än 40 kommuner är antingen ägare eller delägare i sådana anläggningar som alltså får betalt för att skapa värme som de sedan säljer till sina kommuninvånare. Under 2010 importerade de svenska kommunerna cirka 800.000 ton sopor, en ökning från 470.000 ton 2009. Totalt sett är detta en fyrdubbling sedan starten för tio års sedan vilket gör att importerade sopor nu svarar för 15 procent av den totala förbränningen i Sverige, en siffra som spås öka till mellan 20 och 25 procent under de kommande åren.
Även Fortum anser att importerade sopor är en lösning på energiproblemet, och tecknade under våren ett avtal med ett italienskt bolag om att importera 6.000 ton bearbetade hushållssopor som per båt fraktas från Italien, genom Kielkanalen i Tyskland för att lossas i Nynäshamn för att sedan transporteras och förbrännas i Högdalen i södra Stockholm. Den som tänker på filmen Gomorra, där den italienska maffiagrupperingen Camorran arbetade med att mot betalning hantera och exportera sopor är inte ensam om detta, både italiensk polis och extra revisorer har varit inblandade i upphandlingen, för att säkerställa att allt går rätt till.
Miljöorganisationerna är däremot mindre förtjusta eftersom de anser att detta minskar andra länders incitament att bygga ut sin egen kapacitet att hantera sitt avfall. Fortum Värmes miljöchef Ulf Wikström hävdar att det finns fördelar med att frakta sopor över världen och förbränna dem i Stockholm att använda sig av deponier, det vill säga soptippar. Det är förvisso bra att soporna kan komma till användning, men det är inte det optimala sättet att hantera sopor på säger miljöorganisationerna som istället anser att återvinning kompletterad med förnyelsebar energi har klart lägst klimatpåverkan.
Vidare säger miljöorganisationerna att det finns tydliga EU-direktiv som har som målsättning att bygga upp de enskilda ländernas resurshantering och att det är en direkt motstridig åtgärd att importera sopor varför Sverige ska inte vara aktiv i en sådan bakåtsträvande utveckling. Enligt EU:s direktiv för hur avfall ska hanteras steg för steg, gäller att avfall i första hand ska återanvändas, i andra hand återvinnas och i sista hand omhändertas på ett säkert sätt.
Genom att Fortum skapar avsättning för italienska sopor, så minskar förstås incitamenten för Italien att själva ta ett helhetsgrepp på sin avfallshantering. Italien, liksom övriga länder, behöver vidta åtgärder för att kraftigt öka sin återvinning och investera i nya klimatvänliga energikällor. Den utvecklingen kan Sverige och Fortum med sin kunskap bidra till och på så sätt skapa lönsamhet.
Dessutom ska all deponi inom EU vara förbjuden till år 2015. Då ska samtliga länder ha byggt upp sina sopsorteringssystem. Det betyder att varken Fortum, Eon eller andra energibolag – privata, statliga eller kommunala – kommer att ha några europeiska sopor kvar att importera i alla fall.
Ur ett långsiktigt perspektiv är det alltså inte vare sig ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att importera sopor.
