Guld i euro nära ATH På grund av den senaste tidens euro försvagning har guldpriset i euro ökat kraftigt och närmar sig nu nya toppnivåer. Detta visar tydligt på att det är valutaeffekten mer än den underliggande tillgången, i detta fall guld, som styr. Guld i euro nära ATH.
Guldet var den första metallen som människan lärde sig begagna. Enligt sägen drog Jason till Kaukasien för att hämta det gyllene skinnet, en myt som torde ha sitt ursprung i det kaukasiska folkets sed att ur floderna uppsamla det finare guldstoftet genom att i flodfårorna lägga getfällar med håren uppåt, mot strömmen. Guld i euro nära ATH.
Guldets stora lämplighet som material för prydnader och dess naturliga sällsynthet å den andra sidan bidrog redan i mänskligheten första början till ett utomordentligt högt handelsvärde.
Ett ton guld per år
Redan för cirka 4.000 år sedan producerades cirka ett ton guld per år från förekomsterna i vad som idag är Egypten, Sudan och Saudiarabien. Det första myntet med guldinnehåll gjöts på 800-talet före Kristus. Man tror att det första rena guldmyntet skapades på 600-talet före Kristus på uppdrag av Kung Krösus av Lydien.
Det är känt att egyptierna i femte, kanske redan i sjätte årtusendet f Kr egade guld i större mängder och använde till prydnader. Detta guld hämtades först inom landet, i Nubiska öknen samt omkring Senegals övre utlopp. Något senare började Asiens, i synnerhet Mindre Asiens (Frygiens och Lydiens) rika fyndorter att utnyttjas. Vart de bibliska kungarna, främst Salomon, skaffade sina guldskatter är inte känt med säkerhet då Ofirs läge är obekant.
Under det romerska rikets storhetstid hittades nya guldförekomster i framför allt Portugal, Spanien och Afrika. Det beräknas att produktionen under denna tid uppgick till i storleksordningen fem till tio ton per år. Från 500-talet fram till 1400-talet minskade guldutvinningen dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen mindre än ett ton per år.
Fyra områden i Europa
I Europa känner man till fyra områden varifrån forntidens folk hämtade sitt guld, Tracien, Ungern och Siebenbürgen, Pyreneiska halvön där kartager och romare vaskade och bröt guld, samt Irland varifrån export ägde rum till Skandinavien. Dessutom fanns tidigt guld i Gallien och Östalperna. Under medeltiden gick den europeiska guldproduktionen ned starkt, men i och med upptäckten av Amerika började snart stora mängder av guld att införas till Europa. De rikaste områdena i vilka européerna släckte sin guldtörst var Mexiko och Brasilien som bidrog med i stort sett allt det guld som producerades i världen. Under tiden 1691 till 1800 utvanns guld främst från Brasilien, och betydande mängder påträffades redan tidigt i Peru där Inkastammen hade samlat kolossala skatter som sedermera rövades bort av spanjorerna.
I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset för guld. En viktig råvarukälla var förekomsterna i västra Afrika (nuvarande Ghana) från vilka fem till åtta ton guld utvanns per år. I och med de spanska erövringarna i Latinamerika (Mexiko och Peru) under början av 1600-talet ökade tillgången på guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv ton guld per år från i huvudsak dessa regioner. Under 1700-talet började betydande mängder guld att brytas även i Ryssland vilket medförde att den årliga världsproduktionen steg till cirka 25 ton mot slutet av seklet.
Den ryska produktionen var dubbelt så stor
I början av 1800-talet gick produktionen ned till ett minimum till dess att återupptäckten av de givande alluviallagren på östra sluttningen av Uralbergen medförde en ny ökning. 1845 var Rysslands produktion av guld nästan dubbelt så stor som den i Sydamerika. Ett ännu större uppsving medförde upptäckten av Kaliforniens och Australiens guldrika svämlager (1848 respektive 1851). Efter utvaskningen av de allra rikaste lagren påbörjades brytning av guld i de mäktiga guldförande kvartsgångarna på Sierra Nevadas väst- och östsluttningar. Den berömda Comstock-gången lämnade under perioden 1860 till 1875 ifrån sig guld till ett värde om 300 Mkr (dåtidens penningvärde). I Kalifornien uppnåddes en maxmal produktion 1853, medan det i Australien dröjde till 1857 då produktionen i Victoria uppgick till 88.000 kilo. Redan 1891 hade denna siffra gått ned till 18.000 kilo.
Nästa för världsproduktionen betydande guldfynd gjordes i Transvaal i Sydafrika under perioden 1882 till 1886. Till sist skall nämnas de rika guldfälten i Klondike och Yukonfloderna. Det betydande fyndet som gjordes 1902 i Thunder Mountain, Idaho, som sägs ställt fynden i Klondike i skuggan.
Året innan guldruschen i Kalifornien 1847 hade världsproduktionen av guld ökat till cirka 75 ton varav knappt hälften kom från ryska förekomster. Upptäckten av guld i Kalifornien medförde en vändpunkt i guldets historia.
Betydande mängder guld kom från Australien
Enbart under 1853 utvanns 95 ton guld från dessa förekomster. Ungefär samtidigt hittades även betydande guldmalmer i Australien. Världsproduktionen ökade snabbt och närmade sig efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid Witwatersrand i Sydafrika som hittades 1886 medförde ytterligare produktionshöjning. Guld i euro nära ATH
Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens ledande guldproducent. Nästan 40 procent av allt guld som utvunnits fram till idag kommer från de sydafrikanska gruvorna. Till den ökade produktionen bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i Kalgoorlie (Australien) samt upptäckten av alluvialt guld i kanadensiska Klondyke.
Under den första delen av 1900-talet minskade guldproduktionen i många länder. Prishöjningar i slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning men det var inte förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet som produktionen åter ökade.
Många äldre förekomster öppnades igen och en intensiv prospektering resulterade i flera nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg västvärldens guldproduktion från 962 till 1.744 ton per år, och har sedan stigit vidare till kring 2.500 ton per år kring och efter millennieskiftet.
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C (SCWX ETF) med ISIN LU2903252349, försöker spåra MSCI All Country World (ACWI)-index. MSCI All Country World Index (ACWI) spårar stora och medelstora aktier från 23 utvecklade och 24 tillväxtmarknader världen över.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,00 % p.a. det första året och 0,17 % p.a. efteråt. Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är den billigaste ETF som följer MSCI All Country World (ACWI)-index. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är en mycket liten ETF med 9 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 11 december 2024 och har sin hemvist i Luxemburg.
Referensindex nyckelfunktioner
Syftet med MSCI ACWI-indexet är att återspegla följande marknadsresultat:
· Stora företag och medelstora börsnoterade företag från globala utvecklade marknader
· Täcker cirka 85 % av marknadsvärdet för fritt rörligt kapital
· Viktat med justerat börsvärde för fritt rörligt kapital
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Sprott Direktör för ETF Product Management Steve Schoffstall träffade Steve Darling från Proactive för att diskutera den förändrade dynamiken på kärnenergi- och uranmarknaderna mitt i stigande elbehov som drivs av AI och datacenter. När teknikföretag söker pålitliga och hållbara energilösningar lyfte Schoffstall fram de växande partnerskapen mellan teknikjättar och kärnenergileverantörer.
Han noterade exempel som Amazons avtal med Talen Energy som en signal om sektorns potential. ”Kärnenergi växer fram som en nyckellösning för ren, pålitlig kraft,” anmärkte Schoffstall och betonade sin avgörande roll för att möta de energiintensiva behoven av AI-utveckling och storskaliga datacenter. Trots den senaste tidens volatilitet,
Schoffstall uttryckte optimism om uranmarknaden och beskrev den som en ”fortsatt tjurmarknad” som drivs av en långsiktig efterfrågan på kärnkraft. Han diskuterade de geopolitiska faktorerna som formar uranproduktionen, såsom Kazakstans växande band med Kina, och de utmaningar detta innebär för västerländska marknader.
Schoffstall delade också förväntningar på ytterligare inhemskt stöd för kärnenergi under den kommande Trump-administrationen, särskilt politik som gynnar USA-baserad energiproduktion och investeringar i uranbrytning. Samtalet utforskade också internationella åtaganden som gjordes vid COP29, där nationer lovade att tredubbla kärnkraftskapaciteten i mitten av seklet.
Schoffstall påpekade att västerländska företag sannolikt kommer att säkra långsiktiga urankontrakt som en del av ansträngningarna att stärka energioberoendet och minska beroendet av utländska leveranskedjor. När världen övergår till renare energilösningar ser Schoffstall att kärnkraft spelar en allt viktigare roll, driven av både den privata sektorns efterfrågan och statliga initiativ. Med en hausseartad uranmarknad och växande kärnkraftskapacitet är sektorn redo för betydande tillväxt under de kommande åren.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF), med ISIN IE000783LRG9, är en aktivt förvaltad ETF.
JP Morgans strategi för Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) investerar i företag från länder i euroområdet. Denna fond strävar efter att generera en högre avkastning än MSCI EMU. Dessutom undviker fondförvaltningen företag vars ESG-prestation har en negativ inverkan på verksamheten eller vars affärspraxis inte överensstämmer med fondförvaltningens standarder.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är den billigaste ETF som följer JP Morgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i denna ETF delas ut till investerarna (kvartalsvis).
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är en mycket liten ETF med 2 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 26 april 2022 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfonden strävar efter att uppnå en långsiktig avkastning som överstiger MSCI EMU Index (Total Return Net) genom att aktivt investera i huvudsak i en portfölj av företag i euroområdet.
Handla JRZD ETF
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.