Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder. I dag möts investerare av en uppsjö val, aktier eller obligationer, inhemska eller utländska, sektorer och branscher, värde eller tillväxt varför det inte är så pass konstigt att många blir förvirrade. Valet att köpa en aktiefond eller en ETF, en börshandlad fond, kan ses som trivialt jämfört med alla andra val, men det finns viktiga skillnader mellan de två typerna av fonder som kan påverka Din avkastning och hur du gynnas av det. Det är därför nyttigt att förstå skillnaderna och hur Du använder dem till din fördel. Vad är då skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder?
Likheterna
Såväl traditionella fonder som börshandlade fonder äger portföljer av aktier och/eller obligationer, men ibland också mer exotiska tillgångar som ädelmetaller och andra råvaror. Båda dessa typer av investeringsinstrument måste följa specifika regler för vad de kan äga, hur stor andel av portföljen som kan koncentreras till en eller flera innehav, hur pass mycket pengar de eventuellt kan få låna etcetera, något som regleras av deras placeringsreglemente och av lagstiftning.
Utöver detta kan de två investeringsinstrumenten skilja sig åt väsentligt. Några av skillnaderna dem emellan kan vara svåra att förstå, men det är de som avgör om det är en typ av fond passar Dig eller inte.
Skillnaderna
När du sätter in pengar i en traditionell fond görs affären med det bolag som förvaltar en, till exempel Vanguard, SEB, T. Rowe Prices, Nordea, antingen direkt eller genom en mäklarfirma. Köpet genomförs till fondandelsvärdet för fonden baserat på priset när marknaden stänger samma dag eller nästa om du gör Ditt köp efter det att marknaderna har stängt. När du säljer dina andelar, sker samma process men i en i omvänd ordning. Vissa fonder tar ut ett ”straff” i form av en uttagsavgift, ibland så hög som en procent av aktiernas värde, för att sälja tidigt, vanligtvis tidigast 90 dagar efter att du köpt in fondandelarna.
Den som köper en börshandlad fond har inte dessa problem att ta hänsyn till. Precis som namnet säger så handlas en ETF, en börshandlad fond, på en börs (eller en reglerad marknad) precis som vanliga aktier. Motparten är endera vanliga investerare alternativt en market maker, men inte fondbolaget. Det går att köpa eller sälja dessa andelar närsomhelst under dagen så länge marknaden är öppen, till ett pris som speglar marknadens villkor.
Detta är särskilt relevant när det gäller börshandlade fonder som spårar internationella tillgångar i en annan tidzon, där priset på tillgången ännu inte har uppdaterats för att spegla ny information. ETFer kan alltså återspegla den nya verkligheten på marknaden snabbare än fonder kan.
En annan viktig skillnad är att de flesta ETFer är index-tracking, vilket innebär att de försöker matcha avkastning och prisrörelser i ett index, såsom S & P 500, genom att samla en portfölj som matchar indexkomponenterna så nära som möjligt. Fonder kan spåra index också, men de flesta förvaltas aktivt. Detta kan bli kostsamt eftersom en aktivt förvaltad fond spenderar pengar på analytiker, analyser av marknader och industrier, företagsbesök etcetera. Av den anledningen är den typiska traditionella fonden dyrare att driva, och att äga för en investerare, än vad en ETF är. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder
ETF = Lägre kostnader och högre effektivitet
En passiv förvaltning är emellertid inte den enda orsaken till att en ETF brukar vara billigare än en traditionell fond. En börshandlad fond som replikerar en ETF har lägre kostnader än en traditionell fond som replikerar samma index., och det finns ett antal aktivt förvaltade ETFer som har en lägre förvaltningskostnad än vad traditionella fonder som förvaltas aktivt.
Istället är det något annat som styr kostnaderna. Det handlar om mekaniken för att driva dessa två olika sorters fonder och relationen mellan fonderna och deras andelsägare. Fonder och ETFer är båda så kallade öppna investeringsinstrument, det innebär att antalet utestående andelar kan justeras uppåt och nedåt beroende på utbud och efterfrågan. Hur och varför de gör detta är emellertid inte samma sak
När mer pengar kommer in i fonden än vad som går ut ur en fond på en viss dag måste förvaltarna chefer minska obalansen genom att sätta de extra pengarna i arbete på marknaderna. Om det finns ett nettoutflöde, måste de sälja vissa innehav så att det finns tillräckliga extra kontanter i portföljen för att kunna hantera utbetalningarna.
Köpare och säljare gör affärerna med varandra
När det gäller en ETF så är det helt annorlunda, där har fondbolaget betydligt mindre att göra. Förvaltarna av en börshandlad fond vill att priset på deras ETF (som fastställs genom löpande avslut under dagen), hamnar så nära substansvärdet av indexet, det så kallade NAV-värdet.
För att göra detta justerar ETF-leverantören priset genom att skapa nya andelar, eller lösa in befintliga andelar. Är priset för högt? Det betyder att efterfrågan är högre än utbudet, ETF-leverantören skapar då ett ökat utbud av andelar. Allt detta kan utföras med ett datorprogram, utan inblandning av mänskliga händer
I vissa länder har en ETF en bättre skattesits och är mer skatteeffektiv. I USA beskattas till exempel ETFer och fonder beskattas varje år baserat på vinster och förluster inom portföljerna. Eftersom det är en mindre handelsaktivitet i en ETF skapas färre beskattningsbara händelser (mekanismen för skapande och inlösen av andelar minskar behovet av att sälja). I allmänhet blir det då så att skattefrågan endast uppstår när en ETF säljs.
Saker att tänka på när byten görs
ETFer är relativt nya finansiella instrument, drygt 25 år gamla, medan fonder har funnits i evigheter, så investerare som inte just har börjat kommer sannolikt att äga fonder med inbyggd beskattningsbara vinster. Att sälja dessa fonder kan utlösa kapitalvinstskatt, så det är viktigt att inkludera denna skattekostnad i beslutet att flytta kapitalet till en ETF.
Beslutet handlar om att jämföra den långsiktiga nyttan av att byta till en bättre investering och betala mer i förskottsskatt, jämfört med stanna i en portfölj av mindre optimala placeringar med högre kostnader.
Det är också viktigt att komma ihåg att om du fått fonder som gåva eller i arv så kommer Du att få betala skatt för de uppskjutna vinsterna. Det går således inte att undvika skatten, bara att skjuta upp den.
Vilket finansiellt instrument skall Du använda?
Med tanke på de olika skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder, vilken är bäst att använda? Svaret är att det beror på. Båda fonderna kan fylla olika typer av behov. Traditionella fonder är ofta bra när det gäller att investera i nischer, till exempel aktier i utländska småbolag eller potentiellt givande områden som marknadsneutrala eller lång/kort aktiefonder som presenterar esoteriska risk/belöningsprofiler
I de flesta fall och för de flesta placerare är det emellertid enklast att använda börshandlade fonder eftersom en ETF erbjuder en låga kostnader, lättillgänglighet, och betoning på indexspårning. Deras förmåga att tillhandahålla exponering för olika marknadssegment på ett enkelt sätt gör dem till användbara verktyg om din prioritet är att skapa ett långsiktigt välstånd med en balanserad, brett diversifierad portfölj. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder.
