Spannmålsköpare har den föga avundsvärda uppgiften att sortera igenom dagens nyheter och avgöra vad det betyder för morgondagens priser på den globala vetemarknaden. Erfarna köpare har massor av verktyg för att hjälpa till med sina beslut, men volatiliteten som upplevdes 2022 kan vara betydelsefull inom en snar framtid. Talet om en global recession kan dämpa råvarupriserna initialt, men lika snabbt kan geopolitik vända en nedåtgående trend som vi har sett de senaste veckorna.
Volatilitet verkar vara det nya normala på de globala vetemarknaderna. De amerikanska veteterminspriserna under det senaste året visar tydligt detta tillstånd.
Globalt utbud
Den globala lagren för vete minskade med 10,0 MMT under 2022/2023 jämfört med 2021/2022 på 1,06 miljarder ton (MT). Ingångslager denna säsong är de lägsta sedan 2017/2018 medan slutlagren förväntas vara de snävare sedan 2016/17. Trots Rysslands enorma veteskördar och uppsving i produktionen för både USA och Kanada, hjälper minskningar i Europeiska unionen (EU), Argentina och Ukraina till att hålla priserna stabila.
Den amerikanska veteproduktionen ökar i år och ökar med nästan 4 MMT till 48,5 MMT enligt USDA. Exporten förväntas öka något till 22,5 MMT. Enligt de senaste uppskattningarna av världens utbud och efterfrågan på jordbruksprodukter (WASDE) förväntas produktionen för alla klasser av amerikanskt vete öka i år förutom hårt rött vintervete (HRW) som beräknas minska med 21 procent. Kansas, den primära HRW-odlingsstaten, förblir torr även när plantering av höstvete pågår.
Svarta havets spannmålskorridor
Rysslands invasion av Ukraina har haft den största effekten på att höja den globala vetemarknaden. FN förmedlade ett avtal om att upprätta en spannmålskorridor i Svarta havet. Som ett resultat har Ukraina skickat mer än 7 MMT spannmål sedan juli, då avtalet undertecknades enligt APK. Men Putins kritik av spannmålsaffären och eskaleringen av kriget mot hans granne har återigen stört marknaderna och skickat terminspriserna högre.
Det multilaterala avtalet som upprättar spannmålskorridoren löper ut i november. Med tanke på den ryske presidentens oförutsägbara agerande hittills finns det ingen garanti för att avtalet kommer att förnyas.
Rysk potential
Ryssland har producerat sina största veteskördar någonsin. USDA förutspår den ryska veteproduktionen till 91 MMT den här månaden, medan EU:s skördeövervakningstjänst, MARS, räknar med att den ryska veteskörden kommer att uppgå till 95 MMT. USDA förutspår att exporten kan nå 42 MMT. Men den ryska exporten hittills den här säsongen har varit långsam. Enligt IKAR, en rysk analytiker, förväntas den ryska veteexporten nå 4 MMT i september, långt efter de 4,7 MMT som exporterades för ett år sedan. Ryska veteexporten omfattas inte av några västerländska handelssanktioner, men rederier, försäkringsbolag och banker är fortfarande försiktiga med att göra affärer med Ryssland.
Dessutom försenar kraftiga regn i de centrala och södra delarna av landet planteringarna. SovEcon rapporterade att 8,6 miljoner hektar (21,2 miljoner acres) spannmål hade såtts hittills, 1,5 miljoner hektar (3,7 miljoner hektar) efter deras takt för ett år sedan. Konsultföretaget tillade att det är den lägsta planterade arean sedan 2013.
Tillförlitlighet för leverans
Indien bidrog också till att driva de globala veteterminerna högre. Efter första uttalanden om att mata världens hungriga, vände Indien snabbt kursen och blockerade veteexporten. Landet förväntas istället importera 25 000 MT vete i år.
Insatskostnader
Höga naturgaspriser kan påverka tillgången till kvävebaserade gödselmedel. Yara International, en norskbaserad gödselproducent varnade för att gassituationen i Europa kan skapa brist och öka risken. Gaspriserna på kontinenten har stigit med 45 procent sedan juni då Ryssland minskade leveranserna efter EUs sanktioner. Yara sa att de förväntar sig att betala 1,1 miljarder dollar mer för naturgas under tredje kvartalet än för ett år sedan. Naturgas är en nyckelingrediens för att tillverka kvävebaserade gödselmedel.
Värdet på amerikanska dollar fortsätter att stiga mot många olika valutor, vilket påverkar kostnaderna för handel med vete i dollar. På en så osäkra global vetemarknad ökar även mindre förändringar i dollarindex volatilitet.
Den stigande amerikanska dollarn
Totalt sett fortsätter den amerikanska dollarn (USD) att stärkas. Men i den här miljön kan även subtila förändringar upp eller ner i USD-värdet flytta amerikanska och globala vetepriser.
Det råder ingen brist på rubriker som direkt påverkar den globala vetemarknaden. Det är svårt att säga hur mycket vägen kommer att kurva på kort sikt. Spannmålsköpare kommer att fortsätta att absorbera rubrikerna så fort de kommer.
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C (SCWX ETF) med ISIN LU2903252349, försöker spåra MSCI All Country World (ACWI)-index. MSCI All Country World Index (ACWI) spårar stora och medelstora aktier från 23 utvecklade och 24 tillväxtmarknader världen över.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,00 % p.a. det första året och 0,17 % p.a. efteråt. Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är den billigaste ETF som följer MSCI All Country World (ACWI)-index. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är en mycket liten ETF med 9 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 11 december 2024 och har sin hemvist i Luxemburg.
Referensindex nyckelfunktioner
Syftet med MSCI ACWI-indexet är att återspegla följande marknadsresultat:
· Stora företag och medelstora börsnoterade företag från globala utvecklade marknader
· Täcker cirka 85 % av marknadsvärdet för fritt rörligt kapital
· Viktat med justerat börsvärde för fritt rörligt kapital
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Sprott Direktör för ETF Product Management Steve Schoffstall träffade Steve Darling från Proactive för att diskutera den förändrade dynamiken på kärnenergi- och uranmarknaderna mitt i stigande elbehov som drivs av AI och datacenter. När teknikföretag söker pålitliga och hållbara energilösningar lyfte Schoffstall fram de växande partnerskapen mellan teknikjättar och kärnenergileverantörer.
Han noterade exempel som Amazons avtal med Talen Energy som en signal om sektorns potential. ”Kärnenergi växer fram som en nyckellösning för ren, pålitlig kraft,” anmärkte Schoffstall och betonade sin avgörande roll för att möta de energiintensiva behoven av AI-utveckling och storskaliga datacenter. Trots den senaste tidens volatilitet,
Schoffstall uttryckte optimism om uranmarknaden och beskrev den som en ”fortsatt tjurmarknad” som drivs av en långsiktig efterfrågan på kärnkraft. Han diskuterade de geopolitiska faktorerna som formar uranproduktionen, såsom Kazakstans växande band med Kina, och de utmaningar detta innebär för västerländska marknader.
Schoffstall delade också förväntningar på ytterligare inhemskt stöd för kärnenergi under den kommande Trump-administrationen, särskilt politik som gynnar USA-baserad energiproduktion och investeringar i uranbrytning. Samtalet utforskade också internationella åtaganden som gjordes vid COP29, där nationer lovade att tredubbla kärnkraftskapaciteten i mitten av seklet.
Schoffstall påpekade att västerländska företag sannolikt kommer att säkra långsiktiga urankontrakt som en del av ansträngningarna att stärka energioberoendet och minska beroendet av utländska leveranskedjor. När världen övergår till renare energilösningar ser Schoffstall att kärnkraft spelar en allt viktigare roll, driven av både den privata sektorns efterfrågan och statliga initiativ. Med en hausseartad uranmarknad och växande kärnkraftskapacitet är sektorn redo för betydande tillväxt under de kommande åren.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF), med ISIN IE000783LRG9, är en aktivt förvaltad ETF.
JP Morgans strategi för Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) investerar i företag från länder i euroområdet. Denna fond strävar efter att generera en högre avkastning än MSCI EMU. Dessutom undviker fondförvaltningen företag vars ESG-prestation har en negativ inverkan på verksamheten eller vars affärspraxis inte överensstämmer med fondförvaltningens standarder.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är den billigaste ETF som följer JP Morgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i denna ETF delas ut till investerarna (kvartalsvis).
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är en mycket liten ETF med 2 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 26 april 2022 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfonden strävar efter att uppnå en långsiktig avkastning som överstiger MSCI EMU Index (Total Return Net) genom att aktivt investera i huvudsak i en portfölj av företag i euroområdet.
Handla JRZD ETF
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.