Den som köper en börshandlad fond som följer ett europeiskt aktieindex tänker förmodligen att hon eller han har köpt just europeiska aktier. Men det är inte så säkert. En klar majoritet av de ETF:er som handlas på i Europa är en syntetisk ETF. Den investerar i derivat (swap), utställda av en bank som i sin tur åtar sig att på något sätt leverera samma avkastning som aktieindexet.
Den risk som ska hanteras av de inblandade rör alltså inte bara hur aktierna går. Så vad får placeraren som köpt ETF:en om fondbolaget eller banken får problem?
I USA är den här typen av upplägg inte tillåtet för standard-ETF:er. Där följer fonderna i stället ett speci!kt index genom att antingen köpa samtliga aktier med de vikter de har i indexet, eller genom ett representativt urval. Det kallas fysisk replikering.
Syntetisk replikering
Den varianten finns även i Europa. Men majoriteten här är syntetisk replikering via derivat, och används av alla typer av investerare, både institutionella och privata. Vissa intressegrupper och reglerare vill förbjuda denna typ även i Europa.
Det vore fel, eftersom upplägget har fördelar. Däremot behövs hårdare regler kring vad som får ingå i de säkerheter som ställs och hur instrumentet presenteras för framför allt privatinvesterare.
Fördelarna som brukar lyftas fram är skatteeffektivitet, samt mindre skillnad i avkastning gentemot det index som fonden avses följa (tracking error). Säkerheterna begränsar dessutom risken för placerarna.
De flesta ETF:er följer samma europeiska regelverk (UCIT) som traditionella fonder. Varje fond får högst ha 10 procent av tillgångarna exponerade mot en enskild motpart. Resterande 90 procent av fondens värde måste garanteras genom någon form av säkerhet.
Syntetisk replikering med derivat
De flesta ETF-leverantörer erbjuder en syntetisk ETF som tillämpar syntetisk replikering med derivat har säkerheter som överstiger minimikraven. Ofta är mer än 100 procent av fondvärdet garanterat, genom en eller flera motparter. Det kan innebära att du får japanska eller amerikanska storbolag, eller amerikanska statsobligationer, som säkerhet för din investering i en Europa-ETF.
Om fondbolaget går omkull får du däremot inte japanska aktier i handen. ETF:er och ETF-bolag fungerar på precis samma sätt som vanliga fonder och fondbolag. Andelsägarnas tillgångar ska vara skilda från bolagets ekonomi och förvaras av ett förvaringsinstitut, en bank eller ett kreditinstitut. Går bolaget omkull ska alltså andelsägarna normalt inte drabbas.
Får banken som ställt ut derivaten problem, så att derivaten blir värdelösa, säljs säkerheterna för fondens räkning och du får kontanter i stället för japanska aktier.
Det är väldigt sällan som en stor internationell bank går i konkurs utan någon som helst förvarning. Exempelvis skulle Handelsbanken behöva gå i konkurs för att denna situation skulle uppkomma för Xacts ETF:er som handlas på Stockholmsbörsen till skillnad från flertalet ETF:er från iShares och Vanguard, som fokuserar på fysisk replikering.
Skillnad i risk
Det finns skillnader i risk mellan typerna. Jag rekommenderar att handla med båda. Men kolla upp vem som har ställt ut derivatinstrumenten när det gäller syntetiska ETF:er. Är det en stor och etablerad bank borde det i normalfallet inte vara någon fara för din investering. Men i dessa turbulenta tider kan dock extremerna testas.
Slutsatsen är som vanligt att läsa på och förstå det du köper. Det var just enkelheten som var en av huvudpoängerna med att ETF:er från början kom till. Jag hoppas att branschen inte skjuter sig själv i foten och förstör den fortsatta utvecklingen genom att göra instrumenten alltmer komplexa och svåra att förstå.
Börshandlade fonder köper ofta derivat i stället för de aktier som fonden ska följa. Med skakiga banker finns anledning att kolla vem som har ställt ut derivaten. Det uppstår således en högre motpartsrisk än för fysiskt replikerade ETFer.
I vissa områden har Vanguard inte de största ETFerna och skulle kunna använda sina avgiftssänkningar för att ta marknadsandelar.
Den 3 februari 2025 sänkte Vanguard avgifterna på 168 andelsklasser i 87 fonder, inklusive för 53 ETF-andelsklasser. Vanguard är den enda amerikanska emittenten som har ETFer som andelsklass i sina fonder.
Som en av världens största kapitalförvaltare kommer Vanguards satsning att överföra betydande besparingar till investerare samtidigt som det kommer att sätta betydande marginalpress på ETF-konkurrenter. Emellertid kommer konsekvenserna för ETF-branschen att variera beroende på ETF-kategori. Tabell 1 sammanfattar de breda kategorierna där Vanguard sänkte avgifterna samt de nuvarande ledarna i dessa kategorier baserat på nettotillgångar och lägsta kostnadskvoter.
I vissa ETF-kategorier är Vanguard redan den lägsta kostnadsleverantören och har ETFer med de högsta nettotillgångarna. Inom dessa områden kommer avgiftssänkningar att vara en möjlighet att föra över avgiftssänkningar till investerare samtidigt som de använder de låga avgifterna för att ytterligare driva på dess insamling av tillgångar. På andra områden har Vanguard inte de största ETFerna och skulle kunna använda avgiftssänkningarna som ett sätt att förbättra sin marknadsandel.
Sammanfattning av ETF avgiftssänkningar från Vanguard
Kategorier med möjligheter för Vanguard att spela ikapp
Ett område där Vanguard skulle kunna använda avgiftssänkningar för att ta marknadsandelar är inom ETFer med fokus på amerikansk sektor, där företaget sänkte avgifterna i 10 fonder. Vanguard är inte den lägsta kostnadsleverantören i denna kategori även efter dessa senaste sänkningar. Fidelitys amerikanska ETFer är prissatta till 0,08 %, en baspunkt lägre än Vanguards nya avgift på 0,09 % på dess sektor ETFer. Men Vanguards lägre avgift sätter den nu i paritet med sektor ETF-avgifterna på State Street, den skenande ledaren av tillgångar i den amerikanska sektorskategorin.
Även om Vanguards sektor ETFer är stora, är de små i förhållande till de på State Street. Som ett exempel hade Vanguard Financial ETF (VFH) $12,4 miljarder i tillgångar den 31 januari 2025, jämfört med $53,8 miljarder i Financial Select Sector SPDR Fund (XLF). Sektor ETFer utgör en betydande möjlighet för Vanguard att använda sin nya avgiftsstruktur för att konkurrera om ytterligare marknadsandelar.
Ett annat område där Vanguard har en möjlighet att ta marknadsandelar är i amerikanska aktie-ETFer indexerade till Russells kärnindex. BlackRock är den klara ledaren på detta område, trots att Vanguard redan är den lägsta kostnadsleverantören. Till exempel, den 31 januari 2025, hade iShares Russell 1000 ETF (IWB) $40,4 miljarder i tillgångar jämfört med $5,6 miljarder i Vanguard Russell 1000 (VONE) trots att den senare var 0,07% billigare. Återställningen av kostnadskvoten kan vara en möjlighet att återinföra dessa fonder för investerare som vill ha produkter kopplade till Russells index.
Amerikanska aktie-ETFer kopplade till S&P-index är en större kategori än de som är kopplade till Russell-index. Vanguard leder redan i segmentet för stora bolag med sin Vanguard S&P 500 ETF (VOO), som är på väg att överträffa SPDR S&P 500 ETF Trust (SPY) som världens största ETF. Men i det S&P-index som är kopplat till medelstora och småbolagsaktier ligger den efter sina två konkurrenter, BlackRock och State Street. Till exempel hade Vanguard S&P Mid-Cap 400 ETF (IVOO) endast 2,5 miljarder USD i tillgångar den 31 januari 2025, jämfört med 99,5 miljarder USD i iShares Core S&P Mid-Cap ETF (IJH) och 24,5 miljarder USD i SPDR S&P MidCap 400 ETF (MDCap 400 ETF). Att stänga detta stora tillgångsgap kan vara svårt för Vanguard, särskilt eftersom även efter IVOO-avgiftssänkningen från 0,10 % till 0,07 %, kommer det fortfarande inte att vara det lägsta kostnadsalternativet. SPDR Portfolio S&P 400 Mid Cap ETF (SPMD) är ett mycket billigare alternativ med 0,03 % kopplat till samma index.
Inom ränteområdet är Vanguard eller BlackRock nära konkurrenter, där båda tenderar att ha den största ETFen beroende på den specifika underkategorin. Vanguard kommer att hoppas kunna använda avgiftssänkningarna för att göra intåg i de ränteområden där det fortfarande går efter, som ETFer för statsobligationer på tillväxtmarknader. I den här underkategorin låg Vanguard Emerging Markets Government Bond ETF (VWOB) efter den större iShares JP Morgan USD Emerging Markets Bond ETF (EMB) med över 9 miljarder dollar per den 31 januari 2025. Av alla avgiftssänkningar som gjorts av Vanguard i kategorin obligations-ETF var 0,05 % den största nedskärningen till VWOB. Man kommer att hoppas att denna betydande avgiftssänkning kommer att hjälpa den att fånga EMB, som följer ett populärt JP Morgan-obligationsindex.
Kategorier med möjligheter att konsolidera sitt försprång
Vanguard är redan tillgångsledare i de flesta segmenten av Ex-U.S. aktie ETF-kategori. Den 31 januari 2025 översteg dess Vanguard FTSE Emerging Markets ETF (VWO) knappt BlackRocks iShares Core MSCI Emerging Markets ETF (IEMG) som den största breda tillväxtmarknads-ETF. På samma sätt är dess Vanguard FTSE Europe ETF (VGK) den största USA-noterade exponeringen med bred aktieexponering mot Europa. Dessutom är det också kostnadsledande inom underkategorin Europa. VGKs nya kostnadskvot på 0,06 % gör att den ligger långt under det tillgångsviktade CFRA-underkategorisgenomsnittet på 0,20 %. Denna senaste avgiftssänkning kommer att göra det möjligt för Vanguard att returnera pengar till investerare och göra det möjligt för det att sätta ytterligare marginalpress på konkurrenterna.
Denna dynamik med att använda sina stordriftsfördelar för att sätta ytterligare press på konkurrenterna kommer också att spelas inom kategorier som utdelning och tillväxt/värde ETFer. ETFer som Vanguard Dividend Appreciation ETF (VYM) och Vanguard International High Dividend Yield ETF (VYMI) är de största och bland de lägsta ETFerna i sina CFRA-underkategorier, vilket skapar en god cykel av låga avgifter och tillgångsinsamling.
Ser framåt
Det kommer att bli intressant att se hur de andra ledande ETF-emittenterna reagerar på Vanguards aggressiva avgiftssänkningsstrategi. Det verkar troligt att endast BlackRock har skalan för att upprätthålla så låga avgifter i de centrala, indexerade segmenten av marknaden. Schwab, State Street och Invesco har också konkurrenskraftiga avgifter och betydande tillgångar i vissa underkategorier. Det är troligt att de andra stora emittenterna, såsom JP Morgan, Capital Group, First Trust och andra, kommer att fokusera på högre marginalområden på marknaden som aktiva investeringar, alternativa tillgångar och optionsbaserade strategier. Det är områden där Vanguard för närvarande inte konkurrerar på ett betydande sätt och därför inte utövar obönhörlig kostnadspress nedåt på sina kollegor.
Invesco BulletShares 2029 USD Corporate Bond UCITSETFAcc (BS9A ETF) med ISIN IE000B4EDHL6, försöker följa Bloomberg 2029 Maturity USD Corporate Bond Screened index. Bloomberg 2029 Maturity USD Corporate Bond Screened-index spårar företagsobligationer denominerade i amerikanska dollar. Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller under det angivna året (här: 2029) i indexet. Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade. Löptid: december 2029 (Denna ETF kommer att stängas efteråt).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,10% p.a. Invesco BulletShares 2029 USD Corporate Bond UCITSETFAcc är den billigaste och största ETF som följer Bloomberg 2029 Maturity USD Corporate Bond Screened index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) ackumuleras och återinvesteras.
Invesco BulletShares 2029 USD Corporate Bond UCITSETFAcc är en mycket liten ETF med tillgångar på 3 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 21 maj 2024 och har sin hemvist i Irland.
Produktbeskrivning
Invesco BulletShares 2029 USD Corporate Bond UCITSETFAcc syftar till att tillhandahålla den totala avkastningen för Bloomberg 2029 Maturity USD Corporate Bond Screened Index (”Referensindexet”), minus avgifternas inverkan. Fonden har en fast löptid och kommer att upphöra på Förfallodagen.
Referensindexet är utformat för att återspegla utvecklingen för USD-denominerade, investeringsklassade, fast ränta, skattepliktiga skuldförbindelser utgivna av företagsemittenter. Den är marknadsvärdevägd med ett tak på 4,5 % för enskilda företagsemittenter. För att vara kvalificerade för inkludering måste företagsvärdepapper ha minst 300 miljoner USD i nominellt utestående belopp och en effektiv löptid på eller mellan 1 januari 2029 och 31 december 2029.
Värdepapper är uteslutna om emittenter: 1) är inblandade i kontroversiella vapen, handeldvapen, militära kontrakt, oljesand, termiskt kol eller tobak; 2) inte har en kontroversnivå enligt definitionen av Sustainalytics eller har en Sustainalytics-kontroversnivå högre än 4; 3) anses inte följa principerna i FN:s Global Compact; eller 4) kommer från tillväxtmarknader.
Portföljförvaltarna strävar efter att uppnå fondens mål genom att tillämpa en urvalsstrategi, som inkluderar användning av kvantitativ analys, för att välja en andel av värdepapperen från referensindexet som representerar hela indexets egenskaper, med hjälp av faktorer som index- vägd genomsnittlig löptid, branschsektorer och kreditkvalitet. När en företagsobligation som innehas av fonden når förfall, kommer kontanterna som fonden tar emot att användas för att investera i kortfristiga USD-denominerade skulder utgivna av det amerikanska finansdepartementet.
ETFen förvaltas passivt.
En investering i denna fond är ett förvärv av andelar i en passivt förvaltad indexföljande fond snarare än i de underliggande tillgångarna som ägs av fonden.
”Förfallodag”: den andra onsdagen i december 2029 eller annat datum som bestäms av styrelseledamöterna och meddelas aktieägarna.
Sedan i torsdags har tre nya ränte-ETFer utgivna av Amundi Asset Management kunnat handlas via Xetra och Börse Frankfurt.
Amundi Global Treasury Bond UCITSETF USD Hedged Acc investerar i statsobligationer med räntebärande avkastning på utvecklade och tillväxtmarknader som är denominerade i lokal valuta, med en investeringsklassificering och en återstående löptid på minst ett år.
Amundi Global Corporate Bond UCITSETF USD Hedged Acc investerar i företagsobligationer av investeringsgrad utgivna av företag från utvecklade och tillväxtmarknader i respektive lokal valuta med en återstående löptid på minst ett år.
Jämförelseindexen för båda ETFerna härleds från det underliggande indexet, Bloomberg Global Aggregate Index. Båda ETFerna använder derivat för att minimera växelkursfluktuationer mot den amerikanska dollarn.
Amundi Euro Government Low Duration Tilted Green Bond UCITSETF följer utvecklingen av räntebärande, eurodenominerade statsobligationer av investeringsgrad utgivna av länder i euroområdet. 30 procent av fondens tillgångar är placerade i gröna obligationer, som finansierar klimatvänliga projekt och har en återstående löptid på minst en månad. Resterande statsobligationer har en löptid mellan tre och fem år.
Namn
Kortnamn
ISIN
Avgift
Utdelnings- policy
Referens- index
Amundi Global Treasury Bond UCITSETF USD Hedged Acc
Bloomberg Euro Treasury Low Duration Green Bond Tilted Index
Produktutbudet i Deutsche Börses XTF-segment omfattar för närvarande totalt 2 363 ETFer. Med detta urval och en genomsnittlig månatlig handelsvolym på cirka 18 miljarder euro är Xetra den ledande handelsplatsen för ETFer i Europa.
Nyheter4 veckor sedan
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter4 veckor sedan