Marknaden för ETFer, juli 2014. Då vi i april i år tittade på fördelningen för ETF-handeln i Sverige Uppstickare tar marknadsandelar på svenska ETF-marknaden i april 2014 var det flera av marknadens professionella aktörer som hörde av sig och tackade för sammanställningen och frågade om vi kunde öka detaljnivån och även beskriva marknaderna i USA och Europa på ett enkelt och sammanfattat sätt. Vi publicerar således Marknaden för ETFer, juli 2014.
Den globala marknaden
Under juli uppgick det totala kapitalinflödet för alla ETFer och ETPer till 33,8 miljarder USD, vilket gör att inflödet sedan årets början uppgår till 160,5 miljarder USD vilket är en ny rekordnivå vid denna tid på året. Samma siffra låg 2013 på 149,9 miljarder USD. Det ackumulerade värdet på tillgångarna har backat något, 0.4 procent från rekordnivån 2,64 triljoner USD vid halvårsskiftet och uppgick till 2,62 triljoner USD per den sista juli.
Globalt sett omfattar ETF/ETP marknaden 5 410 olika ETFer/ETPer, med 10 477 listningar. Den sista juli hade dessa getts ut av 222 olika utgivare som listat sina produkter på totalt 60 olika börser och marknadsplatser.
ETF/ETP marknaderna i Europa och Japan noterade nya rekordinflöden, totalt sett har nettoinflödet på dessa marknader uppgått till 42,7 respektive 14,9 miljarder USD sedan årets början. Nya rekord i fråga om det samlade marknadsvärdet nåddes för ETF/ETP marknaderna i Kanada, Asien (ex Japan) samt i Japan där det samlade marknadsvärdet den sista juli kom att uppgå till 66, 103 respektive 91,5 miljarder USD:
Av det globala nettoinflödet på 33,83 miljarder USD till ETF/ETP-marknaden fördelas 27,7 miljarder USD till aktierelaterade produkter, 3,2 miljarder USD till ränteprodukter och 1,7 miljarder USD till råvaruanknutna produkter.
Vanguard kunde glädja sig åt det högsta inflödet under juli, då denna utgivare kunde ta emot 7,69 miljarder USD i nytt kapital. SPDR ETF hade ett nettoinflöde på 4,24 miljarder USD och db-x Trackers samt PowerShares inflöden om 1,97 respektive 1,79 miljarder USD vardera.
Marknaden för börshandlade fonder i Europa
Under juli uppgick det kapitalinflödet för alla ETFer och ETPer på den europeiska marknaden till 10,6 miljarder USD, vilket gör att inflödet sedan årets början uppgår till 42,7 miljarder USD vilket är en ny rekordnivå. Den tidigare toppnoteringen för denna tidpunkt på året noterades i juli 2011 då inflödena låg på 30,1 miljarder USD. Det ackumulerade värdet på tillgångarna har backat något, 0,7 procent från rekordnivån 470 miljarder USD vid halvårsskiftet och uppgick till 467 miljarder USD per den sista juli.
Av det europeiska nettoinflödet på 10,6 miljarder USD till ETF/ETP-marknaden fördelas 6,96 miljarder USD till aktierelaterade produkter, 2,62 miljarder USD till ränteprodukter och 717 MUSD miljarder USD till råvaruanknutna produkter. Procentuellt sett är intresset för råvaror alltså större i Europa än i globalt.
IShares kunde glädja sig åt det högsta inflödet under juli, då denna utgivare kunde ta emot 3,08 miljarder USD i nytt kapital. db-x Trackers hade ett nettoinflöde på 1,59 miljarder USD och Vanguard, HSBC samt Think ETFs inflöden om 1,51, 0,94 respektive 0,82miljarder USD vardera.
ETFer i Norden och Sverige
I Norden ligger handeln med ETF fortfarande långt efter den i både USA och i övriga Europa. Det finns ingen ETF alls noterad i Danmark, en enda, Seligson & Co, i Helsingfors men den handlas i gengäld ordentligt. Vi har i detta fall valt att inte ta med de två aktivt förvaltade ETFer som Nordea erbjuder på denna marknad då marknadsandelen ännu är så pass liten.
Vad gäller den norska marknaden finns det egentligen endast Handelsbankens tre produkter på Nasdaq OMX Nordic, men på Oslo Börs finns ett par andra alternativ. På börsen i Reykjavik finns två sporadiskt handlade ETFer. I Stockholm handlas per mitten av augusti 40 ETFer utgivna av fyra olika utgivare samt den delvis aktivt förvaltade ETFen från Alpcot Capital Management Ltd. Nasdaq OMC Nordic tar emellertid upp denna ETF bland de passivt förvaltade i sina rapporter eftersom det delvis går att följa innehaven på ett transparant sätt.
I dagsläget omfattar handeln med börshandlade fonder cirka fem till sex procent av all den handel som sker på Nasdaq OMX Nordic. Sammanställningen är till viss del skev, den avser endast de börshandlade fonder som handlas på Nasdaq OMX i Stockholm, och visar inte på de avslut som de svenska placerarna gör på den tyska börsen XETRA eller amerikanska NYSE.
Nordeas börshandlade fonder saknas i denna sammanställning då de är aktivt förvaltade och därför inte är samma typ som konkurrenternas.
Januari 2014 – Juli 2014
Utgivare
Kortnamn
Omsättning
Avslut
XACT
XACT
60 603 029 167
93,00%
219 322
96,12%
SpotR
SPOTR
2 404 672 148
3,69%
2 431
1,07%
db x-trackers
DBX
1 921 080 656
2,95%
5 126
2,25%
Swedbank Robur Fonder AB
SWEDB
220 125 968
0,34%
936
0,41%
Alpcot Capital Management Ltd
ACMA
12 423 891
0,02%
361
0,16%
65 161 331 830
100%
228 176
100%
Då vi i april i år tittade på fördelningen för ETF-handeln i Sverige Uppstickare tar marknadsandelar på svenska ETF-marknaden, som då avsåg en enskild månad, hade XACT en litet lägre andel av den totala omsättningen. Sedan dess har detta bolag har lagt ned en del av sina branschspecifika ETFer. Vi bedömer att denna marknad har tagits av sådana börshandlade fonder som handlas i USA i stället. På rullande tolv månader har XACT en lägre marknadsandel än i år, men skillnaden är så pass liten att det inte går att dra några signifikanta slutsatser. XACT är fortfarande den dominerande aktören på den svenska marknaden där 96 procent av avsluten under 2014 gjordes i denna ETF.
Det är värt att notera att det genomsnittliga avslutet i SEBs börshandlade fonder som handlas under namnet SpotR, ligger på närmare 800 000 SEK. Samma siffra för XACT ligger på 270 Tkr, en ökning från rapporten i april som visade på genomsnittliga avslut på 225 Tkr. för Deutsche Banks db x-trackers hamnade det på strax över en halv miljon, på 511 Tkr. I mars låg siffran strax under en halv miljon. Det genomsnittliga avslutet i Swedbanks produkter ligger på ungefär samma nivå som för XACT.
Deutsche Bank, vars 26 noterade ETFer går under namnet db x-trackers, har efter den stora marknadsandelen i mars tappat, och skillnaden är extra synlig på rullande tolvmånader där den tyska banken har nästan fyra procents marknadsandel. I mars uppgick andelen till 4,65 procent och för de första sju månaderna under 2014 till 2,95 procent. Deutsche Bank erbjuder genom sina db x-trackers ett större utbud än de andra utgivarna tillsammans, men har kanske haft det svårt att nå ut till placerarna.
Augusti 2013 – Juli 2014
Utgivare
Kortnamn
ETFs
Omsättning
Avslut
XACT
XACT
7
99 885 111 605
92,12%
369 895
96,01%
SpotR
SPOTR
3
3 728 752 830
3,44%
4 716
1,22%
db x-trackers
DBX
26
4 320 963 181
3,99%
8 449
2,19%
Swedbank Robur Fonder AB
SWEDB
3
422 300 806
0,39%
1 596
0,41%
Alpcot Capital Management Ltd
ACMA
1
14 787 546
0,01%
519
0,13%
UBS AG, London Branch
UBS
57 603 448
0,05%
77
0,02%
108 429 519 416
100%
385 252
100%
Varför skiljer sig då storleken på det genomsnittliga avslutet så pass mycket mellan utgivarna? Vi ser egentligen två direkta förklaringar,
1. Att XACTs produkter är mer kända för allmänheten, vilket gör att det blir det naturliga valet för många av privatkunderna som i snitt handlar för mindre belopp än vad en institution gör. 2. SEB och Deutsche Bank har valt att fokusera på institutionella kunder och har inte marknadsfört sig lika hårt mot privatkundsegmentet som XACT som har en stor hjälp av sitt kontorsnät. Lönsamheten är dessutom större när det gäller institutionella placerare.
Att ETF-marknaden fortfarande inte har slagit genom i Sverige kan bero på hur marknaden ser ut. Samtliga storbanker erbjuder i dag någon form av ETF-handel, om än i varierande former. Nordea har två stycken aktivt förvaltade börshandlade fonder, medan de övriga tre erbjuder den traditionella formen av ETFer, passivt förvaltade indexfonder. Även Deutsche Banks db x-trackers är passivt förvaltade. De passivt förvaltade ETFerna har betydligt lägre än den för traditionella aktiefonder, vilket gör att det faller sig naturligt att inte marknadsföra ETFer för storbankerna. Ur deras synvinkel vore det dumt att kannibalisera på sig egna verksamhet och tjäna mindre än tidigare.
Att handla ETFer genom de olika bankerna är ofta svårt, Nordnet erbjuder en väl fungerande handel medan flera läsare har sagt att de har haft svårt att hitta ETFerna hos Avanza vars ETF-Torg förefaller ha en vikt mot ETPer, till exempel Mini Futures. Genom att välja alternativet Lista går det emellertid att få en bra överblick hos denna nätmäklare.
Vart är de internationella konkurrenterna?
I dagsläget saknas flera av de internationellt stora ETF-utgivarna på den svenska marknaden, vare sig Commerzbank, ETF Securities, iShares eller Lyxor handlas på Nasdaq OMX Nordic. För större institutioner går det emellertid att handla deras produkter.
Flera av dessa börshandlade fonder som dessa erbjuder finns också på Xetra i Tyskland där de går att handla dem genom till exempel Nordnet eller Avanza. Handel på Londonbörsen är däremot betydligt svårare för en svensk placerare att genomföra.
Får vi se att en eller fler av dessa aktörer noteras sina ETFer på den svenska marknaden är vi övertygade om att det kommer att leda till att de redan befintliga utgivarna kommer att marknadsföra sina produkter hårdare och att det också kommer leda till att investerarna utbildas mer inom området, till exempel genom seminarier.
Vi har redan sett denna utveckling vad gäller warranter och i synnerhet när det gäller råvaruprodukter. När Handelsbanken fick en konkurrens från SEB (Råvaror) och Nordea (Warranter), något som skedde genom att konkurrenterna köpte över medarbetare från Handelsbanken blev båda dessa marknader genast mer fragmenterade.
Att både Nordnet och Avanza nu erbjuder fonder utan avgifter kan vara ett steg på vägen mot en ökad handel med ETFer.
Stablecoins are digital currencies tied to assets like the U.S. dollar, offering the price stability needed for payments. They maintain their peg by being backed 1:1 by their underlying fiat currency, with issuers holding equivalent amounts in cash and cash equivalents, making stablecoins a digital representation of those reserves. Their market has doubled to over $235 billion, with daily usage nearly doubling in two years.
Why are stablecoins making headlines now?
Due to their clear product-market fit and growing mainstream adoption, stablecoins have become a top priority for regulation, with both industry leaders and policymakers calling for swift action.
On April 4, the Securities and Exchange Commission’s Division of Corporation Finance finally clarified that stablecoins are not securities if backed one-for-one by USD or similar assets and used for payments or value storage. These “Covered Stablecoins” are not marketed as investments, lack profit incentives, and include protections like reserves, making securities law registration unnecessary for issuance or redemption.
The GENIUS Act, introduced in February and advanced by the U.S. Senate Banking Committee in March, marks a major step toward creating a clear legal framework for stablecoin issuance and oversight. This clarity is driving momentum as Fidelity is set to launch its own stablecoin, and Bank of America is preparing to follow it once legislation is finalized.
Globally, the European Union’s Markets in Crypto Assets (MiCA) framework has already come into effect, reinforcing a broader shift toward formal integration of stablecoins into traditional finance. These developments reflect a growing consensus that stablecoins are emerging as essential infrastructure for global payments, treasury management, and digital asset adoption.
What are the benefits of stablecoins?
Stablecoins are digital currencies designed for fast, low-cost, and stable transactions. Since their launch in 2014, they’ve become a go-to tool for online payments, especially cross-border transfers. As they’re pegged to stable assets like the U.S. dollar or euro, they avoid the wild price swings seen in other cryptocurrencies.
They’re accessible to anyone with internet, making them especially valuable in regions with high inflation or limited banking access, like Argentina or Turkey.
With some built on public blockchains, stablecoins offer transparency, letting users track transfers and supply in real time. For institutions, they also simplify treasury management by acting as efficient digital cash that can be deployed instantly.
Who are the major players in the stablecoin race?
Tether (USDT) and Circle (USDC), the two largest stablecoin issuers, collectively hold over $204 billion in U.S. Treasuries, making them the 14th largest holders globally. Their combined treasury holdings surpass those of entire nations, including Norway and Brazil.
USDT leads with $144 billion in circulation; USDC, backed by Coinbase and known for compliance, has become a trusted digital dollar across global finance.
Why stablecoins matter: A revenue engine for blockchains
Stablecoins generate steady revenue for blockchains like Ethereum and Solana by driving transaction fees with each transfer. With trillions in annual volume, they help sustain network activity beyond speculation.
On Ethereum, for example, USDT and USDC transactions are major contributors to daily gas fees. Year to date, Tether ranks #3 and USDC ranks #5 in terms of total gas consumed. Tether and Circle also dominate daily transaction activity on Ethereum, averaging approximately 12 million and 6 million transactions per day, respectively, making them the top two entities on the network by daily transaction count.
Meanwhile, on Solana, stablecoin activity has surged, helping sustain validator rewards and strengthen protocol economics. In addition to the mainstream utility, stablecoins represent reliable, protocol-level cash flow, making them crypto’s killer use case.
Research Newsletter
Each week the 21Shares Research team will publish our data-driven insights into the crypto asset world through this newsletter. Please direct any comments, questions, and words of feedback to research@21shares.com
Disclaimer
The information provided does not constitute a prospectus or other offering material and does not contain or constitute an offer to sell or a solicitation of any offer to buy securities in any jurisdiction. Some of the information published herein may contain forward-looking statements. Readers are cautioned that any such forward-looking statements are not guarantees of future performance and involve risks and uncertainties and that actual results may differ materially from those in the forward-looking statements as a result of various factors. The information contained herein may not be considered as economic, legal, tax or other advice and users are cautioned to base investment decisions or other decisions solely on the content hereof.
Invesco BulletShares 2029 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis (BE29 ETF) med ISIN IE000ZC4C5Q1, försöker följa Bloomberg 2029 Maturity EUR Corporate Bond Screened-index. Bloomberg 2029 Maturity EUR Corporate Bond Screened Index spårar företagsobligationer denominerade i EUR. Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller under det angivna året (här: 2029) i indexet. Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade. Löptid: december 2029 (Denna ETF kommer att stängas efteråt).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,10 % p.a. Invesco BulletShares 2029 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis är den billigaste ETF som följer Bloomberg 2029 Maturity EUR Corporate Bond Screened index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (kvartalsvis).
Invesco BulletShares 2029 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis är en mycket liten ETF med 1 miljon euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 juni 2024 och har sin hemvist i Irland.
Produktbeskrivning
Invesco BulletShares 2029 EUR Corporate Bond UCITSETFDistsyftar till att tillhandahålla den totala avkastningen för Bloomberg 2029 Maturity EUR Corporate Bond Screened Index (”Referensindexet”), minus avgifternas inverkan. Fonden har en fast löptid och kommer att upphöra på Förfallodagen. Fonden delar ut intäkter på kvartalsbasis.
Referensindexet är utformat för att återspegla resultatet för EUR-denominerade, investeringsklassade, fast ränta, skattepliktiga skuldebrev emitterade av företagsemittenter. För att vara kvalificerade för inkludering måste företagsvärdepapper ha minst 300 miljoner euro i nominellt utestående belopp och en effektiv löptid på eller mellan 1 januari 2029 och 31 december 2029.
Värdepapper är uteslutna om emittenter: 1) är inblandade i kontroversiella vapen, handeldvapen, militära kontrakt, oljesand, termiskt kol eller tobak; 2) inte har en kontroversnivå enligt definitionen av Sustainalytics eller har en Sustainalytics-kontroversnivå högre än 4; 3) anses inte följa principerna i FN:s Global Compact; eller 4) kommer från tillväxtmarknader.
Portföljförvaltarna strävar efter att uppnå fondens mål genom att tillämpa en urvalsstrategi, som inkluderar användning av kvantitativ analys, för att välja en andel av värdepapperen från referensindexet som representerar hela indexets egenskaper, med hjälp av faktorer som index- vägd genomsnittlig varaktighet, industrisektorer, landvikter och kreditkvalitet. När en företagsobligation som innehas av fonden når förfallodag kommer kontanterna som fonden tar emot att användas för att investera i kortfristiga EUR-denominerade skulder.
ETFen förvaltas passivt.
En investering i denna fond är ett förvärv av andelar i en passivt förvaltad indexföljande fond snarare än i de underliggande tillgångarna som ägs av fonden.
”Förfallodag”: den andra onsdagen i december 2029 eller annat datum som bestäms av styrelseledamöterna och meddelas aktieägarna.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Under hypervolatila marknader omvärderar investerare vanligtvis vad de äger. De ser också över vilka investeringar som är bäst lämpade för att navigera i svåra tider. Guld är alltid ett självklart val, och under den nuvarande turbulensen har det inte gjort dem besvikna. Faktum är att gammaldags guld-ETF, börshandlade fonder som investerar i guld slår till och med bitcoinfonder med en enorm marginal.
Marknadsreferenser som SPDR S&P 500 ETF såg stora dippar från 1 januari till 15 april 2025 SPDR-fonden föll med 7,99 procent under den tiden medan iShares Bitcoin Trust ETF sjönk med 10 procent. Samtidigt steg SPDR Gold Shares-fonden, världens största ETF med fysiskt guld som backas upp, med nästan 23 procent. Fonden har tillgångar på över 98 miljarder dollar.
Medan S&P 500 belönade investerare rikligt under 2023 och 2024, ”sedan befrielsedagen, den 2 april i år, har spelplanerna för 2025 ändrats lite”, säger John Kinnane, chef för nyckelkunder på Sprott Asset Management.
Mitt i de krympande marknaderna har det skett en översvämning av ETFer som fysiskt stöds av guld och silver. I april ökade ETFer för ädelmetaller med 6,6 miljarder dollar i nya tillgångar och vann de största nettoinflödena för månaden i råvarukategorin.
Även ETFer för gruvaktier har klarat sig bra. VanEck Gold Miners ETF, till exempel, avkastade över 49 procent för året fram till den 15 april.
Det finns också specialiserade strategier. USCF Gold Strategy Plus Income Fund erbjuder en unik inkomsttwist på guld genom att sälja täckta köpoptioner för att generera intäkter. Den har en 30-dagars SEC-avkastning på 3,36 procent och har hittills i år ökat med 20,72 procent.
”En av guldets bestående egenskaper är att det faktiskt är en okorrelerad tillgång. Investerare av alla slag letar efter låg korrelation så att de i tider av volatilitet – som vi befinner oss i just nu – får en jämnare avkastning för sin totala portfölj”, säger Kinnane.
I februari lanserade Sprott Sprott Active Gold & Silver Miners ETF. Den inkluderar aktier i guld- och silvergruvor i en ETF-ticker med en aktivt förvaltad strategi.
Medan guldlänkade fonder har blomstrat har varken bitcoin eller resten av kryptovalutamarknaden gett investerarna något särskilt skydd.
Bitwise 10 Crypto Index Fund, ett mått på 10 olika kryptovalutor, inklusive bitcoin, sjönk med 21,28 procent från 1 januari till 15 april. Mindre kryptovalutor, särskilt meme-mynt och tokens, har presterat usla.
Guldets överprestationer har hjälpts av den kraftigt ökande efterfrågan från investerare, men också av köp från centralbanker. 2024 var tredje året i rad som de lade till mer än 1 005 ton till sina globala guldreserver.
”Respondenterna var tydliga med att centralbanksgemenskapen skulle fortsätta att öka sina allokeringar till guld inom kort”, stod det i en rapport om reserver från World Gold Council från 2024.