Det oberoende energiforskningsföretaget Rystad Energy, med huvudkontor i Oslo, har funnit att det i längden skulle kosta en tiondel att installera solenergiparker än att fortsätta driva gaseldade elverk i Europa.

Även om Ukrainakriget har varit bra för petroleum- och naturgaspriserna och försäljningen på kort sikt, kan framtida historiker se det som kolvätenas spik i kistan. Länder som Tyskland som blev beroende av rysk fossilgas ångrar det nu djupt. De försöker snabbt vända sig till flytande naturgas, som de sätter in terminaler för, eftersom den kan fraktas sjövägen.

För närvarande finns det inte särskilt stor elasticitet i den globala tillgången på fossil gas, så att priserna kan förbli höga. Dessa höga priser är en orsak till den ökande relativa överkomligheten för nya vind- och solkraftverk. Geopolitiska överväganden spelar nu också en roll för att göra övergången till solenergi mer angelägen. Tyskland har inte råd att vara beroende av externa leverantörer, vare sig Ryssland eller Algeriet, för en så viktig sektor av sin ekonomi, eftersom kolvätens värld är flyktig och utsatt för krig och störningar.

Toppen i fossilgaspriserna i sommar och nedgång i Europa är aldrig tidigare skådad. Vid ett tillfälle i augusti var det cirka 730 dollar per megawattimme. Det är tio gånger mer än den utjämnade kostnaden för solenergi. Rystad uppskattar att gaspriset kommer att hamna på 156 dollar per MWh på medellång sikt, vilket är tre gånger den utjämnade kostnaden för solel.

Européerna inser tydligt denna verklighet. Rystad säger att 50 gigawatt ny vind och sol är planerad att tas i drift 2023. Det uppskattas att befintliga vind- och solinstallationer, som har ökat med 13 procent jämfört med 2021, sparade Europa 11,46 miljarder dollar i vår och sommar på fossilgas.

Det finns andra problem som driver rushen till förnybara energikällor, naturligtvis. Koldioxidutsläppen förstör planeten och dödade tusentals i Europa i somras i värmeböljor. Det blir också allt svårare att få banklån till nya kolkraftverk eller gasfält. Banker vill gärna ha säkerheter och skulle förr i tiden ha tagit värdet av kolkraftverket eller gasfältet som en borgen. Men nu är det uppenbart att dessa kraftkällor snabbt håller på att hamna i malpåse, så säkerheten är inte värd mycket på medellång till lång sikt. En solcellsfarm kommer däremot att finnas där om minst 30 år.

Eftersom företagen redan har tagit kostnader i gasverken kommer de att fortsätta producera mycket dyr el så länge extrakostnaden kan föras över på konsumenten. Rystad tipsar om att regeringens politik behövs för att komma till rätta med denna kris, genom att använda incitament för att driva solenergi och göra det mer lönsamt att bygga solcellsfarmer.

Euronews observerar att när det gäller solenergi kommer Nederländerna, Tyskland och Spanien i topp, med 23 procent, 19 procent respektive 17 procent under sommaren 2022. Föreställ dig hur många miljarder euro de skulle spara på energiräkningen om dessa siffror fördubblades och var vanliga i resten av Europa.