Så här går börsen i dag 20170901 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 1/9-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.
Så här går börsen i dag 20170901 Våra OMX-analyser kan fungera som ett av flera beslutsstöd för den som handlar med börshandlade fonder, ETFer, som följer Stockholmsbörsens index, till exempel XACT OMX eller SpotR, nedan finner Ni Så här går börsen i dag 20170901.Vill Du också läsa dem varje dag? Anmäl Dig för en provprenumeration på Axiers hemsida.
Anmäl Dig här för att prova Axier dagliga tekniska analyser
OMXS30 går på
(C 1 546,86 H 1 550,52 L 1 535,96)
OMX S30 levererade 1 518 som lägst den 29 augusti för att sedan vända uppåt i en reaktion på den stora nedgången på 141 punkter från den 20 juni. I och med att nedgången skapade en relation på 1:2 mellan tid och pris var det en viktig punkt som skapades under tisdagen.
Motreaktionen uppåt gav 33 punkter (+2,2%), som mest under torsdagen när index var upp till 1 551. Vi inriktar oss på en fortsatt uppgång även om vi bör och kan få en viss tvekan under eller efter fredagen. Vi har indikationer på att motståndet vid 1 588 ska kunna testas. Sedan är frågan om denna nivå bryts och ger en fortsättning till 1 600-nivån.
I dagsläget har vi en viktig reaktionspunkt kring fredagen den 15 september. Om uppgången håller så långt ska vi börja söka en topp under de följande dagarna. Detta är just nu endast ett ”normalt” alternativ som vi jobbar med.
Divergens
Den divergens vi hänvisat till flera gånger tidigare efter lågpunkterna den 11, 21 och 29 augusti visade att när sannolikheten steg till över 90 procent den 29 augusti var det dags för en uppgång. Det är ju sällan vi får mer än tre lågpunkter som infaller på detta sätt. Jag sätter aldrig sannolikheten till 100 procent utan nöjer mig under de aktuella omständigheterna att ange den till 90-92 procent, vilket är ett budskap av betydelse från marknaden.
141 punkter nedgång ska kunna ge 50 procent av detta värde och då 70 punkter. Det är detta värde vi använder oss av när vi jobbar in mot 1 588 som motstånd. 62-realtionen ligger sedan på drygt 1 600 och utgör nästa alternativ om vi sedan låter tiden hjälpa oss. 19 dagar av uppgång är ett värde vi gillar och då hamnar vi på den 17 september och det är en söndag, vilket ger oss vardagarna kring detta värde som vårt ”synfält”.
Stochastic
Lång sikt: Månadsstochastic 76,6 och 83,8 fallande
Medellång sikt: Veckostochastic 16,7 och 20,4 fallande
Nu fick vi rytmen på 2 månader från topp (20 juni) till lågpunkt (måndag 21 aug). Vi har annars och oftast en kort rytm på 2 månader, som rullar från topp till topp eller från lågpunkt till lågpunkt. Ibland ger denna rytm en rörelse från topp till lågpunkt eller lågpunkt till topp. Rytmen på 2 månader (60-61 dagar) finns ofta med i utvecklingen för bärsen som helhet.
Under året har vi haft denna rytm som vi kunnat följa från toppen den 16 mars (1 603) via 16 maj (1 657) och i juli blev det måndagen den 17 juli med 1 652, som högst. I och med att denna senare topp kom in några punkter (5) lägre än den 16 maj, såg vi detta kortsiktigt som en negativ signal. Detta har nu lett till 1 518 den 29 augusti.
Ytterligare en tung cykel på börsen
30 månader är ytterligare en tung cykel på börsen. Den är det samma som 2,5 år eller 130 veckor. Denna cykel jobbar ibland tillsammans med rytmen på 135 (3×45) veckor, som är drygt en månad (35 dagar) längre.
Tar vi toppen 1 719 den 19 mars 2015 och lägger på 30 månader hamnar vi kring den 19 september i år. 135 veckor från samma tidpunkt ger oss tiden kring den 24 oktober i år.
Detta senare datum sammanfaller med 30 månader från toppen och rekordet 1 720, den 27 april 2015, vilken ger oss tiden kring den 27 oktober -17, där 24 oktober också ryms.
Vi har därmed två viktiga punkter under hösten med dessa tunga rytmer. Det ger oss 18-22 september och 23-27 oktober, som vi nu ska stämma av under de kommande veckorna.
Cykeln på 26 månader (=113 veckor=790-791 dagar) är alltid intressant speciellt om vi kombinerar denna rytm med den på 780 dagar. I beräkningarna utgår vi alltid från viktiga toppar eller bottnar, när vi lägger fokus på dessa båda rytmer.
När det gäller index är det kring halvårsskiftet i år aktuellt med att utgå från rekordet 1 720 den 27 april 2015 men även 29 maj (1 669), som gav den lägre toppen och säljsignalen 2015. Den senare är aktuellt, när vi kommit in mot slutet av juli månad, vilket gav en lågpunkt vid 1 548 den 31 juli.
Startar vi med den 27 april 2015 landar vi under senare delen av juni månad och in mot halvårsskiftet, där perioden 26 juni fram till fredagen den 30 juni är intressant om vi använder oss av 26 månader. Lågpunkten den 30 juni vid 1 603 blev avgörande denna gång och reaktionen blev följdriktigt uppåt.
Årets indextopp
Årets indextoppen 1 659 kom in under tisdagen den 20 juni och får tillskrivas rytmen på 780 dagar från den 27 april 2015. Den sammanstrålade med rytmen på 27 månader från toppen 1 719 från den 19 mars 2015. Två olika tidsrytmer som sammanstrålar i en punkt ger i de allra flesta fall en tydlig reaktion, vilket vi nu också fått med ett fall på 8,4 procent på 2 månader. Alltid lika spännande, när dessa längre rytmer skapar reaktionspunkter. Ni som gått våra kurser i ”Tidscykelanalys” är redan med i dessa rytmer.
Indextoppen den 16 maj kom in på 1 657 och får ses som en del av den toppformation, som skapats under tiden 9 maj till 20 juni. Vågmässigt är jag inne på att den 9 maj kan ha varit toppen och att den 16 maj ingår i rekylen, som pågick till måndagen den 3 juli.
10 månader från lågpunkten
Rytmen på 10 månader från lågpunkten den 6 juli 2016 gav oss också måndagen den 8 maj som reaktionspunkt, vilket ytterligare förstärkte budskapet om en reaktion nedåt. Här blev det också en marginell förskjutning, då toppen den 9 maj vid 1 655 blev avgörande, dels för index men framförallt för de aktier (i första hand bankerna) som bottnade den 6 juli -16. Med samma utgångspunkt (6 juli-16) förväntar vi oss nu ännu en reaktion på årsdagen nu i slutet av veckan 3-7 juli -17, då det handlar om årsdagen. Den 6 juli i år gav 1 610, som lågpunkt, vilket ökar sannolikheten för en reaktion uppåt därefter.
14 månader från toppen 1 432 den 14 mars -16 gav oss den 14 maj i år och en sammanstrålning via 1 657 den 16 maj. 15 månader från samma topp gav nu senast toppen vid 1 657 den 14 juni.
En anledning till att index rört sig i sidled
Alla beskrivna rytmer ovan är en anledning till att index rört sig i sidled under de senaste 9 veckorna.
Det är endast tiden vi arbetar med i alla rytmer ovan. Det krävs sedan en harmoni mellan tid och pris för att en reaktion ska bli mer än tillfällig. Tid och pris i harmoni sker sällan och därför är det en viktig punkt när de sammanstrålar. Med tid och pris i harmoni eller som vi också uttrycker det att tid och pris har ett matematiskt samband blir det hela mycket mer betydelsefullt. Detta fick vi den 14 juni med en skillnad i index på 225 punkter och tiden 15 månader (14 mars -16 till 14 juni -17). Vi vet ju att 15×15 är detsamma som 225. Det ger oss ett samband på 1:15, vilket i dessa sammanhang är ett ovanligt samband men tillräckligt för att vi skulle förvänta oss minst en tillfällig reaktion nedåt.
Gör vi om 15 månader till dagar är det 450 dagar (360+90 grader av året). Då blir det hela mycket intressantare. Vi får då, 225:450 vilket blir 1:2 och med denna relation ser vi betydelsen i denna relation tydligare och anledningen till svängningarna och nedgången efter den 14 juni.
Rullande korta cykler med reaktionsdagar
Dessa dagar kommer att korrigeras löpande vartefter vi får ny information från marknaden Vi följer i fortsättningen den rytm som började den 9 mars 2009. Den sammanfaller i stort med den andra rytm som har sitt ursprung från toppen den 13 juli 2007. Alla reaktionsdagar kommer från Gann Hjulet och den kunskap som ligger bakom detta.
Beräknade reaktionsdagar för OMXS 30 index: 30 augusti, 14 september, 29 september, 15 oktober, 30 oktober
Rörelsefaktorn – Motstånd – Stöd
Aktuell rörelsefaktor för tid och pris = 40 Motstånd 1548 och 1 587 Stöd 1 508 och 1 469
Obligationer har gått dåligt trots deras rykte om stabilitet. Den här artikeln förklarar varför obligationer inte alltid fungerar, varför de fortfarande är användbara och hur den kortsiktiga smärtan översätts till långsiktig vinst.
Utan tvekan upplever vi den tuffaste perioden för obligationer på decennier. Anledningen är enkel: nominella obligationer får ett slag när inflationen är oväntat hög. Varje tillgångsklass har sin kryptonit. Precis som aktier faller under en lågkonjunktur hamnar obligationer i svårigheter när centralbankerna tappar greppet om inflationen.
För det första menar regeringar allvar med att tämja inflationen.
För det andra är de svårigheter som banden hanterar just nu en form av växtvärk. När oron avtar blir obligationer mer lönsamma än tidigare. Så här fungerar det … Kortvarig smärta Stigande inflation äter bort räntan som investerare tjänar på sina obligationer. Investerare svarar naturligtvis med att kräva en högre ränta. Men äldre obligationer är som sparande med fast ränta. De har fastnat med sin ursprungliga kupongränta tills de förfaller. Detta är ett problem för varför skulle du ha en obligation som tjänar 2% ränta när nya obligationer tjänar 3%? Obligationshandlare löser problemet genom att sälja sina mindre konkurrenskraftiga obligationer med rabatt. Processen är som en butik som smäller på ”Rea”-prisklistermärken för att rensa äldre varor. Detta diskonteringspris gör att varje gammal obligation är värd exakt lika mycket som dess nya obligationsekvivalent.
Ett exempel
Föreställ dig att du erbjuds två identiska obligationer som betalar tillbaka 100 kronor på 12 månader plus en fast kupongränta under tiden. Kupongen är den ränta som en obligation betalar på kapitalbeloppet.
Den första obligationen betalar 3 procent ränta och är prissatt till 100 kronor.
Den andra, äldre obligationen betalar endast 2 procent ränta. Dess marknadspris kommer att vara 99,03 kronor. Det lägre priset innebär att den äldre obligationen nu är lika lönsam som den första obligationen. Rabatten innebär att båda obligationerna ger 3 procent avkastning om du håller dem tills de förfaller.
Denna mekanism förklarar varför befintliga obligationer tappar i värde när räntorna stiger. Uppgången tvingar marknaden att omprisa obligationer med lägre kupongräntor för att göra dem konkurrenskraftiga mot nya, högre avkastningsobligationer som kommer in på marknaden.
När marknadsräntorna stiger faller obligationspriserna. När räntorna faller stiger priserna.
När räntorna stiger motsvarar mekanismen att förra årets iPhone sjunker i pris när den senaste versionen kommer ut. Förra årets iPhone fungerar fortfarande. Den är helt enkelt inte lika glänsande som årets modell. Till skillnad från iPhones kan marknadsräntorna falla tillbaka igen. I det här fallet kommer nya obligationer ut på marknaden med lägre kuponger än sina äldre likvärdiga. Därför stiger priset på äldre obligationer eftersom de erbjuder mer ränta och folk kommer att betala mer för det.
Okej, så det förklarar hur vi kom hit. För att sammanfatta:
Stigande inflation utlöste stigande räntor. Det fick våra obligations-ETFer att falla i värde då deras äldre obligationer sattes ner i pris.
Detta är den kortvariga smärtan. Nu till den långsiktiga vinsten.
Långsiktig vinst
När de äldre obligationerna närmar sig förfallodagen säljs de av och ersätts med högre avkastningsversioner. De som har högre avkastning betalar mer inkomst än tidigare. Så småningom raderar de starkare kassaflödena helt tidigare kapitalförluster. Och i slutändan kommer du att få bättre avkastning än om räntorna inte hade stigit.
Detta scenario med stigande avkastning visar hur matematiken fungerar:
Några varningar
Det fungerar snabbare med ETFer för obligationer med kortare löptid. ETFer med långa obligationer är långsammare att återhämta sig eftersom deras äldre obligationer får en större initial träff och sedan hänger kvar i evigheter innan de försvinner.
Den långa obligationsbelöningen kan mycket väl bli större i slutändan, men det är bättre att matcha din obligations-ETFens varaktighet till din investeringstidshorisont, än att tänka rent vinstmässigt.
Hur som helst, trenden är densamma för alla typer av obligationer i scenarierna ovan (t.ex. statsobligationer, företagsobligationer, realränteobligationer etc.).
Men effektens storlek och hastighet varierar beroende på dina innehavs specifika egenskaper såsom genomsnittlig kupong, avkastning till löptid, duration, genomsnittlig löptid, kreditrisk, kostnad och så vidare.
Resultaten är också beroende av marknadsräntornas framtida utveckling.
Scenariot ovan är nödvändigtvis förenklat. I verkligheten fluktuerar räntorna varje dag.
Om räntorna steg försiktigt så kanske du knappt märker din ETFs förlust. Vi känner smärtan för tillfället eftersom uppgångarna har varit branta när världen snabbt anpassar sig till inflationshotet.
Det stigande avkastningsscenariot fungerar också bättre om:
Du återinvesterar ränta. Välj en ackumulerande ETF för att ställa in den på autopilot.• Du kostar i genomsnitt nya pengar till din obligations-ETF. Det påskyndar den hastighet med vilken du köper obligationer med bättre värde.
Du får också en reavinstökning om marknadsräntorna faller tillbaka. Det ger en bra sockerhöjd, men som vi kan se ovan gör lägre räntor i slutändan våra obligations-ETFer mindre lönsamma. Vilket är anledningen till att stigande avkastning i slutändan är en bra sak.
Men det finns en annan anledning att behålla tron på band.
Huvudrollen för högkvalitativa obligationer är att:
Diversifiera din portfölj.
Kontrollera din riskexponering.
Dämpa din portfölj under en djup lågkonjunktur.
Ge dig reserver för att ombalansera till aktier när de börjar säljas.
Högkvalitativa statsobligationer av investeringsgrad är särskilt bra i den rollen och det har inte förändrats.
Frågan är: tror du att en lågkonjunktur är mindre sannolik eller mer trolig för tillfället? Om du är orolig för en ekonomisk nedgång är det en bra idé att hålla statsobligationer eftersom de vanligtvis är den tillgångsklass som ger bäst resultat i det scenariot.
Statsobligationer ger portföljförsvar
Covid-kraschen
Avkastningen på statsobligationer var något negativ men den var fortfarande en syn bättre än aktier. Lyckligtvis kom världens stora centralbanker snart till undsättning.
2018 global börsnedgång
Julen 2018 levererade en kolbit till alla aktieinvesterare medan statsobligationer visade sig vara en bättre present.
Augusti 2011 Börsnedgång
Återigen var statsobligationer en positiv motvikt till fallande aktier. Om du balanserade om från statsobligationer till billigare aktier i detta ögonblick skulle du ha bokat en bra vinst.
Europeiska statsskuldskrisen
Investerare skramlade om europeiska skulder, men vår europeiska statsobligations-ETF höll uppe genom flera avyttringar på aktiemarknaden.
Global finanskris
Det här är den stora. Aktier tappade iögonfallande 52 procent men statsobligationer visade sig vara en fristad under stormen.
Den globala finanskrisen är läroboksexemplet på varför varje investerare bör behålla en allokering till statsobligationer.
När investerare får panik flyr de ofta in i statsobligationer. Om du redan äger denna tillgångsklass finns det en stor chans att dess värde kommer att öka precis när du behöver det som mest.
Statsobligationer visade sig också vara en stark motvikt till fallande aktier under den andra stora kraschen på 2000-talet: Dotcom Bust. Tyvärr fanns det inte några europeiska statsobligations-ETFer vid den tiden för att göra diversifiering så enkelt som det är nu.
Naturligtvis fungerar inte investeringar som en klocka. Det har säkert funnits tillfällen tidigare då obligationer inte har varit svaret.
Slutsats
Konventionella obligationer fungerar inte bra när inflationen rasar och stigande räntor kan fortfarande avskaffa mer smärta. Men det bästa sättet att öka din långsiktiga förväntade obligationsavkastning är att fortsätta investera till högre avkastning.
Och när lågkonjunkturen slår till och efterfrågan faller, är obligationer vanligtvis ditt bästa försvar.
BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITSETF USD (ASR1 ETF) med ISIN LU2533813296, försöker följa ECPI Global ESG Blue Economy-index. ECPI Global ESG Blue Economy-index spårar 50 företag från marknader över hela världen som är ledande inom området hållbar användning av havsresurser. Andra ESG-kriterier och principerna i FN:s Global Compact ingår också i urvalsprocessen. De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,30 % p.a. BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITSETF USD är den billigaste ETF som följer ECPI Global ESG Blue Economy-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITSETF USD är en mycket liten ETF med tillgångar på 2 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 januari 2023 och har sin hemvist i Luxemburg.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
HANetfs medVD Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om tekniska ETFer, nyckeltrender som formar finansmarknaderna 2025. McNeil lyfte fram den inneboende volatiliteten i Bitcoin, som har stigit över 100 000 USD, och förutspådde att den skulle kunna nå 150 000 USD i mitten av året när mer etablerade investerare kommer in på marknaden. Han betonade ETFers roll för att demokratisera tillgången till tillgångar som kryptovalutor.
När det gäller guld beskrev McNeil det som ”den bästa och mest pålitliga försäkringstillgången”, som drar nytta av geopolitiska spänningar och inflation. Han diskuterade också HANetfs valutasäkrade guld ETC-produkter, inklusive Physical Gold ETC (RM8U), som ger exponering mot guld.
Samtalet täckte också HANetfs Future of Defense ETF (ASWC), som har sett en snabb tillväxt mitt i global politisk instabilitet. McNeil avslöjade pågående diskussioner om återuppbyggnadsinsatser i Ukraina och det fortsatta behovet av försvarsutgifter över hela världen.
Slutligen diskuterade McNeil Tech Megatrends ETF (T3KE), som erbjuder exponering för transformativa sektorer som AI, robotteknik och molnteknik samtidigt som koncentrationsrisker minskar. Han föreslog att investerare skulle överväga att svänga från stora bolag till små- och medelstora aktier för diversifierad tillväxt 2025.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter3 veckor sedan