Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond Allt fler investerare söker sig till placeringar som ger dem löpande avkastning, endera i form av utdelningar eller räntor. Ett alternativ som kommit att bli allt mer populärt är de börshandlade fonder som investera i infrastruktur på global bas. Det är en kraftigt växande marknad som ger en attraktiv avkastning. Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond är ämnet för dagen.

I sin senaste webacast, Infrastructure Investing for Income and Lower Volatility, förklarade Vinit Srivastava, Senior Director på S & P Dow Jones Index hur bolag som arbetar med infrastruktur generar stabila kassaflöden och har en hög avkastning samtidigt som de fungerar som ett inflationsskydd. Han säger också att dessa företag kommer att få en större betydelse när tillväxten på emerging markets ökar.

Infrastrukturprojekt har nästan alltid fördelen av ett de har långsiktiga kontrakt, vilket gör att de företag som är verksamma inom detta segment kan arbeta med långsiktiga planer och budgetar. Det innebär också att när projekten väl är på plats så kommer företagen att ha höga rörelsemarginaler och relativt sett låga årliga underhålls- och servicekostnader, något som skapar stabila kassaflöden.

En fördel med infrastruktur är de höga inträdesbarriärerna. Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Med infrastruktur avses framförallt system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även mer abstrakta strukturer som samhällsinstitutioner, utbildningsväsen, sjukvård, lagar och förordningar, vilka fungerar som sammanhållande medium, som ett ”lim”, i övrig mer konkret infrastruktur i samhället. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta är utformade som centraliserade eller decentraliserade nätverk med nätverkseffekter, kan dessa få stordriftsfördelar när de omfattar hela samhället; på så sätt brukar infrastrukturen beskrivas som ett naturligt monopol. De höga inträdeskostnaderna bidrar också ofta till att avskräcka nya konkurrenter från etablera sig på området.

Fungerar som ett inflationsskydd

I allmänhet är infrastrukturkontrakt kopplade till inflationen eller så kan företagen som driver dessa projekt överföra inflationsökningarna till slutkonsumenterna. Höga kassaflöden som kan användas för utdelningar till aktieägarna kan tillsammans med inkomster som kopplas till inflationen göra att dessa projekt fungerar som en inflationshedge. Bill Belden, VD på Guggenheim Investments pekar också på att globala infrastrukturprojekt ger investerarna en lägre korrelation till traditionella tillgångsklasser som aktier och obligationer. Han pekar också på att myndigheterna i tillväxtmarknaderna spenderar pengar på infrastruktur för att bygga ut sin ekonomi medan utvecklade marknader uppdaterar åldrande tillgångar.

Guggenheim erbjuder en börshandlad fond

Investerare kan få tillgång till den växande marknaden av infrastrukturprojekt genom en fond, till exempel genom en börshandlad fond. Nyligen lanserade Guggenheim sin ETF med namnet High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GHII). Det finns andra alternativ till GII, men ledningen för Guggenheim har valt att fokusera på utdelningarna. I skrivande stund ger denna ETF en direktavkastning på 4,15 procent.

GHII är däremot den första börshandlade fonden med fokus på infrastruktur som noterats. Denna börshandlade fond replikerar utvecklingen av S&P High Income Infrastructure Index. Detta index består av de 50 företag i S & P Global BMI som har den högsta direktavkastningen. S&P High Income Infrastructure Index omfattar företag verksamma inom energi, transporter och försörjningssektorerna, fördelat på verktyg 49,9%, industriföretag 33,3% och energi 16,8%.

Underbranscher inkluderar olje- och gaslager & transport 29,9%, elbolag 24,5%, multi-verktyg 14,1%, motorvägar och järnvägar 10,8%, gasverktyg 5,5%, flygplatstjänster 4,5%, marina hamnar och tjänster 4,3%, oberoende kraftproducenter & elhandeln 3,1%, vattenverk 2,5% och förnybar el 0,7%.

ETF ger också en global spridning, och har allokerat sina innehav enligt följande USA 19,7%, Australien 14,8%, Kina 9,4%, Spanien 8,7% och Italien 8,1%.