Preferensaktierna och de börshandlade fonder som investerar i sådana, till exempel iShares S & P US Preferred Stock Index Fund (NYSEArca: PFF), som är den största av alla de ETFer som investerar i preferensaktierna, är bland de som ger sina aktieägare högst direktavkastning. Vi ser emellertid ett tryck på Preferensaktier efter FEDs räntebesked
Preferensaktierna är en hybrid, det är ett finansiellt instrument som kan sägas innehålla både obligationens och aktiens egenskaper. I Sverige har de framförallt emitterats av fastighetsbolag, men det förekommer att andra typer av företag emitterar dem. Preferensaktier har högre säkerhet än vanliga aktier, men efterställs företagsobligationer. Dessutom ger preferensaktier vanligtvis regelbunden utdelning men sälkan en värdestegring i nivå med stamaktier.
Andra välkända ETFer som investerar i börshandlade fonder är Powershares Preferred Portfolio (NYSEArca: PGX) och Global X SuperIncome Preferred ETF (NYSEArca: SPFF).
Varför emitterar företag preferensaktier?
Anledningen till att företag emitterar preferensaktier är för att de behöver få in kapital, och investerarna uppskattar en attraktiv utdelning. Genom att ge ut preferensaktier kan företagen kombinera dessa två önskemål utan att ge ut obligationer som har strikta förfallodagar och som ökar skuldsättningsgraden. Preferensaktierna räknas som eget kapital och inte som skulder i balansräkningen.
Preferensaktier kan i vissa fall vara konverteringsbara, och kan omvandlas till vanliga stamaktier enligt vissa i förväg stipulerade villkor.
Utdelningsinvesterare äger ofta preferensaktierna, eller börshandlade fonder som investerar i sådana aktier av ett antal olika skäl. De erbjuder till exempel en stabil utdelning, i USA har de en förmånligare skattesats, och säkrare än vanliga aktier i händelse av konkurs. De är sedan mindre volatila än stamaktierna och har företräde till utdelning.
Om räntorna stiger faller emellertid värdet på preferensaktierna, detta eftersom deras direktavkastning skall behålla en attraktiv nivå som attraherar investerarna. De flesta preferensaktier har en evig löptid, eller i alla fall en väldigt lång sådan vilket gör att innehavarna är mer exponerade för ränterisken än stamaktieägarna.
Även om FED har kommunicerat att de amerikanska styrräntorna kommer att höjas flera gånger under innevarande år är det inte orimligt att anta att vi kommer att fortsätta leva i en lågräntemiljö i flera år framåt. Av den orsaken kan preferensaktierna komma att utgöra ett fortsatt attraktivt placeringsobjekt.