Följ oss

Nyheter

Så här går börsen i dag 20170714

Publicerad

den

Så här går börsen i dag 20170714 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 14/7-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.

Så här går börsen i dag 20170714 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 14/7-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.

Så här går börsen i dag 20170714 Våra OMX-analyser kan fungera som ett av flera beslutsstöd för den som handlar med börshandlade fonder, ETFer, som följer Stockholmsbörsens index, till exempel XACT OMX eller SpotR, nedan finner Ni Så här går börsen i dag 20170714. Vill Du också läsa dem varje dag? Anmäl Dig för en provprenumeration på Axiers hemsida.

Anmäl Dig här för att prova Axier dagliga tekniska analyser

OMXS30 har stöd vid 1 638

(C 1 642,48 H 1 651,15 L 1 640,45)

OMX S30 bröt under onsdagen motståndet vid 1 638 och steg till 1 651, som högst under torsdagens inledande handel. Det ger oss så här lång en uppgång på 49 punkter om vi räknar från 1 603 den 30 juni.

Nu utgör 1 638 ett mycket viktigt stöd som inte får brytas om vi ska behålla de positiva signaler och förväntningar vi presenterade igår. Bryts 1 638-nivån och ger en stängning under detta är det en starkt negativ signal. Håller stödet inriktar vi oss på en fortsatt uppgång till i första hand 1 663 och en ny toppnotering för i år. Högsta notering så här långt är 1 659 från den 20 juni.

De dagsbaserad tekniska indikatorerna är stigande på ett sätt som just nu är positivt och ger oss anledning att sikta högre. 1 669 utgör toppvärden den 29 maj 2015. Detta värde återfinns på Gann Hjulet som ett starkt motstånd även nu under sommaren 2017 om index tar sig dit innan den 22 augusti.

Idag är det Axfood, JM och SEB som ska presentera sina delårsrapporter. Av dessa är det endast SEB som har stor betydelse och då i förstahand för hela banksektorn. De andra tre storbankerna kommer med sina rapporter senare under juli månad.

Tidscykler på börsen

I dag den 14 juli är det Frankrikes nationaldag. Det var den 14 juli 1789 som den franska revolutionen bröt ut. Utöver vad revolutionen innehöll vet vi att matpriserna steg rejält och att inflationen tog rejäl fart.

Under andra halvåret 1789 drabbades också USA av hyperinflation på råvaror och då framförallt mat. Det ledde till en kollaps av ekonomin i de olika delstaterna. Värst drabbade var bland andra New Jersey, som redan hade en hög arbetslöshet.

Detta är nu 228 år sedan och det intressanta är att världen var sammankopplad ekonomisk redan då av en cykel som vi kan härleda flera gånger genom historiens lopp.

Under 1700-talet och fram till dess slut var Nederländerna och framförallt Amsterdam världens finanscentra. Den 3 februari 1737 var priset på tulpanlökar som högst. Från den toppen rasade priset i det man i dag kallar den första spekulationsbubblan. Stormakten Nederländerna hade haft ett stort inflöde av kapital, vilket lade grunden till euforin på tulpanlökar. Denna epok med Amsterdam som finanscentra tog slut 1790 i och med att storbanken Wiselbank gick i konkurs. Detta öppnade för att England och speciellt London tog över stafettpinnen fram till slutet av första världskriget.

Spekulationen i krigets spår ledde först till kraftiga prisökningar på det mesta och då i första hand matråvaror. Vid höga priset började de som hade pengar att samla och spara och inflationsbubblan sprack till slut kring 1914. Strax därefter när WW1 var slut var det USA och New Yorks tur att ta över stafettpinnen efter första världskriget slut 1919. Det fick ansvaret att utveckla värden under cirka 120 och vara världens finansiella centrum. Denna epok är nu inne i sin slutfas men innan man lämnar över stafettpinnen, troligen till Kina, får vi med stor sannolikhet vara med om en spekulationsbubbla som ska byggas upp.

Vi ser detta som redan pågår sedan några år tillbaka med inflödet av kapital till USA och en dollar på toppnivåer i slutet av 2016. Nu är det en paus för dollarn innan nästa fas uppåt tar vid. Kapitalet som flödar in i USA landar i första hand på börsen och fastighetsmarknaden i attraktiva områden. Vi väntar även på en rusning för en del råvaror som investeringsalternativ under några år.

Vi ser redan hur några delstater i USA brottas med stora ekonomiska problem och som med stor sannolikhet lägger grunden till de ännu större problemen vi kan förvänta oss under 2020-talet. Illinois är först ut med att ha ”slut pengar”. Just nu håller man på att beskatta de som bor kvar till sista droppen. De som kan flyttar och räddar det som räddas kan. Kalifornien ligger också risigt till och står troligen på tur om något/några år. De har ju redan börjat agera som ett självständigt land mot konstitutionen i USA. Det förbjuder sin medborgare att besöka vissa delstater.

Kalifornien jobbar för att bryta sig ur USA och bilda ett eget land med flera mindre regioner, vilket kan bli en verklighet om vi flyttar os 7-10 år fram i tiden.

Detaljerna vet vi naturligtvis inget om i förväg men det som vi ser är att västvärlden går in i en mycket tuff period. Detta gäller speciellt det politiska systemet som byggts upp på grunder som var ideala en gång men som kringgås för att göda de som är inne i det politiska systemet. Allt fler genomskådar detta och väljer i stället andra politiker än de traditionella.

Frankrike är redan ett exempel på detta efter senaste valet då de traditionella politiska partierna blev besegrade av ett helt nytt parti med E Macron i spetsen. Donald Trump i USA är ytterligare ett exempel på hur man ledsnat på löften som bara varit ord under lång tid.

Brexit är ju ytterligare ett exempel från Storbritannien. Extra valet i Storbritannien den 8 juni visar också på hur fort det kan svänga med ett stort röstfall för Theresa May. Det som skulle bli storslam för henne och hennes parti.

Spänningen blir allt större även i Tyskland inför kommande val i mitten av september i år.

Stochastic

Lång sikt: Månadsstochastic 93,6 och 91,1 stigande

Medellång sikt: Veckostochastic 75,5 och 76,2 fallande

Kort sikt: Dagsstochastic 70,0 och 52,7 stigande

Tidscykler på börsen

(Uppdaterad 12 juli -17)

30 månader är en tung cykel på börsen. Den motsvarar 2,5 år och 130 veckor. Denna cykel jobbar ibland tillsammans med rytmen på 135 veckor, som är drygt en månad längre.

Tar vi toppen 1 719 den 19 mars 2015 och lägger på 30 månader hamnar vi kring den 19 september i år. 135 veckor från samma tidpunkt ger oss tiden kring den 24 oktober i år.

Detta senare datum sammanfaller med 30 månader plus toppen och rekordet 1 720 den 27 april 2015, som ger oss tiden kring den 27 oktober i år.

Cykeln på 26 månader (=113 veckor=790-791 dagar) är alltid intressant speciellt om vi kombinerar denna rytm med den på 780 dagar. I beräkningarna utgår vi alltid från viktiga toppar eller bottnar, när vi lägger fokus på dessa båda rytmer.

När det gäller index är det kring halvårsskiftet

När det gäller index är det kring halvårsskiftet i år aktuellt med att utgå från rekordet 1 720 den 27 april 2015 men även 29 maj (1 669), som gav den lägre toppen och säljsignalen 2015. Den senare är aktuellt, när vi kommit in mot slutet av juli månad.

Startar vi med den 27 april 2015 landar vi under senare delen av juni månad och in mot halvårsskiftet, där perioden 26 juni fram till fredagen den 30 juni är intressant om vi använder oss av 26 månader. Lågpunkten den 30 juni vid 1 603 blev avgörande denna gång och reaktionen blev följdriktigt uppåt.

Årets indextoppen 1 659 kom in under tisdagen den 20 juni och får tillskrivas rytmen på 780 dagar från den 27 april 2015. Den sammanstrålade med rytmen på 27 månader från toppen 1 719 från den 19 mars 2015. Två olika tidsrytmer som sammanstrålar i en punkt ger i de allra flesta fall en tydlig reaktion, vilket vi nu också fått med ett fall på 3,4 procent på endast 10 dagar. Alltid lika spännande, när dessa längre rytmer skapar reaktionspunkter.

Topparna för index den 9 maj (1 655) och 16 maj (1 657) i år kom in med olika rytmer. Toppen den 16 maj styrdes av de kortare rytmerna med toppar den 16 december 2016 och den 16 mars i år. Dessa kortare rytmer på 5 och 2 månader blev avgörande på detaljnivå, när de samverkade den 16 maj i år. 9 maj reagerade på rytmen på 780 dagar, se mer nedan.

De båda indextoppar på 1 719 respektive 1 720 från den 19 mars -15 respektive 27 april -15 gav oss, med rytmen på 780 dagar, den 8 maj -17 respektive tisdagen den 20 juni -17 (årets högsta notering 1 659). Den 8 maj var extra intressant efter valet i Frankrike. Toppen 1 655 kom in den 9 maj, vilken gav en reaktion nedåt för index men ännu tydligare i en del enskilda aktier.

Indextoppen den 16 maj kom in på 1 657 och får ses som en del av den toppformation, som skapats under tiden 9 maj -20 juni. Vågmässigt är jag inne på att den 9 maj kan ha varit toppen och att den 16 maj ingår i rekylen, som pågick till måndagen den 3 juli.

Rytmen på 10 månader från lågpunkten den 6 juli 2016 gav oss också måndagen den 8 maj som reaktionspunkt, vilket ytterligare förstärkte budskapet om en reaktion nedåt. Här blev det också en marginell förskjutning, då toppen den 9 maj vid 1 655 blev avgörande, dels för index men framförallt för de aktier (i första hand bankerna) som bottnade den 6 juli -16. Med samma utgångspunkt (6 juli-16) förväntar vi oss nu ännu en reaktion på årsdagen nu i slutet av veckan 3-7 juli -17, då det handlar om årsdagen. Den 6 juli i år gav 1 610, som lågpunkt, vilket ökar sannolikheten för en reaktion uppåt därefter.

14 månader från toppen 1 432 den 14 mars -16 gav oss den 14 maj i år och en sammanstrålning via 1 657 den 16 maj. 15 månader från samma topp gav nu senast toppen vid 1 657 den 14 juni.

Alla beskrivna rytmer ovan är en anledning till att index rört sig i sidled under de senaste 9 veckorna.

Det är endast tiden vi arbetar med i alla rytmer ovan. Det krävs sedan en harmoni mellan tid och pris för att en reaktion ska bli mer än tillfällig. Tid och pris i harmoni sker sällan och därför ä’r det en viktig punkt när de sammanstrålar. Med tid och pris i harmoni eller som vi också uttrycker det att tid och pris har ett matematiskt samband blir det hela mycket mer betydelsefullt. Detta fick vi den 14 juni med en skillnad i index på 225 punkter och tiden 15 månader (14 mars -16 till 14 juni -17). Vi vet ju att 15×15 är detsamma som 225. Det ger oss ett samband på 1:15, vilket i dessa sammanhang är ett ovanligt samband men tillräckligt för att vi skulle förvänta oss minst en tillfällig reaktion nedåt.

Gör vi om 15 månader till dagar är det 450 dagar (360+90 grader av året). Då blir det hela mycket intressantare. Vi får då, 225:450 vilket blir 1:2 och med denna relation ser vi betydelsen i denna relation tydligare och anledningen till svängningarna efter den 14 juni.

Tidigare viktiga toppar och bottnar

(Uppdaterad 12 juli -17)

Rekordnoteringen 1 720 kom in den 27 april 2015. Den 19 mars 2015 hade vi ytterligare en topp vid 1 719. Båda dessa toppar är sedan dess av stor betydelse för index, när vi beräknar tiden för kommande reaktionspunkter under 2017 och tiden framöver. Nu under försommaren handlar det om 26 och 27 månader från marstoppen 2015, vilket gav tiden kring den 19 maj (söndag). Högsta notering i år ligger vid 1 659 den 20 juni. Den 19 juni är var vi uppe på 27 månader och reaktionen kom omgående.

Apriltoppen ger sedan sin rytm på 26 månader i samband med kommande halvårsskifte, där den 27 juni är mittpunkten. Tiden kring detta datum blir av betydelse. Detta speciellt som vi fick in ”brexitbotten” 1 241 den 27 juni -16, vilket samtidigt ger 12 månader i år.

Uppgången från den extrema botten vid 593 den 9 mars 2009 är nu uppe i drygt åtta år. Den 9 juni hade det gått 99 månader. Tidigare är den längsta uppgången i börsens historia 8 år och 1 månad (97 mån) och den skedde i New York. 100 månader har vi med andra ord kring den 9 juli i år.

Den tidpunkten sammanfaller med den viktiga indextoppen 232 den 5 juli 1990 (se ovan), vilket nu ger oss 27 år i år. 27 år (3×9) =324 M = 1409 W. Denna topp 1990 efterföljdes av ett ras på drygt 48 procent.

Botten den 9 mars 2009 landade på 593 och levererade 6 år av uppgång fram till våren 2015.

6 år = 72 månader = 312 veckor = 2 192 dagar

Rytmen på 6 år är vanlig och sammanstrålade denna gång med 90-månadersrytmen (7,5 år) från toppen i oktober 2007. Den toppen, 2007, indikerade på en ny topp i april 2015, vilket vi också fick den 27 april. (1 720 ännu gällande rekord)

7,5 år=90 månader=391 veckor=365+26 veckor=2 740 dagar.

Den lägre toppen efter rekordet 1 720 kom in på 1 669 kom den 29 maj 2015 med en säljsignal, då det gått mer än 30 dagar mellan dessa båda toppar 27 april och 29 maj -15

Delvågen från 23 september 2011 och 833 till 29 maj 2015 gav en uppgång på 836 punkter (833-1 669), som mest. Intressant att notera är att uppgången än en gång gav oss 100 procent (+100,4%) under dessa 44 månader (45 mån är alltid mittpunkt i en större rörelse).

Uppgången i denna fas blev i tid 3 år och 8 månader=44 månader=192 veckor=1 344 dagar. Rytmen på 44 månader är nära den på 45 månader, vilken vi alltid har som bas i våra beräkningar. Men den får ibland ge vika för andra tyngre rytmer, som den samverkar med. Denna gång var det den på 90 månader från oktober 2007, som dikterade villkoren.

Rullande korta cykler med reaktionsdagar

Dessa dagar kommer att korrigeras löpande vartefter vi får ny information från marknaden Vi följer i fortsättningen den rytm som började den 9 mars 2009. Den sammanfaller i stort med den andra rytm som har sitt ursprung från toppen den 13 juli 2007. Alla reaktionsdagar kommer från Gann Hjulet och den kunskap som ligger bakom detta.

Beräknade reaktionsdagar för OMXS 30 index: 16 juli, 31 juli

Rörelsefaktorn – Motstånd – Stöd

Aktuell rörelsefaktor för tid och pris = 41 Motstånd 1667 och 1 707 Stöd 1 627 och 1 587

Analytiker: Ingemar Carlsson

Kursdata: Stockletter.se

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Hur obligationer kan innebära långsiktig vinst

Publicerad

den

Obligationer har gått dåligt trots deras rykte om stabilitet. Den här artikeln förklarar varför obligationer inte alltid fungerar, varför de fortfarande är användbara och hur den kortsiktiga smärtan översätts till långsiktig vinst.

Obligationer har gått dåligt trots deras rykte om stabilitet. Den här artikeln förklarar varför obligationer inte alltid fungerar, varför de fortfarande är användbara och hur den kortsiktiga smärtan översätts till långsiktig vinst.

Utan tvekan upplever vi den tuffaste perioden för obligationer på decennier. Anledningen är enkel: nominella obligationer får ett slag när inflationen är oväntat hög. Varje tillgångsklass har sin kryptonit. Precis som aktier faller under en lågkonjunktur hamnar obligationer i svårigheter när centralbankerna tappar greppet om inflationen.

  • För det första menar regeringar allvar med att tämja inflationen.
  • För det andra är de svårigheter som banden hanterar just nu en form av växtvärk. När oron avtar blir obligationer mer lönsamma än tidigare.
    Så här fungerar det …
    Kortvarig smärta
    Stigande inflation äter bort räntan som investerare tjänar på sina obligationer. Investerare svarar naturligtvis med att kräva en högre ränta. Men äldre obligationer är som sparande med fast ränta. De har fastnat med sin ursprungliga kupongränta tills de förfaller.
    Detta är ett problem för varför skulle du ha en obligation som tjänar 2% ränta när nya obligationer tjänar 3%? Obligationshandlare löser problemet genom att sälja sina mindre konkurrenskraftiga obligationer med rabatt. Processen är som en butik som smäller på ”Rea”-prisklistermärken för att rensa äldre varor. Detta diskonteringspris gör att varje gammal obligation är värd exakt lika mycket som dess nya obligationsekvivalent.

Ett exempel

Föreställ dig att du erbjuds två identiska obligationer som betalar tillbaka 100 kronor på 12 månader plus en fast kupongränta under tiden. Kupongen är den ränta som en obligation betalar på kapitalbeloppet.

  • Den första obligationen betalar 3 procent ränta och är prissatt till 100 kronor.
  • Den andra, äldre obligationen betalar endast 2 procent ränta. Dess marknadspris kommer att vara 99,03 kronor. Det lägre priset innebär att den äldre obligationen nu är lika lönsam som den första obligationen. Rabatten innebär att båda obligationerna ger 3 procent avkastning om du håller dem tills de förfaller.

Denna mekanism förklarar varför befintliga obligationer tappar i värde när räntorna stiger. Uppgången tvingar marknaden att omprisa obligationer med lägre kupongräntor för att göra dem konkurrenskraftiga mot nya, högre avkastningsobligationer som kommer in på marknaden.

När marknadsräntorna stiger faller obligationspriserna. När räntorna faller stiger priserna.

När räntorna stiger motsvarar mekanismen att förra årets iPhone sjunker i pris när den senaste versionen kommer ut. Förra årets iPhone fungerar fortfarande. Den är helt enkelt inte lika glänsande som årets modell. Till skillnad från iPhones kan marknadsräntorna falla tillbaka igen. I det här fallet kommer nya obligationer ut på marknaden med lägre kuponger än sina äldre likvärdiga. Därför stiger priset på äldre obligationer eftersom de erbjuder mer ränta och folk kommer att betala mer för det.

Okej, så det förklarar hur vi kom hit. För att sammanfatta:

Stigande inflation utlöste stigande räntor. Det fick våra obligations-ETFer att falla i värde då deras äldre obligationer sattes ner i pris.

Detta är den kortvariga smärtan. Nu till den långsiktiga vinsten.

Långsiktig vinst

När de äldre obligationerna närmar sig förfallodagen säljs de av och ersätts med högre avkastningsversioner. De som har högre avkastning betalar mer inkomst än tidigare. Så småningom raderar de starkare kassaflödena helt tidigare kapitalförluster. Och i slutändan kommer du att få bättre avkastning än om räntorna inte hade stigit.

Detta scenario med stigande avkastning visar hur matematiken fungerar:

Några varningar

  • Det fungerar snabbare med ETFer för obligationer med kortare löptid. ETFer med långa obligationer är långsammare att återhämta sig eftersom deras äldre obligationer får en större initial träff och sedan hänger kvar i evigheter innan de försvinner.
  • Den långa obligationsbelöningen kan mycket väl bli större i slutändan, men det är bättre att matcha din obligations-ETFens varaktighet till din investeringstidshorisont, än att tänka rent vinstmässigt.
  • Hur som helst, trenden är densamma för alla typer av obligationer i scenarierna ovan (t.ex. statsobligationer, företagsobligationer, realränteobligationer etc.).
  • Men effektens storlek och hastighet varierar beroende på dina innehavs specifika egenskaper såsom genomsnittlig kupong, avkastning till löptid, duration, genomsnittlig löptid, kreditrisk, kostnad och så vidare.
  • Resultaten är också beroende av marknadsräntornas framtida utveckling.
  • Scenariot ovan är nödvändigtvis förenklat. I verkligheten fluktuerar räntorna varje dag.
  • Om räntorna steg försiktigt så kanske du knappt märker din ETFs förlust. Vi känner smärtan för tillfället eftersom uppgångarna har varit branta när världen snabbt anpassar sig till inflationshotet.

Det stigande avkastningsscenariot fungerar också bättre om:

  • Du återinvesterar ränta. Välj en ackumulerande ETF för att ställa in den på autopilot.• Du kostar i genomsnitt nya pengar till din obligations-ETF. Det påskyndar den hastighet med vilken du köper obligationer med bättre värde.

Du får också en reavinstökning om marknadsräntorna faller tillbaka. Det ger en bra sockerhöjd, men som vi kan se ovan gör lägre räntor i slutändan våra obligations-ETFer mindre lönsamma. Vilket är anledningen till att stigande avkastning i slutändan är en bra sak.

Men det finns en annan anledning att behålla tron på band.

Huvudrollen för högkvalitativa obligationer är att:

  • Diversifiera din portfölj.
  • Kontrollera din riskexponering.
  • Dämpa din portfölj under en djup lågkonjunktur.
  • Ge dig reserver för att ombalansera till aktier när de börjar säljas.

Högkvalitativa statsobligationer av investeringsgrad är särskilt bra i den rollen och det har inte förändrats.

Frågan är: tror du att en lågkonjunktur är mindre sannolik eller mer trolig för tillfället? Om du är orolig för en ekonomisk nedgång är det en bra idé att hålla statsobligationer eftersom de vanligtvis är den tillgångsklass som ger bäst resultat i det scenariot.

Statsobligationer ger portföljförsvar

Covid-kraschen

Avkastningen på statsobligationer var något negativ men den var fortfarande en syn bättre än aktier. Lyckligtvis kom världens stora centralbanker snart till undsättning.

2018 global börsnedgång

Julen 2018 levererade en kolbit till alla aktieinvesterare medan statsobligationer visade sig vara en bättre present.

Augusti 2011 Börsnedgång

Återigen var statsobligationer en positiv motvikt till fallande aktier. Om du balanserade om från statsobligationer till billigare aktier i detta ögonblick skulle du ha bokat en bra vinst.

Europeiska statsskuldskrisen

Investerare skramlade om europeiska skulder, men vår europeiska statsobligations-ETF höll uppe genom flera avyttringar på aktiemarknaden.

Global finanskris

Det här är den stora. Aktier tappade iögonfallande 52 procent men statsobligationer visade sig vara en fristad under stormen.

Den globala finanskrisen är läroboksexemplet på varför varje investerare bör behålla en allokering till statsobligationer.

När investerare får panik flyr de ofta in i statsobligationer. Om du redan äger denna tillgångsklass finns det en stor chans att dess värde kommer att öka precis när du behöver det som mest.

Statsobligationer visade sig också vara en stark motvikt till fallande aktier under den andra stora kraschen på 2000-talet: Dotcom Bust. Tyvärr fanns det inte några europeiska statsobligations-ETFer vid den tiden för att göra diversifiering så enkelt som det är nu.

Naturligtvis fungerar inte investeringar som en klocka. Det har säkert funnits tillfällen tidigare då obligationer inte har varit svaret.

Slutsats

Konventionella obligationer fungerar inte bra när inflationen rasar och stigande räntor kan fortfarande avskaffa mer smärta. Men det bästa sättet att öka din långsiktiga förväntade obligationsavkastning är att fortsätta investera till högre avkastning.

Och när lågkonjunkturen slår till och efterfrågan faller, är obligationer vanligtvis ditt bästa försvar.

Fortsätt läsa

Nyheter

ASR1 ETF investerar i den blåa ekonomin

Publicerad

den

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) med ISIN LU2533813296, försöker följa ECPI Global ESG Blue Economy-index. ECPI Global ESG Blue Economy-index spårar 50 företag från marknader över hela världen som är ledande inom området hållbar användning av havsresurser. Andra ESG-kriterier och principerna i FN:s Global Compact ingår också i urvalsprocessen. De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) med ISIN LU2533813296, försöker följa ECPI Global ESG Blue Economy-index. ECPI Global ESG Blue Economy-index spårar 50 företag från marknader över hela världen som är ledande inom området hållbar användning av havsresurser. Andra ESG-kriterier och principerna i FN:s Global Compact ingår också i urvalsprocessen. De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.

Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,30 % p.a. BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD är den billigaste ETF som följer ECPI Global ESG Blue Economy-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD är en mycket liten ETF med tillgångar på 2 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 januari 2023 och har sin hemvist i Luxemburg.

Handla ASR1 ETF

BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Blue Economy UCITS ETF USD (ASR1 ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och Euronext Paris.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRONordnet, Aktieinvest och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
Euronext ParisUSDBLUSD
XETRAUSDASR1

Fortsätt läsa

Nyheter

Bitcoin, guld, försvar och tekniska ETFer: Insikter från HANetfs Hector McNeil

Publicerad

den

HANetfs medVD Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om nyckeltrender som formar finansmarknaderna 2025. McNeil lyfte fram den inneboende volatiliteten i Bitcoin, som har stigit över 100 000 USD, och förutspådde att den skulle kunna nå 150 000 USD i mitten av året när mer etablerade investerare kommer in på marknaden. Han betonade ETFers roll för att demokratisera tillgången till tillgångar som kryptovalutor.

HANetfs medVD Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om tekniska ETFer, nyckeltrender som formar finansmarknaderna 2025. McNeil lyfte fram den inneboende volatiliteten i Bitcoin, som har stigit över 100 000 USD, och förutspådde att den skulle kunna nå 150 000 USD i mitten av året när mer etablerade investerare kommer in på marknaden. Han betonade ETFers roll för att demokratisera tillgången till tillgångar som kryptovalutor.

När det gäller guld beskrev McNeil det som ”den bästa och mest pålitliga försäkringstillgången”, som drar nytta av geopolitiska spänningar och inflation. Han diskuterade också HANetfs valutasäkrade guld ETC-produkter, inklusive Physical Gold ETC (RM8U), som ger exponering mot guld.

Samtalet täckte också HANetfs Future of Defense ETF (ASWC), som har sett en snabb tillväxt mitt i global politisk instabilitet. McNeil avslöjade pågående diskussioner om återuppbyggnadsinsatser i Ukraina och det fortsatta behovet av försvarsutgifter över hela världen.

Slutligen diskuterade McNeil Tech Megatrends ETF (T3KE), som erbjuder exponering för transformativa sektorer som AI, robotteknik och molnteknik samtidigt som koncentrationsrisker minskar. Han föreslog att investerare skulle överväga att svänga från stora bolag till små- och medelstora aktier för diversifierad tillväxt 2025.

Fortsätt läsa

21Shares

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

21Shares

Populära