Så här påverkar den ökade populariteten för börshandlade fonder marknaden Börshandlade fonder har kommit att bli det ledande marknadsinstrumentet för att få en bra exponering mot marknaden, oavsett om det gäller aktiemarknaden i stort, obligationsmarknaden, råvarumarknaden eller ”bara” aktiemarknaden i Kina eller Chile. Så här påverkar den ökade populariteten för börshandlade fonder marknaden. Tillkomsten av ETFer har lett till en ökad korrelation i aktiemarknaden, men också högre transaktionskostnader för att göra affärer i enskilda aktier. Det sistnämnda har emellertid uppvägts av en ökad automatiseringsgrad som tillsammans med nya tekniska innovationer lett till att nettokostnaderna har minskat. Införandet av börshandlade fonder har också lett till en minskad efterfrågan på aktieanalyser.
Enligt en vetenskaplig uppsats med titeln Is There a Dark Side to Exchange Traded Funds (ETFs)? An Information Perspective har de börshandlade fondernas popularitet lett till att transaktionskostnaderna i vissa aktier har ökat, att analytikernas täckning av mindre företag har minskat samt att vissa företags aktier inte reagera på ny information i samma utsträckning som tidigare.
ETFer vinnare på bekostnad av enskilda aktier
Eftersom börshandlade fonder lockar fler och fler institutionella investerare förlorar enskilda aktier sitt försprång och det gör det svårare för professionella handlare att dra fördel av handelsvolymerna. Rapporten hävdar vidare att eftersom de börshandlade fonderna äger en allt större andel aktier, något som de gör för att kunna indexbasera ETFerna, så minskas den fria floaten, det vill säga det antalet aktier som finns tillgängliga för handel på marknaden.
Följaktligen kan den snedvridning i aktiekurserna hos komponentföretagen som innehas av indexbaserade börshandlade fonder vara en faktor som förklarar varför vissa aktiva aktieplacerare ser sina kostnader stiga. Det kan också förklara varför vissa investerare misslyckas med att leverera ett så kallat ”alfa”. Undersökningen visar till exempel att spreaden, skillnaden mellan köp- och säjkursen, är sex (6) procent bredare i aktier där mer än tre (3) procent av aktierna ägs av börshandlade fonder än i bolag där det ETFerna äger mindre än tre procent.
Som ett resultat kommer investerarna att ha färre incitament till att köpa aktier i väntan på framtida kursuppgångar, vilket betyder att enskilda företag blir mindre mottagloga för nyhetsuppdateringar från företagen. Studien visar också att antalet analytiker som följer ett företag minskar om börshandlade fonders ägande av ett bolags aktier ökar över en viss nivå. Det gör också att risken för att ett företags aktier blir felaktigt värderade ökar eftersom det finns ett mindre antal observatörer som följer och analyserar företaget.
Slutligen innebär det att med mindre företagsspecifik analys tillgänglig så kommer aktiekurserna till stor del att påverkas av hela branschen och av allmänna marknadsrörelser, något som bidrar till att förklara en större korrelation mellan olika aktiekurser. Studien visar att när ETF-ägandet i ett företags aktier ökar så sker aktiekursförändringarna mer eller mindre i linje med andra aktier i samma segment eller samma bransch.
