En Börshandlad fond som satsar på fordonsindustrins renässans

Den som regelbundet besöker ETFSverige vet att vi har en viss förkärlek för så kallade tematiska ETFer. Det är börshandlade fonder som ger investeraren möjligheten att investera i en geografisk zon eller en särskild sektor. Dessa ETFer gör det möjligt för investerare att få tillgång till kreativa strategier och innovativa idéer, till exempel det nyskapade fokuset på företag som utvecklar bilindustrin till imorgon. Självklart finns det en Börshandlad fond som satsar på fordonsindustrins renässans.

Ett av de senaste tillskotten är KraneShares Electric Vehicles and Future Mobility ETF (NYSEArca: KARS). KARS ger investeraren en exponering mot hela det ekosystem som omger elektriska fordon. Det är allt från bilproducenter, mjukvaruföretag till råvaruproducenter som utvinner sällsynta material som används i elbilar.

Investeringar i framtida fordonstrender

Denna nya börshandlade fond kan låta investerare dra nytta av framtida fordonstrender speciellt i länder som Kina som snabbt urbaniserar sin befolkning. KraneShares har fokuserat på Kina, men säger att de trender som företaget ser i Kina också inträffar i andra länder. Det finns alltså anledning att tro att vi kommer få se mer än bara fordonsindustrins renässans i dessa länder.

KraneShares Electric Vehicles and Future Mobility ETF (NYSEArca: KARS) försöker reflektera utvecklingen för Solactive Electric Vehicles and Future Mobility Index, som inkluderar företag som McKinsey & Company har klassificerat som Future Mobility.

Innehaven fördelas på fyra kategorier

De underliggande innehaven fördelas på fyra olika kategorier. Dessa är autonom körning (Autonomous Driving), anslutning (Connectivity), elektrifiering (Electrification) och delad rörlighet (Shared Mobility). Dessa företag innefattar sådana som arbetar med produktion av elbilar, autonom körning, gemensam rörlighet, litium- och kopparproduktion, litiumjon/blybatterier, tillverkning av bränslecellceller och elektriska infrastrukturföretag.

Det underliggande indexet rangordnar komponenter genom marknadsvärde och sedan, förutsatt att det finns minst 30 beståndsdelar, viktas det så att de tio största företagen viktas lika. De tio näst största företagen att vägas lika. Det underliggande indexet arbetar således med en typ av likaviktad, stegrad nedbrytning.