Malaysisk soppa i fondformat Det är sällan som vi skriver om Malaysia, eller om den börshandlade fond, iShares MSCI Malaysia ETF (NYSEArca: EWM), som replikerar utvecklingen av aktiemarknaden i Kuala Lumpur. Det är emellertid inte vanliga tider för emerging markets just nu, vi ser en malaysisk soppa i fondformat i EWM, en direkt följd av denna börshandlade fond rasade med över fyra procent i veckan, det största fallet denna ETF sett en enskild dag sedan i februari 2010.
Premiärminister Najib Razak har skurit ner på statliga subventioner för att begränsa de finanspolitiska riskerna i ett försök att styra landet mot höginkomsttagarestatus och mot mer inhemsk konsumtion. Den inhemska konsumtionen står nu för mer än hälften av Malaysias bruttonationalprodukt.
Vissa tillväxtmarknader, Indien är ett utmärkt exempel, har gynnats av fallande oljepriserna, men Malaysia är inte en av dessa marknader. I själva verket har landet och EWM skakats av fallet bland råvarupriserna.
Historiskt sett har Malaysia setts som en ledstjärna för de övriga emerging markets länderna. Bland annat har bedömarna pekat på Malaysias starka valutareserv och sagt att landets position som en nettoimportör av råolja skulle hjälpa Malaysia att uthärda nedgångarna som drabbat de övriga av världens tillväxtekonomier. Kursutvecklingen på den börshandlade fond som handlas under kortnamnet EWM säger emellertid något annat. Vi ser hur FTSE Bursa Malaysia KLCI Index har rasat med mer än elva (11) procent sedan sin topp i april 2015, samtidigt som Malaysias officiella valutareserv nu är mindre än 100 miljarder, den lägsta nivån sedan 2010.
Precis som Brasilien har Malaysia plågats av anklagelser om korruption och skandaler. Najib ställs inför frågor om 700 MUSD som har passerat myndigheter och statligt anknutna företag innan de placerats på konton som bär hans eget namn.
Minskad kapitalflöden på grund av valutarisker kan också tynga tillväxtmarknaderna. Eftersom investerare ofta dra sig ur utländska marknader om den amerikanska dollarn stärks, försvagas tillväxtmarknadernas valutor och de lokala centralbankerna kan höja räntorna eller dränera bankernas likviditet för att hejda flödet.
