Följ oss

Nyheter

Kontrollera att fonderna köper vad du tror

Publicerad

den

Kontrollera att fonderna köper vad du tror

Kontrollera att fonderna köper vad du tror. I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Kontrollera att fonderna köper vad du tror. Artikeln publicerades ursprungligen i oktober 2011.

Börshandlade fonder köper ofta derivat i stället för de aktier som fonden ska följa. Med skakiga banker finns anledning att kolla vem som har ställt ut derivaten.

Den som köper en börshandlad fond som följer ett europeiskt aktieindex tänker förmodligen att hon eller han har köpt just europeiska aktier. Men det är inte så säkert. En klar majoritet av de ETF:er som handlas på Stockholmsbörsen investerar i derivat (swap), utställda av en bank som i sin tur åtar sig att på något sätt leverera samma avkastning som aktieindexet.

Vad händer om banken får problem?

Den risk som ska hanteras av de inblandade rör alltså inte bara hur aktierna går. Så vad får placeraren som köpt ETF:en om fondbolaget eller banken får problem?

I USA är den här typen av upplägg inte tillåtet för standard-ETF:er. Där följer fonderna i stället ett specifikt index genom att antingen köpa samtliga aktier med de vikter de har i indexet, eller genom ett representativt urval. Det kallas fysisk replikering.

Den varianten finns även i Europa. Men majoriteten här är syntetisk replikering via derivat, och används av alla typer av investerare, både institutionella och privata. Vissa intressegrupper och reglerare vill förbjuda denna typ även i Europa.

Det vore fel, eftersom upplägget har fördelar. Däremot behövs hårdare regler kring vad som får ingå i de säkerheter som ställs och hur instrumentet presenteras för framför allt privatinvesterare.

Fördelarna som brukar lyftas fram är skatteeffektivitet, samt mindre skillnad i avkastning gentemot det index som fonden avses följa (tracking error).

Säkerheten begränsar risken

Säkerheterna begränsar dessutom risken för placerarna. De flesta ETF:er följer samma europeiska regelverk (UCIT) som traditionella fonder. Varje fond får högst ha 10 procent av tillgångarna exponerade mot en enskild motpart. Resterande 90 procent av fondens värde måste garanteras genom någon form av säkerhet.

De flesta ETF-leverantörer som tillämpar syntetisk replikering med derivat har säkerheter som överstiger minimikraven. Ofta är mer än 100 procent av fondvärdet garanterat, genom en eller flera motparter. Det kan innebära att du får japanska eller amerikanska storbolag, eller amerikanska statsobligationer, som säkerhet för din investering i en Europa-ETF.

Om fondbolaget går omkull får du däremot inte japanska aktier i handen. ETF:er och ETF-bolag fungerar på precis samma sätt som vanliga fonder och fondbolag. Andelsägarnas tillgångar ska vara skilda från bolagets ekonomi och förvaras av ett förvaringsinstitut, en bank eller ett kreditinstitut. Går bolaget omkull ska alltså andelsägarna normalt inte drabbas.

Derivaten blir värdelösa

Får banken som ställt ut derivaten problem, så att derivaten blir värdelösa, säljs säkerheterna för fondens räkning och du får kontanter i stället för japanska aktier. Det är väldigt sällan som en stor internationell bank går i konkurs utan någon som helst förvarning. Exempelvis skulle Handelsbanken behöva gå i konkurs för att denna situation skulle uppkomma för Xacts ETF:er som handlas på Stockholmsbörsen.

Även Deutsche Banks db x-trackers och SEB:s SpotR, som också handlas på Stockholmsbörsen, är syntetiska ETF:er. Till skillnad från flertalet ETF:er från iShares och Vanguard, som fokuserar på fysisk replikering.

Det finns skillnader i risk mellan typerna. Jag rekommenderar att handla med båda. Men kolla upp vem som har ställt ut derivatinstrumenten när det gäller syntetiska ETF:er. Är det en stor och etablerad bank borde det i normalfallet inte vara någon fara för din investering. Men i dessa turbulenta tider kan dock extremerna testas.

Slutsatsen är som vanligt att läsa på och förstå det du köper. Det var just enkelheten som var en av huvudpoängerna med att ETF:er från början kom till. Jag hoppas att branschen inte skjuter sig själv i foten och förstör den fortsatta utvecklingen genom att göra instrumenten alltmer komplexa och svåra att förstå.

Stephan Agerman, analytiker ETFSverige.se

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Den perfekta tillväxtmarknaden

Publicerad

den

Bra segment med Kevin T. Carter och CNBCs Bob Pisani som diskuterade varför Indien är den "perfekta tillväxtmarknaden."

Bra segment med Kevin T. Carter och CNBCs Bob Pisani som diskuterade varför Indien är den ”perfekta tillväxtmarknaden.”

Särskilda shoutouts till några av de snabbast växande företagen i Indiens internet- och e-handelslandskap: Zomato, Swiggy och Zepto.

Jeffrey Gundlach kanske sa det bäst tidigare i år: ”Om jag var tvungen att äga en marknad i världen och låta den vara ifred i 30 år, skulle det vara Indien.”

Handla INQQ ETF

INQQ India Internet & Ecommerce ESG-S UCITS ETF (INQQ) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRONordnetAktieinvest och Avanza.

Fortsätt läsa

Nyheter

Vad är Staking?

Publicerad

den

Staking är en strategi som används över krypto och web3 som ger användare möjlighet att delta i att hålla ett blockchain-nätverk ärligt och säkert.

Staking är en strategi som används över krypto och web3 som ger användare möjlighet att delta i att hålla ett blockchain-nätverk ärligt och säkert.

Att låsa upp tokens är vanligt på webb3 och är ofta vad som händer när du ser en referens till att ”utsätta” tokens. Användare får vanligtvis någon form av åtkomst, privilegium eller belöning över tid i utbyte mot deras låsning, och kan dra tillbaka sina tokens när och när de vill.

Det finns redan gott om belöningsprogram i världen; tänk om du kunde låsa dina flygbolagsmil och tjäna extra, eller istället för ett hålkort på ditt lokala kaffeställe, låser du belöningspolletter för att få påsar med kaffe eller en fin mugg.

Men den här formen av att sätta in tokens för belöningar på en DeFi-plattform är faktiskt inte staking. Staking sker på nätverksnivå och handlar om att säkra nätverket.

Gå in i Ethereums Proof of Stake-system. Vem som helst kan välja att bli en validator och låsa sin ETH genom att deponera den i ett smart kontrakt – ett program som körs på Ethereums blockchain.

Med över 1 000 000 validatorer som satsar standarden 32 ETH vardera – mer än 100 miljarder dollar i dagens kurs – är Ethereums Proof of Stake (PoS)-mekanism det största exemplet på insats i web3.

Så varför finns staking?

Den trettioandra versionen: när Ethereum lanserades var det ett världsomspännande nätverk av människor som körde programvara på sina datorer (kända som noder) som synkroniserade data från en delad databas – en distribuerad reskontra. Dessa noder skulle nå och upprätthålla konsensus om det aktuella tillståndet för den databasen. Huvudutmaningen var säkerheten: hur förhindrar man att en dålig aktör får kontroll över databasen och ändrar den så att den passar sig själv?

Ethereum löste ursprungligen detta problem genom att använda Proof of Work (PoW). PoW – ett system som fortfarande används av Bitcoin och andra blockkedjenätverk – kräver att man löser extremt komplexa matematiska problem innan någon information kan läggas till blockkedjan. Du kanske känner till det som krypto ”mining”.

PoW gör en potentiell attack på nätverket så matematiskt komplicerad att ens ett försök skulle vara ekonomiskt otänkbart, eftersom det skulle krävas så många avancerade datorer. Med tiden blev PoWs matematiska problem svårare och krävde allt kraftfullare datorer för att lösa dem. Kraftfulla datorer kräver, ja… kraft; i takt med att komplexiteten ökade, ökade även gruvarbetarnas koldioxidavtryck.

Datorutrustningens kapprustning och miljöutmaningen i PoW har nu förkastats av Proof of Stake (PoS). Under PoS är nätverket säkrat genom att många parter sätter in 32 ETH i ett smart kontrakt. Ju fler tokens som satsas, desto dyrare blir det för en dålig skådespelare att attackera nätverket. Denna insättning eller insats ger dig rätten att delta i att bygga nya block för blockkedjan och att bli belönad i gengäld. Om du inte spelar den här rollen på rätt sätt kommer en del eller hela din insats att tas från dig – ett straff som kallas ”slashing”.

Genom att byta till PoS kunde Ethereum upprätthålla säkerheten i sitt nätverk och minska koldioxidutsläppen med över 99,95 %, jämfört med PoW.

Var satsar jag?

De som kan och är redo att satsa en full nod (32 ETH) kan satsa ensam genom att köra en validator själva hemma, eller använda självvårdande satsningslösningar som Consensys Staking.

Ett mer lättillgängligt alternativ, speciellt om du inte har 32 ETH liggande (och de flesta av oss inte har det), är vätskeinsats: möjligheten att sätta in mindre än 32 ETH i en pool som sedan används för att initiera och underhålla utsättningsnoder.

Flytande insats ger den extra fördelen att få, i utbyte mot din insättning, en flytande insatspolett. Denna token representerar mängden ETH du har satsat plus belöningarna som genereras av din ETH; som gör det enkelt att hålla reda på din insättning när du vill ta ut din insats, eller så kan du till och med använda denna token som säkerhet någon annanstans i DeFi.

Det finns många insättningsalternativ där ute från dedikerade validatorer, insatspooler och flytande insättningsprotokoll, och det är viktigt att göra din forskning innan du lägger din surt förvärvade ETH i en.

Så nu förstår du att staking är en allmännytta som hjälper till att säkra ett blockchain-nätverk, och det finns olika sätt att engagera sig.

Fortsätt läsa

Nyheter

BNQA ETC spårar priset på Brent Crude Oil

Publicerad

den

BNPP ICE Brent ÖL ETC (BNQA ETC) med ISIN DE000PS701L2, försöker följa ICE 1mth Brent Oil Futures-index. ICE 1mth Brent Oil Futures-index spårar priset på terminskontrakt på Brent Crude Oil.

BNPP ICE Brent ÖL ETC (BNQA ETC) med ISIN DE000PS701L2, försöker följa ICE 1mth Brent Oil Futures-index. ICE 1mth Brent Oil Futures-index spårar priset på terminskontraktBrent Crude Oil.

Denna ETCs TER (total cost ratio) uppgår till 0,90 % p.a. BNPP ICE Brent ÖL ETC är den enda ETC som följer ICE 1mth Brent Oil Futures-index. Denna ETC replikerar det underliggande indexets prestanda syntetiskt med en swap.

BNPP ICE Brent ÖL ETC är en mycket liten ETC med tillgångar på 17 miljoner euro under förvaltning. Denna ETC lanserades den 11 april 2017 och har sin hemvist i Nederländerna.

Information

ISINDE000PS701L2
Securities identification number (German WKN)PS701L
BloombergBNQA GY
ReutersBNQA.DE
TypeETC
Entitlement1.31732383
CurrencyEUR
Currency hedgedNo
Roll optimizedNo
LeveragedNo
Physical deliveryNo
Total Return Yes
ExchangeFrankfurt Stock Exchange (Regulated Market – Xetra®), Stuttgart Stock Exchange
Trading periods08:15 am – 20:00 pm
Maturityopen end

Handla BNQA ETC

BNPP ICE Brent ÖL ETC (BNQA ETC) är en europeisk börshandlad produkt. Denna ETC handlas på Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRONordnet, Aktieinvest och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
XETRAEURBNQA

Fortsätt läsa

21Shares

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

21Shares

Populära