En fond som investerar i försvarsindustrin

Företag inom försvarsindustrin, det vill säga försvarsföretag har ofta förutsägbara, långsiktiga statliga kontrakt. I USA krävde den skattemässiga 2024 National Defense Authorization Act 886,3 miljarder dollar i amerikanska militärutgifter, en ökning med 3,3 procent jämfört med 2023 års nivåer.

Dynamiken i försvarsindustrin förändrades dramatiskt när Israel förklarade krig mot Hamas i oktober 2023. Kriget i Mellanöstern kan tvinga USAs regering att öka försvarsindustrins investeringar under de kommande åren, och aktier i bolag verksamma i försvarsindustrin har stigit sedan denna konflikt började. Många marknadsbedömare anser att försvarsaktier är attraktiva investeringar eftersom företag inom försvarsindustrin ofta har förutsägbara, långsiktiga statliga kontrakt.

Med fortsatta geopolitiska konflikter gynnas företag inom försvarsindustrin

I tider av krig kan investerarnas tankar naturligtvis vända sig till försvarsaktier. Fortsatta krig i Ukraina och Israel och Gaza, tillsammans med olika sjudande geopolitiska hotspots runt om i världen, kan innebära ökade intäkter för amerikanska försvarsentreprenörer, vilket ökar tjusningen av aktier inom flyg- och försvarskategorin.

Nu när den totala marknaden har börjat röra sig uppåt de senaste veckorna kan detta vara en fördelaktig tidpunkt för investerare att överväga kategorin.
Offentlig försäljning står för varierande mängder intäkter från flyg-/försvarsföretag – från 100 procent ner till 30 procent eller mindre i vissa fall.

Diversifierade intäkter skapar en ”sweet spot”

Som etiketten flyg och försvar antyder har många sådana företag civila affärer från jetlinertillverkare och flygbolag, så den nuvarande boomen inom kommersiellt flyg är positivt för dem. Denna diversifiering placerar dem för närvarande i en sweet spot.

Även om USAs försvarsutgifter för entreprenörer har minskat en aning under de senaste åren, fortsätter vissa flyg- och försvarsföretag att dra nytta av de totala kontraktsutgifterna som ökade markant under 2017-2020, från 373,5 miljarder dollar till 448,9 miljarder dollar, vilket ökar med den totala försvarsbudgeten.

Även om USA är en stor aktör är landet inte den allra viktigaste att hålla ögonen på för den som vill investera i försvarsindustrin. Det kan rekommenderas att hålla ögon på försvarsalliansen NATO som beskrivs översiktligt nedan. Efter detta finns ett diagram som visar hur mycket medlemsland spenderat på försvarsindustrin. Överenskommelsen mellan medlemmarna i NATO är att dessa skall lägga minst två (2) procent av sin bruttonationalprodukt på försvarsrelaterade utgifter. Det adderar snabbt upp till stora summor. Just Europa kan vara en värdedrivare för försvarsindustrin, eftersom de europeiska försvarsinvesteringarna skall öka med mellan 40 ocj 50 procent under de kommande åren för att länderna i EU skall uppfylla detta krav.

Vad är NATO?

North Atlantic Treaty Organisation (NATO), även kallad North Atlantic Alliance, är en mellanstatlig militär allians med 31 medlemsländer – 29 europeiska och två nordamerikanska. Organisationen, som grundades i efterdyningarna av andra världskriget, skapade det Nordatlantiska fördraget, undertecknat i Washington, D.C., den 4 april 1949.

Nato är ett kollektivt säkerhetssystem: dess oberoende medlemsländer är överens om att försvara varandra mot attacker från tredje part. Under det kalla kriget fungerade Nato som en kontroll av hotet från Sovjetunionen. Alliansen fanns kvar efter upplösningen av Sovjetunionen och Warszawapakten och har varit involverad i militära operationer på Balkan, Mellanöstern, Sydasien och Afrika.

Natos huvudhögkvarter ligger i Bryssel, Belgien, medan Natos militära högkvarter ligger nära Mons, Belgien. Alliansen har ökat sina utplaceringar av NATO Response Force i Östeuropa och de kombinerade militärerna för alla NATO-medlemmar inkluderar cirka 3,5 miljoner soldater och personal. Deras sammanlagda militära utgifter från 2022 utgjorde cirka 55 procent av den globala nominella summan. Dessutom har medlemmarna gått med på att nå eller behålla målet för försvarsutgifterna på minst två procent av sin BNP till 2024.

Nato bildades med tolv grundande medlemmar och har lagt till nya medlemmar nio gånger, senast när Finland gick med i alliansen den 4 april 2023, exakt 74 år efter NATOs bildande. Efter att ha godkänt sin ansökan om medlemskap i juni 2022, och godkännandet av alla 31 medlemsländer, som avslutades med Ungern i februari 2024, kommer Sverige att vara det 32:a medlemslandet som ansluter sig till alliansen.

Dessutom erkänner NATO för närvarande Bosnien och Hercegovina, Georgien och Ukraina som blivande medlemmar. Utvidgningen har lett till spänningar med Ryssland som inte är medlem, ett av de ytterligare tjugo länder som deltar i Natos Partnerskap för fred-program. Ytterligare nitton länder är involverade i institutionaliserade dialogprogram med Nato.

Källa: Michel A.Arouet

Finserve Global Security Fund är en aktivt förvaltad aktiefond med global inriktning som fokuserar på aktiebolag inom tre sektorer, försvarsindustrin, cybersäkerhet och bolag med verksamhet mot rymden. Fondens målsättning är att skapa en hög långsiktig värdeökning genom att fokusera på bolag som gynnas av stora globala trender inom de sektorer fonden är verksam inom. Däribland förstärkt försvar som följd av ökad geopoliska spänningar och stora investeringar inom cybersäkerhet som följd av ökade cyberhot. Fonden har en koncentrerad portfölj med 25-30 bolag. Nycklar för fondens investeringar är bolag som är eller kan bli ledande inom sina sektorer, som har attraktiva värderingar och goda framtidsutsikter. Teamet bakom fonden har lång erfarenhet från den finansiella sektorn och även från den globala säkerhetsindustrin.

Global Security Fund

Vi har tittat på Global Security Fund, en traditionell aktiefond som investerar i försvarsindustrin. Den är emellertid bredare än att bara investera i totalförsvar, utan även i cybersäkerhet och i rymdindustrin. Dessa delsektorer tenderar att överlappa varandra, så det finns en logik i detta.

Global Security Fund är Europas äldsta fond med fokus på försvarsindustrin, och har med ett år alltid redovisat en positiv avkastning. Nu är inte en historisk avkastning en garanti för framtida avkastning, men det är alltid intressant att se hur förvaltarna har lyckats.

Global Security Fund investerar huvudsakligen (minst 51 procent) i aktier inom säkerhets- och försvarsbranscherna som är noterade på börser i endera Nordamerika eller EU. Företag från Ryssland och Kina exkluderas genom screening. Alla företag som kommer i fråga som investeringar måste ha en offentligt tillgänglig uppförandekod och etisk kod som tar upp juridiskt ansvar och etik och som uttryckligen anger hur företaget följer internationell lagstiftning.

Fonden följer ett policyuttalande för screening av målföretag och exponering mot kontroversiella investeringar med en urskillningslös och långsiktig humanitär påverkan på samhället. Internationella konventioner/fördrag som ratificerats av Natos och OECDs medlemsländer bestämmer fondens policy. Det gör att den kanske inte kan komma att betraktas som en ESG-fond, men att den i alla fall sorterar bort de värsta avarterna i sektorn. I samband med att Ryssland försökte annektera Ukraina diskuterades det en hel del om försvarsindustrin kunde anses uppfylla kraven för ESG. Där kan var och en ha en egen åsikt, men ESG är inte det första som slår oss när vi hör ordet försvarsindustrin. Förhoppningen är att dessa företags produkter inte skall behöva användas, men när de gör det så kommer det att vara som ett skydd. Det är således lätt att göra en jämförelse med försäkringsindustrin, även om analogin inte är helt perfekt.

Till skillnad från en börshandlad fond som slaviskt följer ett index har förvaltarna ett friare spelrum, även om det regleras i ett placeringsreglemente. Denna fond kan till exempel välja att placera 49 procent, nästan hälften av sina tillgångar i kontanter, vilket kan vara bra om sektorn stiger kraftigt. Det gör att förvaltarna inte tvingas att köpa aktier när de är som dyrast.

Tre olika sektorer

Global Security Fund har valt att investera i tre olika undersektorer, som alla på ena eller andra sättet kan anses utgöra en del av försvarsindustrin.

Totalförsvar

Vi har redan konstaterat att det med en ökad geopolitisk osäkerhet och ökad risk har västerländska regeringar beslutat om omfattande investeringsprogram till totalförsvaret. EU behöver öka sina försvarsanslag med mer än 40 procent för att uppnå NATOs mål att försvarsinvesteringar ska vara två (2) procent av BNP. Detta gör att det finns en stark efterfrågan på försvarsindustrins produkter. Genom att köpa dessa företag genom en fond sparar en investerare tid att gå genom alla dessa enskilda bolag och dess aktier.

Cybersäkerhet

De flesta av oss tänker på soldater i fält när begreppet försvar nämns. Detta är förvisso sant, men i dag försvaret så pass mycket mer och komplext än ett vanligt infanteriregemente. En stor del av dagens krig och försvar drivs med hjälp av teknik som inte fanns för bara tjugo år sedan. Det gör att alla länder tvingas till investeringar som nya typer av investeringar, till exempel drönare, satelliter med mera. Denna teknik måste skyddas.

Det för oss till cybersäkerhet, en ny megatrend som drivs av geopolitisk osäkerhet och en global allt snabbare digitaliseringstakt. Tillväxttakten är betydligt snabbare än marknaden som helhet. Stora investeringar utförs av både stater och bolag och är svåra att undvika även i konjunkturnedgång. En stor del av denna sektor tillhandahåller även lösningar till privata företag och till olika länder då det inte enbart är försvaret som efterfrågar dessa tjänster. Civilförsvaret, den allmänna infrastrukturen, vården är bara några av alla de delar av ett modernt samhälle som behöver skyddas för attacker av hackare. Sektorn som helhet växer med cirka tjugo procent per år.

Rymden

Det tredje benet är rymden. Rymden blir en allt större del av vårt digitaliserade samhälle. Rymden blir alltmer strategiskt viktig och världens superstater utför enorma investeringar i rymdprogram. Rymdsektorn går genomgå en stark tillväxt som är högre än den globala ekonomin som helhet.

På senare år har vi sett hur olika stater ökat intresset för rymden. Vi ser i dag en helt ny global intensifierad kapplöpning mellan olika superstater. Det är inte sannolikt att denna kapplöpning upphör i närtid.

Varför investera i Global Security Fund?

Det som är intressant är att denna fond fångar tre olika trender i ett och samma investeringstema. Att dessa trender dessutom är så kallade megatrender, långsiktiga sådana gör att det finns en möjlighet att få ett positivt alfa, i dagligt tal en överavkastning genom denna fond. Dagens makrotrender, som förvisso kan komma att ändras, talar för ett fortsatt intresse för de företag som fonden investerar i och de produkter som dessa företag tillhandahåller.

På fondens hemsida går det att läsa att det finns en unik kompetens i deras förvaltande team. Vi har förvisso aldrig läst annat på ett fondbolags hemsida, men i detta fall stämmer det faktiskt. Fondens team kombinerar decennier av erfarenhet från försvarsindustrin, finansvärlden och teknologisektorn. Det är framförallt två namn som sticker ut.

Global Security Fund har lyckats knyta till sig Karl Engelbrektson som Head of Advisory Board. Namnet kanske inte säger de flesta något, men den som kan försvaret ser att detta är ett bra namn. Karl var tidigare Sveriges Arméchef, och är nu Sveriges företrädare i NATO och i försvarsfrågor i EU. I samma Advisory Board återfinns Andreas Wiman som har 25 års erfarenhet från Försvarsindustrin, Försvarsmakten och Must. Han har således erfarenhet från alla sidor av denna sektor.

Riskspridning mot framförallt geopolitisk oro

Genom att investera i en mängd olika sektorer och geografiska områden, uppnår fonden en naturlig riskspridning. Detta minimerar effekten av eventuella negativa händelser i någon enstaka sektor eller region.

Att fonden inte uppvisar en perfekt korrelation med index som S&P 500 eller Stoxx 600 gör att den både kan dämpa risken i en portfölj, och öka avkastningen. Den utgör därmed ett bra portföljkomplement, men är kanske inte lämplig att placera alla investeringsbara medel i.

Finns det då inget att anmärka på vad gäller denna fond? Det finns ett par saker som vi reagerar på, dels är den ackumulerande, vilket gör att den inte passar alla. Många investerare vill ha utdelning i alla fall en gång per år. Med långa kontrakt, ofta med stora och säkra motparter, delar många av de i fonden ingående företagen ut kapital. Det är emellertid en kostnad för fonderna att hantera utdelningar vilket innebär att det skall ställas mot avkastningen. Det går trots allt att sälja av en mindre andel av fondandelarna och uppnå samma effekt som att få en utdelning.

Förvaltningsavgiften ligger i dagsläget på 1,25 procent. Det är högre än de flesta börshandlade fonder, men skall i stället jämföras med andra aktiefonder. Global Security Fund har dessutom en aktiv förvaltningsfilosofi, vilket gör att fondens förvaltare inte tvingas köpa aktier i en nedåtgående marknad, vilket innebär att förvaltarna kan spara betydande belopp åt andelsägarna. Det finns emellertid ingen garanti för att kommer att lyckas pricka toppar och bottnar.

Denna fond kan utgöra ett spännande komplement till en större, mer indexinriktad portfölj. Vi tror vidare att den lämpar sig för en längre innehavsperiod, eftersom innehaven i fonden kortsiktigt kan komma att påverkas kraftigt i makrohändelser.

Handla Global Security Fund

Global Security Fund är inte noterad på en börs, men däremot går det att handla andelar i denna fond på en rad olika plattformar, till exempel Fondo, SAVR, Nordnet och Avanza.

Materialet på denna sida är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens Faktablad och Informationsbroschyr och prospekt innan du börjar spara i en fond. Etfmarknaden kan inte garantera att uppgifterna är fullständiga och de kan ändras utan föregående meddelande.