Nordeas räntebevis – hur bra är de egentligen? Nordea verkar bara ha fått lovord för sina nya räntebevis. De marknadsförs som en unik möjlighet för privatinvesterare att investera i enskilda företagsobligationer. Frågan är bara till vilket pris och är detta pris rimligt? Enligt olika källor har Nordea fått in över 2 miljarder kronor i sina räntebevis. Detta är ett substantiellt belopp. Det finns flera negativa faktorer med räntebevisens struktur som jag vill lyfta fram.
Den absolut viktigaste och absolut sämsta faktorn är prissättningen. Eftersom instrumenten är utgivna av Nordea är det bara Nordea som ställer priser. Detta brukar ofta innebära en sak, stora spreadar (skillnad mellan köp- och säljkurs). För faktiska spreadar per igår, se tabell nedan. Spreadarna har signifikant skiljt sig åt under de tillfällen jag granskat dessa. Utöver denna ”deal breaker” struktur får du som investerare en dubbel marknadsrisk och en dubbel kreditrisk dels mot det underliggande bolaget, dels mot Nordea. Nordea presenterar kredittrating per instrument men även Nordeas kreditrating måste beaktas i analysen.
Totalkostnaden
Kostnaden för att köpa räntebevisen är dels spreaden, dels den administrativa avgift som Nordea tar ut. Courtage utgår inte i normalfallet. Nordea verkar ha upphandlat separata avtal för detta vilket innebär att du som investerare inte belastas för denna avgift. Den administrativa avgiften är redan avdragen i den ränta du erhåller (se ytterligare information i kommentarsfältet nedan). Den administrativa avgiften uppgår till 0,6 procent per år. Glöm inte heller bort kostnaden för spreaden när du ska sälja ditt räntebevis. Egentligen ska spreaden förenklat beaktas två gånger (köp och sälj) för en fullständig totalkostnad. I min analys har jag presenterat köpkostnaden och totalkostnaden i två olika kolumner, se tabell nedan.
[table id=469 /]
Källa: Nasdaq OMX, spread per 14 september
Dyrt är den generella slutsatsen. Den totala kostnaden går inte att säkerställa med någon större säkerhet eftersom prissättningen är helt i händerna på Nordea. För aktuella yield nivåer/räntor, se tabell nedan.
Källa: Nordea, teoretisk årsavkastning per den 13 september
Istället för att investera i dessa instrument kan du placera på ett vanligt sparkonto. Hos statliga SBAB får du 3,0 procent per år oavsett om du är kund eller inte. Inga ytterligare avgifter utgår. Då gäller också den statliga insättningsgarantin vilket inte är fallet med Nordeas räntebevis.
Slutsats
Jag skulle vara ytterst förvånad om det fanns institutionella investerare som investerar i Nordeas räntebevis. Jag kommer åtminstone passa på denna sparprodukt. Jag köper hellre företagsobligations-ETF:er. Där är situationen den omvända. Där utgör institutionella investerare majoriteten av investerarna åtminstone i Europa. Detta brukar vara en bra signal kring legitimiteten för en investeringsprodukt.
