Den berömda försvarsexperten professor Phillips O’Brien säger att det europeiska försvaret har varit underinvesterat sedan 1990 och att det snarast måste komma ikapp. HANetf, Europas första och enda oberoende UCITS ETF och ETC-plattform och ledande leverantör av ETP:er för digitala tillgångar, hade nyligen nöjet att vara värd för den kända historikern och försvarsexperten professor Phillips O’Brien, chef för School of International Relations och professor of Strategic Studies vid University of St Andrews.
Under webinariet, NATO: Unlocking Europe’s Defense Potential, såg professor O’Brien och Tom Bailey, forskningschef vid HANetf, ta en djupdykning i NATO-medlemmarnas försvarskapacitet mot bakgrund av ökade geopolitiska spänningar över hela världen.
Professor O’Brien lyfte fram den största nedgången i försvarsutgifter under tre decennier av något stort block i historien, med kronisk underfinansiering sedan 1990 som lämnat Europa kraftigt försvagad.
”Det är verkligen svårt att jämföra hur Europa har demilitariserats under de senaste 30 åren sedan 1990. Verkligheten i vad som har hänt den europeiska försvarsindustrin är att den har berövats finansiering.”
En av de största utmaningarna som Nato har ställts inför sedan det kalla kriget har varit det globala kriget mot terrorismen (GWOT), och det har lett till att förråden har minskat ytterligare.
”Kriget mot terrorismen hade en mycket allvarlig inverkan på den typ och typ av produktion som Europa spenderar på. Av pengarna som Europa hade lämnat var mycket tvungna att gå på att bekämpa Global War on Terror – GWOT. Vad det fick Europas försvarsindustri att favorisera var ett fokus på utsökt framför massa. GWOT var till sin natur en serie lågintensiva konflikter under en längre tidsperiod.”
Med ”det utsökta” syftar O’Brien på förmågan att producera små partier av olika ammunition, ett tillvägagångssätt som var vettigt för ”lågintensiva konflikter under en lång tidsperiod” – styrkan som behövs för att slåss i Afghanistan är inte lika. det som skulle behövas för att bekämpa Ryssland.
Dessa redan uttömda resurser påverkades ytterligare av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Många NATO-medlemmar styrde om beväpning till de ukrainska styrkorna för att hjälpa deras motstånd mot Rysslands invasion. Tillsammans med ytterligare konflikter, framför allt Israel-Hamas, är lagren på de lägsta nivåerna på årtionden.
Det är kanske inte konstigt då att försvarsutgifterna till stor del ökar. Natomedlemmar verkar ha insett att de historiska försvarsutgifterna under de senaste decennierna inte längre är hållbara.
”I slutändan handlar det om hur mycket som spenderas och vad som prioriteras inom dessa utgifter. Det går definitivt mer pengar till systemet och de europeiska försvarsutgifterna ökar, som Storbritanniens senaste åtagande på 2,5 % av BNP.”
Men O’Brien betonar att det sätt på vilket Europa tänker kring försvar måste förändras. De senaste konflikterna har avslöjat svagheterna i Europas försvar, och framtida utgifter kan potentiellt möjliggöra en stark omvandling.
”När vi ser framåt kommer Europa att behöva skapa en helt ny försvarsinfrastruktur, från råvaruförsörjning och lagring till nya anläggningar för reproduktion och tekniska utvecklingsprogram. På många sätt återskapa europeiskt försvar, med lärdomar från de senaste konflikterna.”
I slutändan kan teknisk utveckling och massproduktion behöva ske utan amerikanskt stöd. Tidigare, och kanske framtida, president Donald Trump har ofta förespråkat åsikten att europeiska NATO-medlemmar inte kan bära sin egen vikt, och att detta kan leda till att USA drar sig ur alliansen helt och hållet. Även om det är osannolikt, belyser det faktumet att europeiska NATO-medlemmar måste säkerställa sin kollektiva säkerhet och skapa försvarsinfrastruktur oberoende av USA.
Detta skulle inkludera ny teknik, som obemannade flygfarkoster (UAV) som har använts i mycket större utsträckning under decennierna efter det kalla krigets slut. Det gäller också cybersäkerhet, som nyligen har dykt upp som en ny krigsskådeplats – ett ofta osynligt hot som kan förstöra infrastrukturen.
Future of Defense UCITS ETF (ticker: ASWC) syftar till att ge exponering för NATO och NATO+ allierade försvars- och cyberförsvarsutgifter. Unikt inkluderar ETF en NATO-skärm, som är utformad för att säkerställa att innehav begränsas till företag som är aktivt involverade i, eller har hemvist i, NATO- eller NATO+-länder.
Se hela webbinariet här: NATO: Unlocking Europe’s Defence Potential
Hector McNeil, medgrundare och co-VD för HANetf, kommenterar: ”Vi var glada över att arbeta med professor O’Brien. Här på HANetf tror vi att försvarsfrågan är en av de mest kritiska på generationer, särskilt med tanke på det massiva underutnyttjande som setts sedan det kalla krigets slut. Professor O’Brien är en demonstrerad expert på detta område, så det var ett fantastiskt tillfälle att ha honom ombord för att prata om försvarssituationen i Europa och hans åsikter om vad som behöver hända för att säkerställa den kollektiva säkerheten för europeiska NATO-medlemmar.
”Vår försvars-ETF är unik i sin exponering för NATO och NATO+ allierade försvars- och cyberförsvarsutgifter – vi tror att detta skiljer ETFen från andra och tillåter investerare att få en mer ansvarsfull exponering för temat. Sedan lanseringen har den samlat på sig knappt 400 miljoner dollar i tillgångar under förvaltning (AUM), vilket är en imponerande bedrift med tanke på att den bara är 8 månader gammal. Det verkar som att investerare ändrar sin syn på försvar som ett tema, vilket vi tror drivs av det alltmer kaotiska geopolitiska landskapet.”
Handla ASWC ETF
HANetf Future of Defence UCITS ETF (ASWC ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
