Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.
Har den svenska inflationen bottnat?
Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter
Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.
Ytterligare avgifter?
En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.
I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.
En exklusiv klubb av länder
Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmarkoch Schweiz.
Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.
Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.
Osäkerheten i omvärlden har ökat
Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.
Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg
Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.
Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet
Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.
För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.
När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.
Beredskap att göra mer
De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
2014 kv4
2015 kv1
2015 kv2
2016 kv1
2017 kv1
2018 kv1
Reporäntan
0,08
-0,05 (0,00)
-0,11 (0,00)
-0,12 (0,00)
0,57 (0,74)
1,43
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes. Källa: Riksbanken
Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.
Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.
Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalisation (FLXA ETF), ISIN IE000AZOUN82, försöker spåra MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon-index. MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon Index spårar stora och medelstora värdepapper från utvecklade länder över hela världen. De utvalda företagen screenas enligt deras koldioxidexponering, deras ESG-profil (miljö, social och styrning) och katolska principer. Som ett resultat är företag som är involverade i vapen, hasardspel, vuxenunderhållning, abort, preventivmedel, stamcellsforskning och djurförsök uteslutna.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,27 % p.a. Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalization är den enda ETF som följer MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalization är en liten ETF med tillgångar på 34 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 24 april 2024 och har sin hemvist i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest, SAVR och Avanza.
2024 was a landmark year for bitcoin, solidifying its role as a fully institutionalised asset class.
Institutional inflows into physical bitcoin exchange-traded products (ETPs) reached nearly $35 billion globally, signalling a major shift in how traditional investors view crypto. As bitcoin continued to enhance portfolios’ risk-return profiles, more institutional investors followed suit, reshaping the financial landscape.
Looking ahead, 2025 promises to bring exciting developments across the crypto ecosystem. Here are the top five crypto trends to watch.
Fear of being left behind
The era of bitcoin as a niche investment is over. Institutional adoption is creating a ripple effect, forcing hesitant players to reconsider. Portfolios with bitcoin allocations are consistently outperforming those without, highlighting its growing importance.
Source: Bloomberg, WisdomTree. From 31 December 2013 to 30 November 2024. In USD. Based on daily returns. The 60/40 Global Portfolio is composed of 60% MSCI All Country World and 40% Bloomberg Multiverse. You cannot invest directly in an index. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
With bitcoin’s ability to noticeably improve portfolios’ risk-return profiles, asset managers face a clear choice: integrate bitcoin into multi-asset portfolios or risk falling behind in a rapidly evolving financial landscape. In 2025, expect the competition to heat up as clients demand exposure to this powerhouse cryptocurrency.
Expanding crypto investment options
In 2024, regulatory breakthroughs opened the doors for physical bitcoin and ether ETPs in key developed markets. This marked a critical step towards making cryptocurrencies mainstream, providing seamless access to institutional and retail investors alike.
Figure 2: Global physical crypto ETP assets under management (AUM) and 2024 net flows
Source: Bloomberg, WisdomTree. 02 January 2025. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
In 2025, this momentum is expected to accelerate as the crypto regulatory environment becomes more friendly in the United States and as key developed markets follow Europe’s lead and approve ETPs for altcoins such as Solana and XRP. With their clear utility and growing adoption, these altcoins are strong candidates for institutional investment vehicles.
This next wave of altcoin ETPs will expand the diversity of crypto investment opportunities and further integrate cryptocurrencies into the global financial system.
The maturing of Ethereum’s layer-2 ecosystem
Ethereum’s role as the backbone of decentralised finance (DeFi), non-fungible tokens (NFTs), and Web3 is unmatched, but its scalability challenges remain a hurdle. Layer-2 solutions—technologies such as Arbitrum and Optimism—are transforming Ethereum’s scalability and usability by enabling faster, cheaper transactions.
In 2025, Ethereum’s recent upgrades, such as Proto-Danksharding (introduced in the ‘Dencun’ upgrade), will drive layer-2 adoption even further. Innovations like Visa’s layer-2 payment platform leveraging Ethereum for instant cross-border transactions will underscore the platform’s evolution.
Expect Ethereum’s layer-2 ecosystem to power real-world use cases ranging from tokenized assets to decentralised gaming, positioning it as the infrastructure of a truly scalable digital economy.
Stablecoins: bridging finance and blockchain
Stablecoins are becoming indispensable to the global financial system, offering the stability of traditional assets with the efficiency of blockchain. Platforms such as Ethereum dominate the stablecoin landscape, hosting stablecoin giants Tether (USDT) and USD Coin (USDC), which facilitate billions in daily transactions.
Figure 3: Key stablecoin chains
Source: Artemis Terminal, WisdomTree. 05 January 2025. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
As we move into 2025, stablecoins will increasingly interact with blockchain ecosystems such as Solana and XRP. Solana’s high-speed, low-cost infrastructure makes it ideal for stablecoin payments and remittances, while XRP Ledger’s focus on cross-border efficiency positions it as a leader in global settlements. With institutional adoption rising and DeFi applications booming, stablecoins will serve as the backbone of a seamless, interconnected financial ecosystem.
Tokenization: redefining ownership and revolutionising finance
Tokenization is set to redefine how we think about ownership and value. By converting tangible assets like real estate, commodities, stocks, and art into digital tokens, tokenization breaks down barriers to entry and creates unprecedented liquidity.
In 2025, tokenization will expand dramatically, empowering investors to own fractions of high-value assets. Platforms such as Paxos Gold and AspenCoin are already showcasing how tokenization can revolutionize markets for gold and luxury real estate. The integration of tokenized assets into DeFi will unlock new financial opportunities, such as using tokenized real estate as collateral for loans. As tokenization matures, it will transform industries ranging from private equity to venture capital, creating a more inclusive and efficient financial system.
For the avoidance of any doubt, tokenization complements crypto by expanding the use cases of blockchain to include real-world applications.
Looking ahead
2025 is set to be a defining year for crypto, as innovation, regulation, and adoption converge. Whether it is bitcoin cementing its position as a portfolio staple, Ethereum scaling for mainstream use, or tokenization unlocking liquidity in untapped markets, the crypto ecosystem is poised for explosive growth. For investors and institutions alike, the opportunities have never been clearer or more compelling.
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc (FGLR ETF) med ISIN IE00BKSBGV72, är en aktivt förvaltad ETF.
Denna ETF investerar i aktier från utvecklade marknader över hela världen. Värdepapper väljs ut enligt hållbarhet och grundläggande kriterier.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc är den enda ETF som följer Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc är en liten ETF med tillgångar på 45 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 27 maj 2020 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fonden strävar efter att uppnå långsiktig kapitaltillväxt från en portfölj som huvudsakligen består av aktier i företag med säte globalt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest, SAVR och Avanza.
Pingback: Ger en stark valuta en börsbubbla? - ETF-marknaden
Pingback: Svenska aktier får global uppmärksamhet efter ytterligare räntesänkning