Importen av sopor ökar vilket möter kritik, men det är onekligen en bra affär. Den amerikanska naturgasen må vara billig, men att få betalt för att ta emot energi är svårslaget, vi kan inte hitta någon annan råvara där ”köparen” får betalt.
Att ta emot sopor från andra europeiska länder för att sedan omvandla detta till energi i kommunala värmeverk har kommit att visa sig bli en mycket bra affär för flera svensk kommuner. Som en följd av att reglerna för deponering av sopor har blivit betydligt strängare de senaste åren så översvämmas Europa nu av sopor vilket tvingat ett antal länder till att börja exportera det avfall de inte själva vill eller kan ta hand om. Genom att ta betalt för dessa sopor har svenska fjärrvärmeanläggningar hittat en billig källa till bränsle.
Bland de bolag som har tagit emot sopor från Italien kan nämnas HEM, Halmstad Energi och Miljö, som erhåller cirka 400 kronor per ton sopor som bolaget tar emot.
Fler och fler förbränningsanläggningar anpassade för just sopor byggs nu i Sverige och fler än 40 kommuner är antingen ägare eller delägare i sådana anläggningar som alltså får betalt för att skapa värme som de sedan säljer till sina kommuninvånare. Under 2010 importerade de svenska kommunerna cirka 800.000 ton sopor, en ökning från 470.000 ton 2009. Totalt sett är detta en fyrdubbling sedan starten för tio års sedan vilket gör att importerade sopor nu svarar för 15 procent av den totala förbränningen i Sverige, en siffra som spås öka till mellan 20 och 25 procent under de kommande åren.
Även Fortum anser att importerade sopor är en lösning på energiproblemet, och tecknade under våren ett avtal med ett italienskt bolag om att importera 6.000 ton bearbetade hushållssopor som per båt fraktas från Italien, genom Kielkanalen i Tyskland för att lossas i Nynäshamn för att sedan transporteras och förbrännas i Högdalen i södra Stockholm. Den som tänker på filmen Gomorra, där den italienska maffiagrupperingen Camorran arbetade med att mot betalning hantera och exportera sopor är inte ensam om detta, både italiensk polis och extra revisorer har varit inblandade i upphandlingen, för att säkerställa att allt går rätt till.
Miljöorganisationerna är däremot mindre förtjusta eftersom de anser att detta minskar andra länders incitament att bygga ut sin egen kapacitet att hantera sitt avfall. Fortum Värmes miljöchef Ulf Wikström hävdar att det finns fördelar med att frakta sopor över världen och förbränna dem i Stockholm att använda sig av deponier, det vill säga soptippar. Det är förvisso bra att soporna kan komma till användning, men det är inte det optimala sättet att hantera sopor på säger miljöorganisationerna som istället anser att återvinning kompletterad med förnyelsebar energi har klart lägst klimatpåverkan.
Vidare säger miljöorganisationerna att det finns tydliga EU-direktiv som har som målsättning att bygga upp de enskilda ländernas resurshantering och att det är en direkt motstridig åtgärd att importera sopor varför Sverige ska inte vara aktiv i en sådan bakåtsträvande utveckling. Enligt EU:s direktiv för hur avfall ska hanteras steg för steg, gäller att avfall i första hand ska återanvändas, i andra hand återvinnas och i sista hand omhändertas på ett säkert sätt.
Genom att Fortum skapar avsättning för italienska sopor, så minskar förstås incitamenten för Italien att själva ta ett helhetsgrepp på sin avfallshantering. Italien, liksom övriga länder, behöver vidta åtgärder för att kraftigt öka sin återvinning och investera i nya klimatvänliga energikällor. Den utvecklingen kan Sverige och Fortum med sin kunskap bidra till och på så sätt skapa lönsamhet.
Dessutom ska all deponi inom EU vara förbjuden till år 2015. Då ska samtliga länder ha byggt upp sina sopsorteringssystem. Det betyder att varken Fortum, Eon eller andra energibolag – privata, statliga eller kommunala – kommer att ha några europeiska sopor kvar att importera i alla fall.
Ur ett långsiktigt perspektiv är det alltså inte vare sig ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att importera sopor.
En ny börshandlad fond från iShares är sedan i fredags handlas på Xetra och Börse Frankfurt. Denna iShares ETF erbjuder koncentrerade investeringar i de 20 största företagen i S&P 500-indexet.
Företag från IT-sektorn står idag för cirka 48 procent, följt av konsument- och kommunikationsbranschen med 16 procent respektive 14 procent. Resterande 22 procent utgörs av finans-, hälsovårds- och energisektorerna.
Produktutbudet i Deutsche Börses XTF-segment omfattar för närvarande totalt 2 293 ETFer. Med detta urval och en genomsnittlig månatlig handelsvolym på cirka 16 miljarder euro är Xetra den ledande handelsplatsen för ETFer i Europa.
ETF:er är gränsöverskridande produkter med försäljningsrekord i flera länder. I Europa finns det 12 olika länder för hemvist för ETFer, men Luxemburg och Irland är de föredragna leverantörerna. Irland, med 628,6 miljarder euro, är den största ETF -bostaden för förvaltade tillgångar. De följs av Luxemburg (226 900 miljoner), Tyskland (61 700), Frankrike (32 800) och Schweiz (32 500).
Enligt Detlef Glow beror orsaken till det stora antalet hemvister på vissa leverantörers ansträngningar att betjäna specifika investerare i specifika länder.”För att göra detta måste de ta hänsyn till lokala bestämmelser, särskilt när det gäller skatter. Detta kan tvinga dem att starta en börshandlad fond på en specifik adress ”, förklarar Refinitivs analysdirektör.
Vissa ETF -marknadsförare i Europa fokuserar också bara på sina specifika marknader och har sina produkter hemmahörande endast i dessa länder.
Med tanke på att ETF:er är riktiga gränsöverskridande produkter som vill dra full nytta av UCITS-passporteringen, som gör det möjligt för dem att registrera sig för försäljning i flera EU-länder, är Irlands och Luxemburgs dominans som hemvist inte förvånande. Speciellt eftersom lokala fondföreningar i dessa länder (Irish Funds och ALFI) erbjuder sina medlemmar stöd för sina internationella fondfördelningsinsatser inom och utanför EU.
Skillnad på tillgångsslag
Med tanke på att Irland (63,59% av tillgångarna) och Luxemburg (22,96%) står för 86,55% av de totala förvaltade tillgångarna i den europeiska ETF -industrin är det värt att titta på produkttypernas struktur i dessa två adresser. Enligt Glow är den första skillnaden mellan de två i tillgångsslag som används av ETF:er med hemvist i båda länderna. ”Det finns inga penningmarknadsprodukter eller duvhål i den andra kategorin med hemvist i Irland, medan dessa produkter har en marknadsandel på 0,82% respektive 0,03% av tillgångarna i storhertigdömet.”
Källa: Refinitiv Lipper.
Skillnader på typ av replikering
En syn på marknadsandelarna för de olika metoderna för hantering av tillgångstillgångar visar en större skillnad mellan Irland och Luxemburg. Även om optimerad är den föredragna replikeringsmetoden för ETF:er med hemvist i Irland (57,51% av förvaltade tillgångar), har denna metod den lägsta marknadsandelen av förvaltade tillgångar i Luxemburg (18,44%).
”ETF:er som använder full replikation äger de flesta tillgångar som förvaltas av produkter med Luxemburgs hemvist (43,78%). Denna strategi är dock den näst mest använda replikationsmetoden av börshandlade fonder med hemvist i Irland (35,38%) ”, understryker experten.
ETF:er som använder syntetisk replikation, särskilt swapbaserade metoder, äger 37,77% av förvaltade tillgångar i Luxemburg. Däremot är dess marknadsandel i Irland bara 5,15%. Dessutom motsvarar 1,96% av förvaltade tillgångar i Irland ETF som använder andra replikeringsmetoder.
Enligt Glow beror skillnaderna i replikeringsmetodiken mellan Irland och Luxemburg på investerarnas preferenser, liksom på reglerings- och skattemässiga skillnader mellan dessa två hemvist för ETFer, eftersom dessa skillnader kan användas för att optimera avkastningen för respektive ETF- och ETF -leverantör förtjänst.
Kostnadsskillnader
En mer detaljerad analys av genomsnittliga totala kostnadskvoter (TER) för ETF:er med hemvist i Irland och Luxemburg efter tillgångstyp visar några skillnader mellan de två hemvisterna. Den genomsnittliga TER för aktie -ETF:er är likartad i båda hemmen. I ränteprodukter finns det dock skillnader. De med hemvist i Irland är dyrare än deras luxemburgska motsvarigheter.
”När man tittar på dessa siffror måste man ta hänsyn till att de representerar det enkla genomsnittet av TER. Denna bild förväntas förändras om ett tillgångsvägt genomsnitt beräknas, eftersom några av de viktigaste typerna av tillgångar (räntor och aktier) har betydligt lägre än genomsnittliga totala kostnadskvoter ”, avslutar analyschefen för Refinitiv.
Källa: Refinitiv Lipper.
Enligt Glow beror skillnaderna i replikeringsmetodiken mellan Irland och Luxemburg på investerarnas preferenser, liksom på reglerings- och skattemässiga skillnader mellan dessa två hemvist för ETFer, eftersom dessa skillnader kan användas för att optimera avkastningen för respektive ETF- och ETF -leverantör förtjänst.
HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF (HGGA ETF), med ISIN IE000XGNMWE1, strävar efter att spåra Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-weighted index. Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted spårar ESG (environmental, social and governance) screenade obligationer från emittenter över hela världen. Indexet innehåller företagsobligationer och statsobligationer. Tid till förfall: 1-3 år. Betyg: Investment Grade.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % p.a. HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF är den enda ETF som följer Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
HSBC Bloomberg Global Sustainable Aggregate 1-3 Year Bond UCITSETF är en liten ETF med tillgångar på 67 miljoner GBP under förvaltning. Denna ETF lanserades den 13 januari 2022 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fonden strävar efter att så nära som möjligt följa avkastningen för Bloomberg MSCI Global Aggregate 1-3 SRI Carbon ESG-Weighted Index (indexet). Fonden kommer att investera i eller få exponering mot obligationer utgivna av stater som utgör indexet. Fonden är kvalificerad enligt artikel 8 i SFDR.
Investeringspolicy
Indexet är en delmängd av Bloomberg Global Aggregate 1-3 Year Index (moderindexet), och består av obligationer med fast ränta som förfaller inom 1 till 3 år från både utvecklade marknader och emittenter på tillväxtmarknader, som definieras av indexleverantören. Indexet strävar efter att uppnå en minskning av koldioxidutsläppen och en förbättring av MSCI:s miljö-, sociala och/eller styrning (ESG) rating jämfört med dess moderindex. Indexet identifierar värdepapper baserade på uteslutande kriterier för hållbarhet inkluderar: emittenter involverade i affärsverksamhet, såsom alkohol, hasardspel, civila skjutvapen, fossila bränslen, kontroversiella vapen och intäkter från termiskt kol.
Fonden förvaltas passivt och använder en investeringsteknik som kallas optimering. Fonden kan investera upp till 30 % i totalavkastningsswappar, upp till 30 % i värdepapper som handlas på CIBM och kan investera upp till 10 % i andra fonder, inklusive HSBC-fonder. Se prospektet för en fullständig beskrivning av investeringsmålen och användningen av derivat.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.