Handel med ETFer är väldigt enkelt, det skiljer sig inte alls från att köpa och sälja vanliga aktier. En ETF är konstruerad på det sättet att emittenten, ofta kallat fondbolaget, köper de underliggande tillgångarna, i detta exempel aktier. Det kan emellertid vara ett index, råvaror, valutor eller obligationer också. I det fall ett fondbolag har en ETF som ger exponering mot ett index, till exempel OMXS30, köper fonden de underliggande aktierna.
Innehaven som fonden äger delas upp i andelar, som sedan listas på börsen. Börshandlade fonder handlas till exempel på Nasdaq OMX, Xetra i Tyskland, NYSE, Nasdaq, BATS eller CBOE i USA för att nämna några. Det är viktigt att hålla i åtanke att det enskilda fondbolaget inte handlar med fondens andelar. All handel med ETFer förmedlas av mäklare, utnämnda av fondbolaget, som har rätt att lösa in eller skapa nya andelar i fonden. De brukar ofta kallas för marknadsgaranter och de är de enda som gör affärer direkt med fondbolaget. Dde har en löpande handel med ETFer mot slutkunderna.
Marknadsgaranternas roll
Marknadsgaranter ser till att ställa köp- och säljkurs på fondandelarna som listas på börsen. De säkerställer att priset på dessa fondandelar inte avviker från fondens sammanlagda andelsvärde eller NAV. På detta sätt går det inte att göra ett arbitrage.
Exponeringen påverkas av det underliggande indexet
Förstå vad Du köper. Detta gäller både handel med ETFer och aktier. När det gäller handel med ETFer så är det viktigt att Du förstår hur det underliggande indexet är konstruerat. Du måste också vara på det klara med vilken marknad eller sektor som Din börshandlade fond investerar i. Det kan gälla allt från OMXS30, till fastigheter eller Sydkorea.
Det finns flera index som följer de största bolagen i USA, Europa, Asien eller globalt. De börshandlade fonder som följer dessa index har i regel låg förvaltningskostnad. Det finns också index som följer allt från de mest omsatta bolagen i ett specifikt land till en smal sektor i en specifik sektor eller en emerging market. De börshandlade fonder som följer den här typen av index har i regel högre förvaltningsavgift, men det är vanligan lägre än vad en traditionell aktiefond debiterar.
Det är extra viktigt att se över de smalare indexen så att Du vet vilka innehav Du exponerar Dig mot. På börsen kan du handla stora globala index som S&P 500, MSCI Europe eller MSCI USA. Det går också att köpa mer specifika index såsom exempel HSCEI Kina, FTSE Vietnam eller en specifik sektor eller ett tema, som XACT Högutdelande (UCITS ETF).
Handel med ETFer – precis som aktier
Att handla med ETFer är lika enkelt som att handla med aktier. De köps och säljs på börsen, precis på samma sätt som aktier. Du lägger din order på det antal andelar du vill handla genom Din bank eller fondkommissionär. Affären registreras sedan på din depå eller ditt VP-konto.
Börshandlade fonder kan också handlas genom investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller en IPS-depå. Vid köp och försäljning av fondandelar betalar du courtage enligt den prislista som din bank eller mäklare använder. På Stockholmsbörsen pågår handeln med ETFer mellan kl 09.00 och 17.25.
Börshandlade fonder skiljer sig åt från traditionella fonder. Du kan nämligen köpa och sälja dem närsomhelst under dagen. Handlar Du traditionella fonder vet Du först dagen efter vad Du betalade eller fick för säljpris. Detta oberoende av när på dagen Du lämnade Din order. Börshandlade fonder är just detta, börshandlade. Det betyder att om Du lämnar Din order klockan 12,14 och den är marknadsmässig så går den till avslut just då till ett pris som motsvarar det värde som Din ETF hade just då.
Prissättningen sköts av marknadsgaranter som garanterar att det skall finnas köp- och säljkurser under hela handelsdagen. Detta kan vara en fördel för dig om marknaden är turbulent och du snabbt vill kliva in i eller ut ur marknaden. Deras närvaro gör också att ETFerna alltid prissätts korrekt.
I Sverige erbjuder Handelsbanken genom XACT, SEB och Deutsche Bank genom X-trackers, börshandlade fonder med notering på Nasdaq Stockholm.
Courtaget gör att börshandlade fonder inte lämpar sig för månadssparande med mindre belopp eftersom kostnaden då blir oproportionerligt stor och påverkar investeringens procentuella avkastning negativt. Nordnet erbjuder en typ av månadssparande, i mer ”industrialiserad form” vilket kan vara något att titta på för den som ändå önskar köpa börshandlade fonder regelbundet.
Hur prissätts en ETF?
Värdet på en börshandlad fond följer värdet på ett underliggande index som exempelvis ett aktie- eller råvaruindex. Priset ställs utifrån det sammanlagda värdet av de tillgångar som ingår i just detta index. Detta sker kontinuerligt baserat då priset på de underliggande aktierna eller tillgångarna ändras under dagen.
Spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs för en börshandlad fond (men också för andra finansiella tillgångar som aktier, råvaror och obligationer), visar den likviditet som finns.
Det visar hur mycket får jag betala för att sälja en köpt aktie eller fond i ett givet marknadsögonblick. Likviditeten för en börshandlad fond beror inte primärt på omsättningen i den enskilda ETFen utan på det underliggande indexet. Det är de ingående komponenternas likviditet och struktur som styr detta. Att det står några hundra andelar på köpsidan betyder inte att det endast finns dessa andelar att sälja till. Det är här marknadsgaranterna kommer in.
En börshandlad fond blir aldrig mer likvid än den minst likvida komponenten i det aktuella indexet. Skillnaden mellan köp och säljkurs kan variera under en handelsdag eftersom olika aktier kan vara mer eller mindre tillgängliga för handel beroende på om marknaden där aktien är noterad är öppen eller inte. Exempelvis har amerikanska fonder i regel mindre skillnader mellan köp och säljkurs under eftermiddagen då marknaden är öppen.
Samma ETF kan vara listad på flera börser. Exempelvis har X-trackers fonder listade i Sverige och i Europa. I Sverige handlas dessa fonder i svenska kronor och avvecklas på Euroclear i Sverige, precis som med aktier. Priset på dessa börshandlade fonder speglar i princip varandra oavsett var de är listade. Det som skiljer dem åt är kostnaden för valutakursväxlingen som ger ETFerna noterade i Sverige en högre spread jämfört med primärnoteringens.