Världen är mer känslig idag än den var 2007. Det är åsikten hos den tidigare derivathandlaren Nassim Taleb, vars bästsäljare, The Black Swan, handlar om hur människor känner sig för oväntade händelser, särskilt på finansmarknaderna. Han gjorde en hel del pengar efter att ha förutsagt den globala finanskrisen för mer än ett decennium sedan. Han utfärdar kraftig varning om global skuldkris.
I förra veckan sa Taleb att han har reservationer om dagens ekonomi att det lider av samma sjukdom som tidigare. Finanskrisen 2007 var en ”skuldkris”, och om något har problemet bara förvärrats. Faktum är att skulden ökar. I slutet av det första kvartalet 2018 ökade det totala beloppet världen var skyldig till en rekordnivå om 247 biljoner dollar. Detta enligt Institute of International Finance (IIF). Det är en ökning med nästan 150 biljoner dollar de senaste 15 åren.
En stor del av den här skulden kan ha flyttat till olika platser sedan finanskrisen. Det har förskjutits från bostäder till regeringar och företags balansräkningar – men skulden finns fortfarande kvar. Studentlåneskulden i USA, till exempel, står på cirka 1,5 miljarder dollar idag, eller nästan 33 000 dollar per låntagare. Efter inteckningar är studentskulden nu den största låneformen i USA
Titta bara på den federala regeringens balansräkning. Bruttoskulden har mer än fördubblats från nivåerna före lågkonjunkturen, vilket innebär att Washington nu har skulder som överstiger hela den amerikanska ekonomins storlek.
Högre skuldnivåer utgör ett ekonomisk hot
President Donald Trump sa förra veckan att ”vi ska börja betala ned skulden”. Men alla tecken tycks säga något annat. Treasury Department uppskattar att det kommer att utge cirka 1,338 miljarder dollar i obligationer i år, mer än dubbelt så mycket som förra året. Och Office of Management and Budget (OMB) rapporterade nyligen att regeringen kommer att köra biljardunderskott under de närmaste fyra åren trots en svalnande ekonomi.
Visste du att regeringen snart kommer betala mer i ränta än vad den lägger på försvaret?
Den tredje största kostnaden
Räntekostnaderna förväntas bli den tredje största kategorin i federal budget år 2026, enligt Peter G. Peterson Foundations analys av kongressens budgetkontor (CBO) data. År 2046 kan dessa betalningar bli den näst största kategorin; och år 2048, den enskilt största kategorin. Enligt Taleb befiner sig den amerikanska regeringen nu i en ”skuldspiral”, vilket innebär att den måste låna för att återbetala sina fordringsägare. Och med ökningstakten fortsätter hela denna skuld att bli större och dyrare.
”Det är ett faktum att när din statsskuld kommer till denna nivå utgör den ett ekonomiskt hot mot samhället, sade den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton förra veckan i Washington DC” Och den typen av hot har i slutändan en medborgare säkerhet konsekvens för det. ”
Att spendera, är politiskt impopulär och kommer att kräva bipartisan stöd, enligt senatledarens majoritetsledare Mitch McConnell. ”Jag tycker att det är ganska säkert att säga att rätten ändras, vilket är den verkliga drivaren av skulden enligt någon objektiv standard, kan väl vara svårt om inte omöjligt att uppnå när du har en enhetlig regering”, berättade McConnell för Bloomberg förra månaden.
USA är inte ensam i sin budgetlust, förstås. Flera EU-medlemmar står inför stora budgetkrascher, med Belgien, Spanien och Italien som leder vägen. Förra månaden rapporterade Moody’s Investors Service att ”stigande obligatorisk utgifter och långsammare ekonomisk tillväxt har lämnat ett antal regeringar i euroområdet med mindre budgetflexibilitet än före finanskrisen för ett decennium sedan.”
Så hur kommer allt detta att sluta, och vad kan investerare göra?
Kan ”Barbell Strategy” piska din portfölj i form?
Vi vet alla vad som hände 2007 och 2008, efter att skuldnivåerna blev ohållbara. När det gäller Talebs nuvarande anslag investerar han i fastigheter, kortfristiga statsskulder och guld, ”just i fall”. Om du äger aktier, säger han, se till att du har någon form av skydd. Läsarna av hans böcker kan känna igen detta tillvägagångssätt som ”barbellstrategin”. Han beskrviver detta i sin bok i The Black Swan:
Om du vet att du är utsatt för förutsägelsesfel och om du accepterar att de flesta ”riskåtgärder” är bristfälliga … så är din strategi att vara så hyperkonservativ och hyperaggressiv som du kan vara istället för att vara milt aggressiv eller konservativ. Istället för att placera dina pengar i ”medelrisk” -investeringar … måste du lägga en del, säg 85 till 90 procent, i extremt säkra instrument, som statsskuldväxlar, en klass av instrument som du kan hitta på denna planet. De återstående 10 till 15 procenten lägger du i extremt spekulativa satsningar, så mycket som möjligt (till exempel alternativ), helst riskkapitalportföljer. På så sätt drabbas du inte av fel i riskhanteringen.
Jag delar Talebs okonventionella fördelningsstrategi med dig, inte för att jag fullt ut stöder det, utan bara för kännedom. Den omfattar att investera kontra spekulation, med guld och statsobligationer i ena änden, riskkapital och digitala valutor på andra sidan. Och även om jag tror att din portfölj ska lämna utrymme för aktier, både inhemska och tillväxtmarknader, finns det en fördel för Talebs idé att du ska vara både otroligt defensiv och oerhört aggressiv.
En ny krypto-ETN utgivet av 21Shares har varit möjlig att handla på Xetra och Börse Frankfurt sedan i onsdags.
21Shares Bitcoin Ethereum Core ETP erbjuder investerare enkel och effektiv tillgång till prestanda för en kryptokorg bestående av de två kryptovalutorna Bitcoin (BTC) och Ethereum (ETH). Viktningen av de två kryptotillgångarna baseras på deras nuvarande börsvärde och justeras månadsvis. Denna krypto-ETN är 100 procent säkrad av de underliggande tillgångarna BTC och ETH.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETP genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Produktutbudet inom Deutsche Börses ETF & ETP-segment omfattar för närvarande totalt 2 378 ETFer, 198 ETCer och 254 ETNer. Med detta urval och en genomsnittlig månatlig handelsvolym på mer än €19 miljarder är Xetra den ledande handelsplatsen för ETFer och ETPer i Europa.
WisdomTree Global Quality Dividend GrowthUCITSETF EUR Hedged Acc (WGRU ETF) med ISIN IE0007M3MLF3, försöker spåra WisdomTree Global Developed Quality Dividend Growth (EUR Hedged)-index. WisdomTree Global Developed Quality Dividend Growth (EUR Hedged)-index spårar utdelningsbetalande aktier på utvecklade marknader med tillväxtegenskaper. Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning). Indexet är ett fundamentalt viktat index. Valutasäkrad till euro (EUR).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,43 % p.a. WisdomTree Global Quality Dividend GrowthUCITSETF EUR Hedged Acc är den enda ETF som följer WisdomTree Global Developed Quality Dividend Growth (EUR Hedged) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
WisdomTree Global Quality Dividend GrowthUCITSETF EUR Hedged Acc är en mycket liten ETF med 4 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 20 mars 2023 och har sin hemvist i Irland.
Fonden strävar efter att spåra pris- och avkastningsutvecklingen, före avgifter och utgifter, för WisdomTree Global Developed Quality Dividend Growth Index. Andelsklassen strävar efter att leverera exponering mot indexet samtidigt som den neutraliserar exponeringen mot fluktuationer i euron genom att implementera en valutasäkringsmetod. Läs mer om indexet som GGRE är designat för att spåra.
Varför investera?
Få tillgång till högkvalitativa, utdelningsväxande företag från globala utvecklade marknader som uppfyller WisdomTrees ESG-kriterier (environmental, social and governance)
Dra nytta av riskscreening för att utesluta företag baserat på egenutvecklade kvalitet och momentum
Direktavkastning och inkomstpotential kan vara högre än ett börsvärdesindex
Använd som ett komplement till globala högavkastande utdelningsstrategier eller som en ersättning för aktiva tillväxt- eller kvalitetsstrategier med stora bolag
Valutavolatiliteten minimeras genom användning av valutaterminskontrakt
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Donald Trump’s return to the White House has forced European leaders to reconsider their defence capabilities. Trump’s administration has stated that it expects European countries to take on a greater role in their own security, as well as giving overt signals that it has less interest in the future of the continent’s security. In a worst-case scenario, there are growing fears about the US’ continued commitment to the NATO alliance. This article will outline the scale of the task ahead for Europe to prepare for a world where it can potentially no longer rely on the US for its security.
Europe alone?
First, it is worth noting that the prospect of a US pullout of NATO remains unlikely. While members of Trump’s cabinet have endorsed a withdrawal, the president himself has not. Key members of Trump’s cabinet such as Secretary of State Marco Rubio appear to remain strong believers in the alliance. Crucially, in 2023, the US Congress passed a law requiring a two-thirds majority vote before any President can withdraw from the alliance. Given the current makeup of Congress, such a vote passing seems unlikely.
However, European leaders are taking the risk seriously. Even if the worst-case scenario of a total US withdrawal from NATO does not come to pass, the prospect can no longer be discounted. At the same time, even if the US continues as a member, there is a growing expectation of Europe to develop its own defence capabilities. There is, therefore, a renewed sense among European leaders that they must develop credible security deterrence in the absence of the US.
What is needed?
A recent analysis by Bruegel and the Kiel Institute for the World Economy provides insights into the measures Europe would need to undertake to deter potential aggression from Russia in the absence of US support. [1]
First, soldiers. Currently, the US has around 100,000 troops stationed on the continent, with NATO military planners assuming an additional 200,000 would be rapidly dispatched to Europe in the event of conflict.
A theoretical absence of US support, therefore, means considering how Europe may replace these 300,000 soldiers. Europe, including the UK, currently has almost 1.5 million active-duty military personnel. In theory, this makes replacing the 300,000 US troops easy enough. However, as analysis by Bruegel notes: “The combat power of 300,000 US troops is substantially greater than the equivalent number of European troops distributed over 29 national armies.”
A crucial weakness of European troops will be fragmentation. A Europe without US support, therefore, is faced with two choices: replace the 300,000 with substantially more soldiers – to offset the fragmented weakness – or rapidly enhance cooperation.
The challenge is also stark when it comes to equipment. The Bruegel analysis claims that preventing a rapid Russian breakthrough in the Baltic states would, at a minimum, require “1,400 tanks, 2,000 infantry fighting vehicles and 700 artillery pieces (155mm howitzers and multiple rocket launchers)”. To put this into perspective, that is more firepower than the French, German, Italian, and British land forces combined. And that is just for providing a credible deterrence in the Baltic states.
European states will also have to invest substantially in developing their own transport, missile, drone, communications, and intelligence capabilities.
Historic underspend
Future-proofing European defence against a potential absence of US support, therefore, is a tremendous task. Achieving anything approaching what is needed to shore up the continent’s defence will cost tremendous sums.
This has been made harder by the underspending on defence among European NATO members over the past few decades. The euphoria of the post-Cold War era saw European governments slash their defence spending. Money that had previously been spent on military security could be reallocated to spending on social security.
With Russia’s first invasion of Ukraine in 2014, NATO took steps to reverse this, principally by setting a defence spending target of 2% of GDP for members. But very few NATO members actually reached this target. As late as 2021, just 6 members of NATO spent 2% or more on defence.
However, as the graph below shows, the number of NATO members hitting the 2% target has rapidly ramped up, with 23 members now hitting the 2% target.
Source: NATO, June 2024. Data excludes the U.S. For illustrative purposes only. Chart displays expected data.
Yet the historic underspending by Europe leaves a hole in European defence capabilities. Figures from Exante Data shows that the cumulative underspend since 2014, relative to the 2% targets, among European NATO members equals €850bn. [2]
The road to 5%
The task for both readying Europe for defence challenges in a world without US support, as well as addressing the historic underfunding of European defence, will require defence spending rising significantly above 2% of GDP.
Currently, European (and Canada) NATO members spend, on average, around 2% of GDP on defence. If NATO ex-USA members were to increase defence spending to 5% of GDP, what would this look like? If certain assumptions are made, we can map out the bullish and bearish scenarios for NATO defence spending.
In our bull case scenario, we assume NATO ex-US defence budgets to increase to 5% of GDP by 2029, while assuming equipment spending as % of total NATO budget growing by 1% per year. It also includes assumptions of GDP growth per year standing at 2%.
In this scenario, equipment expenditure would increase by $350billion, over half the total revenue generated by defence companies in 2023.
Meanwhile, in our bear case scenario, equipment expenditure still grows by almost $100billion over the period. This bear case scenario assumes NATO ex-US defence budgets grow to 3.5% by 2029, with equipment expenditure remaining steady as a percentage of defence spending (31.6%) and GDP growth of 1% per year. This would see additional equipment expenditure increase by $92billion.
Source: NATO, HANetf analysis. Charts display projected data. For illustrative purposes only. Additional sources available upon request.
The Future of Defence
While the complete withdrawal of the US from NATO is a hypothetical scenario, these estimates underscore the significant investments and structural changes Europe would need to implement to maintain a credible defence posture independently.
Future of Defence UCITSETF (ASWC) seeks to provide exposure to the companies generating revenue from NATO and NATO+ ally defence and cyber defence spending. The “NATO screen” seeks to align with the values of investors who may have concerns about defence investing, but cannot ignore the current political climate, and therefore seek a smarter and more considered approach.
NATO is a defensive alliance and itself states that “deterrence and defence is one of its core tasks” – focusing on companies operating in NATO allied countries limits the possibility of constituents of the ETF being companies operating in countries that could one day be adversaries to the alliance.
Key Risks
• Thematic ETFs are exposed to a limited number of sectors and thus the investment will be concentrated and may experience high volatility.
• Investors’ capital is fully at risk and may not get back the amount originally invested.
• Exchange rates can have a positive or negative effect on returns.
• For a complete overview of all the risks, please refer to the “Risk Factors” in the Prospectus.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, SAVR och Avanza.