Finansmarknaderna är mycket mer volatila i dag än vad de någonsin varit historiskt sett. Att de ledande marknadsindexen uppvisar kursrörelser på tre procent eller mer är inte ovanligt, vare sig intraday eller overnight. För bara några år sedan var så pass stora kursrörelser sällsynta.
Detta är fakta och inget som går att argumentera om, men vad som har lett till detta går att diskutera eftersom det inte bara finns en enda orsak till detta. den globaliserade ekonomin har lett till att det som händer på en plats på jorden genast kan komma att få återverkningar någon annanstans – eller överallt – jorden. Utöver detta kan volatiliteten förklaras av den ekonomiska situationen, den hastighet med vilken det handlas på marknaderna i dag etcetera. Antagligen kan alla dessa faktorer förklara delar av den ökade flyktigheten, men det finns något som ofta glöms bort i dessa diskussioner.
Medierna och dess nyhetsrapportering
Det är medierna och dess nyhetsrapportering. Mediehusen har mycket sällan något att göra med fundamenta, i alla fall inte om det inte är deras egna aktier vi talar om, de kan sällan påverka ekonomiska händelser, även om det förekommer. Titta på hur dessa medier rapporterar. Av de källor vi själva använder oss av är det ingen som inte kan kallas för seriös, men nästan varje dag är det någon av dessa som använder fraser som de finansiella marknaderna rusat eller rasat efter
att ännu ett land i EU närmar sig default
att ett av våra storbolag kom in med en rapport som var under förväntan
att försäljningen i en viss sektor var sämre än förväntat
att en viss statistik kom in långt bättre än förväntat
Inget av detta säger rent ut att den aktuella händelsen har orsakat att aktiemarknaden har stigit eller fallit. Finansiella reportrar är alltför kunniga att göra tydliga kausala uttalanden direkt. Men vart och ett av dessa ord innebär kausalitet. De antyder ett samband mellan den ekonomiska händelsen och marknadens beteende.
Om inte, varför skulle du även använda de orden. Du skulle rapportera om högteknologiska försäljning, och du skulle rapportera om uppträdande på marknaden, precis som du kan rapportera om ceremonier på årsdagen den 11 september och vinnaren av damsingel i US Open Tennis Championship.
Korrelation innebär inte orsakssamband
Det är en del av nästan varje inledande psykologi kurs för att påpeka att ”korrelation innebär inte orsakssamband,” och du kanske tror att detta något vårdslös finansiell rapportering är bara ett exempel på den allmänt tillverkade korrelation / orsakssamband misstag. Tyvärr är det ännu värre än så.
Vad vi kan säga är att ”tillfällighet inte innebär korrelation.” Med en enda händelse i det föregående kategorin (t ex låga inkomster för Bank of America) och en enda händelse i den åtföljande kategorin (marknadspris), ingen korrelation kan meningsfullt beräknas.
Engångskostnader behöver inte ”korrelera” med någonting. Åtminstone skulle journalister eller analytiker måste sätta dessa föregångare i klasser eller kategorier, så att de skulle kunna säga något i stil med ”tidigare rapporter om låga inkomster från finansiella institutioner har förknippats med börsfall på aktiemarknaden.” Självklart, reportrar gör aldrig det. Men även om de gjorde, är placeringen av enstaka händelser i klasser ingalunda okontroversiellt. Kan vi verkligen behandla ett lågt resultat rapport under 2011 som motsvarar en låg vinst rapport 1975? Inte sammanhang materia? Och vad industrin från 1960-talet är analog med den högteknologiska industrin idag?
De mest respektabla nyhetskällor
Så, antar att vi kan komma överens om att även de mest respektabla nyhetskällor kan vara slarviga, vad har det att göra med ökad volatilitet? Här är min spekulation. När vi hör, om och om igen, att marknaden tappade den, efter, eller med viss ekonomisk händelse, ”lär” vi oss två saker-som båda kan vara falska. Det första vi lär är att finansiella händelser att förändringar i marknaden. Den andra saken som vi lär är att en kausal analys av marknadens beteende är faktiskt möjligt. Nu, när vi läser om betydande finansiella händelser, känner vi tvungna att agera på dem, på grund av den implicita kausala roll de spelar i marknadens beteende. Och eftersom alla hör samma nyheter får du hjordar av investerare som handlar på nyheter och orsakssambandet som det innebär. Även de ekonomiska händelser som själva inte kan vara kausal (en modell av marknadens beteende som förblir rimliga decennier efter att den först föreslogs behandlar beteende bestånd som i stort sett slumpmässiga), kan nyhetsinslag dessa händelser vara kausala.
För mer än tre fjärdedelar av ett århundrade sedan, skrev ekonomen John Maynard Keynes om ”animal spirits” (läs ”psykologi”) och den enorma effekt de hade på ekonomin. Om detta, som mycket annat, var Keynes säkert korrekt. Men han hade inte mycket att säga om vad som behövs för att utfodra djuren. Och jag föreslår att när betydande källa till animalisk näring tunt förklädd, men helt omotiverade, kausala konsekvenser som har blivit en del av vår dagliga kost av finansiella nyheter.
Vad kan vi göra åt detta?
Vad kan vi göra åt detta? Som individer, antar jag att vi kan lovar att inte agera på ”med”, ”efter”, och ”den.” Men (a) vi som individer kommer att påverka lite, och (b) ännu värre, om alla andra agerar på dem, kan vi ta en finansiell bad. Mer sannolikt att vara till hjälp är om vi kampanj kraftfullt för att stoppa detta slarv. Varje gång du ser ett ”efter” i en Times berättelse, skriva ett brev till redaktören. Varje gång du hör ett ”efter” på NPR, skicka ett mail. Kanske, så småningom kommer de att få meddelandet. Är det antagligen inte mycket vi kan göra för att stoppa Jim Kramers hysteriska rants om vad den ekonomiska framtiden håller, men vi kanske kan stanna åtminstone några mycket inflytelserika matare eller våra andar djur från att fortsätta festen. De måste hjälpa oss att gå på en nyhetsdiet.
Jag vill att du ska fokusera på de tre små orden – ”på”, ”efter” och ”med”. Inget av dessa ord säger helt klart att den aktuella finansiella nyhetshändelsen orsakade marknaden stiger eller faller. Finansiella reportrar är alltför kunniga för att klargöra tydliga orsakssamband. Men vart och ett av dessa ord innebär kausalitet. De innebär en koppling mellan den finansiella händelsen och marknadens beteende. Om inte, varför skulle du ens använda dessa ord. Du skulle rapportera om högteknologisk försäljning, och du skulle rapportera om marknadsbeteende, precis som du kanske rapporterar om 11 september årsdagen och vinnaren av US Open Tennis Championship.
Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalisation (FLXA ETF), ISIN IE000AZOUN82, försöker spåra MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon-index. MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon Index spårar stora och medelstora värdepapper från utvecklade länder över hela världen. De utvalda företagen screenas enligt deras koldioxidexponering, deras ESG-profil (miljö, social och styrning) och katolska principer. Som ett resultat är företag som är involverade i vapen, hasardspel, vuxenunderhållning, abort, preventivmedel, stamcellsforskning och djurförsök uteslutna.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,27 % p.a. Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalization är den enda ETF som följer MSCI World Select Catholic Principles ESG Universal och Low Carbon-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Franklin MSCI World Catholic Principles UCITSETF USD Capitalization är en liten ETF med tillgångar på 34 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 24 april 2024 och har sin hemvist i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest, SAVR och Avanza.
2024 was a landmark year for bitcoin, solidifying its role as a fully institutionalised asset class.
Institutional inflows into physical bitcoin exchange-traded products (ETPs) reached nearly $35 billion globally, signalling a major shift in how traditional investors view crypto. As bitcoin continued to enhance portfolios’ risk-return profiles, more institutional investors followed suit, reshaping the financial landscape.
Looking ahead, 2025 promises to bring exciting developments across the crypto ecosystem. Here are the top five crypto trends to watch.
Fear of being left behind
The era of bitcoin as a niche investment is over. Institutional adoption is creating a ripple effect, forcing hesitant players to reconsider. Portfolios with bitcoin allocations are consistently outperforming those without, highlighting its growing importance.
Source: Bloomberg, WisdomTree. From 31 December 2013 to 30 November 2024. In USD. Based on daily returns. The 60/40 Global Portfolio is composed of 60% MSCI All Country World and 40% Bloomberg Multiverse. You cannot invest directly in an index. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
With bitcoin’s ability to noticeably improve portfolios’ risk-return profiles, asset managers face a clear choice: integrate bitcoin into multi-asset portfolios or risk falling behind in a rapidly evolving financial landscape. In 2025, expect the competition to heat up as clients demand exposure to this powerhouse cryptocurrency.
Expanding crypto investment options
In 2024, regulatory breakthroughs opened the doors for physical bitcoin and ether ETPs in key developed markets. This marked a critical step towards making cryptocurrencies mainstream, providing seamless access to institutional and retail investors alike.
Figure 2: Global physical crypto ETP assets under management (AUM) and 2024 net flows
Source: Bloomberg, WisdomTree. 02 January 2025. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
In 2025, this momentum is expected to accelerate as the crypto regulatory environment becomes more friendly in the United States and as key developed markets follow Europe’s lead and approve ETPs for altcoins such as Solana and XRP. With their clear utility and growing adoption, these altcoins are strong candidates for institutional investment vehicles.
This next wave of altcoin ETPs will expand the diversity of crypto investment opportunities and further integrate cryptocurrencies into the global financial system.
The maturing of Ethereum’s layer-2 ecosystem
Ethereum’s role as the backbone of decentralised finance (DeFi), non-fungible tokens (NFTs), and Web3 is unmatched, but its scalability challenges remain a hurdle. Layer-2 solutions—technologies such as Arbitrum and Optimism—are transforming Ethereum’s scalability and usability by enabling faster, cheaper transactions.
In 2025, Ethereum’s recent upgrades, such as Proto-Danksharding (introduced in the ‘Dencun’ upgrade), will drive layer-2 adoption even further. Innovations like Visa’s layer-2 payment platform leveraging Ethereum for instant cross-border transactions will underscore the platform’s evolution.
Expect Ethereum’s layer-2 ecosystem to power real-world use cases ranging from tokenized assets to decentralised gaming, positioning it as the infrastructure of a truly scalable digital economy.
Stablecoins: bridging finance and blockchain
Stablecoins are becoming indispensable to the global financial system, offering the stability of traditional assets with the efficiency of blockchain. Platforms such as Ethereum dominate the stablecoin landscape, hosting stablecoin giants Tether (USDT) and USD Coin (USDC), which facilitate billions in daily transactions.
Figure 3: Key stablecoin chains
Source: Artemis Terminal, WisdomTree. 05 January 2025. Historical performance is not an indication of future performance and any investment may go down in value.
As we move into 2025, stablecoins will increasingly interact with blockchain ecosystems such as Solana and XRP. Solana’s high-speed, low-cost infrastructure makes it ideal for stablecoin payments and remittances, while XRP Ledger’s focus on cross-border efficiency positions it as a leader in global settlements. With institutional adoption rising and DeFi applications booming, stablecoins will serve as the backbone of a seamless, interconnected financial ecosystem.
Tokenization: redefining ownership and revolutionising finance
Tokenization is set to redefine how we think about ownership and value. By converting tangible assets like real estate, commodities, stocks, and art into digital tokens, tokenization breaks down barriers to entry and creates unprecedented liquidity.
In 2025, tokenization will expand dramatically, empowering investors to own fractions of high-value assets. Platforms such as Paxos Gold and AspenCoin are already showcasing how tokenization can revolutionize markets for gold and luxury real estate. The integration of tokenized assets into DeFi will unlock new financial opportunities, such as using tokenized real estate as collateral for loans. As tokenization matures, it will transform industries ranging from private equity to venture capital, creating a more inclusive and efficient financial system.
For the avoidance of any doubt, tokenization complements crypto by expanding the use cases of blockchain to include real-world applications.
Looking ahead
2025 is set to be a defining year for crypto, as innovation, regulation, and adoption converge. Whether it is bitcoin cementing its position as a portfolio staple, Ethereum scaling for mainstream use, or tokenization unlocking liquidity in untapped markets, the crypto ecosystem is poised for explosive growth. For investors and institutions alike, the opportunities have never been clearer or more compelling.
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc (FGLR ETF) med ISIN IE00BKSBGV72, är en aktivt förvaltad ETF.
Denna ETF investerar i aktier från utvecklade marknader över hela världen. Värdepapper väljs ut enligt hållbarhet och grundläggande kriterier.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc är den enda ETF som följer Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Fidelity Sustainable Research Enhanced Global Equity UCITSETFAcc är en liten ETF med tillgångar på 45 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 27 maj 2020 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fonden strävar efter att uppnå långsiktig kapitaltillväxt från en portfölj som huvudsakligen består av aktier i företag med säte globalt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest, SAVR och Avanza.