Finansmarknaderna kan ha fallit över större delen av världen under 2022, men en handfull länder är på väg att se tillväxt i börshandlade fondtillgångar trots motvinden av sjunkande värderingar. Chile, Indien, Mexiko och Sydkorea noterar tillväxt på årsbasis även när de globala tillgångarna sjönk.
Motståndskraften vittnar om det växande antagandet av ETFer runt om i världen – särskilt i vissa tillväxtmarknadsekonomier där upptaget har släpat efter mer utvecklade länder – såväl som vissa fickor av motstånd på själva finansmarknaderna.
I slutet av november var Chile, Indien, Mexiko och Sydkorea på väg att notera tillväxt på årsbasis av ETF-tillgångar, enligt data från Morningstar Direct, även när globala ETF-tillgångar sjönk med 7,6 procent från 10,3 USD tn till $9,5tn, enligt ETFGI, ett konsultföretag.
Nedgångarna har i vissa fall varit ännu kraftigare. Tillgångarna i svensknoterade ETF:er föll med 36,3 procent till 6,3 miljarder dollar under de första 11 månaderna 2022, enligt Morningstar när MSCI Swedens aktieindex sjönk med överdimensionerade 27,3 procent i dollar.
Den colombianska ETF-marknaden sjönk med 31 procent till 1,4 miljarder dollar när nettoinflöden förvärrade ett börsfall på 12,4 procent i dollar, medan Indonesiens lilla marknad lyckades krympa ytterligare, med 26,7 procent till 358 miljoner dollar, tack vare nettoutflöden — trots en börsuppgång på 9,1 procent.
Bland de större marknaderna har tillgångarna i USA-noterade ETFer sjunkit med 6,4 procent till 6,8 miljarder dollar, enligt Morningstar, tillgångarna för irländskt noterade fordon med 7,7 procent till 964 miljarder dollar och de för Japan med 17,9 procent till 446 miljarder dollar. Luxemburg-noterade ETFer har minskat med 16,7 procent till 281 miljarder dollar och Kanada har sett en minskning med 7,1 procent till 254 miljarder dollar.
Det har dock funnits tillväxtfickor för branschen, kanske främst bland dem Indien, där ETF-tillgångar har stigit 11,4 procent i år till 60,6 miljarder dollar, trots att aktiemarknaden gjort små förluster i dollar.
”Indien har sett en enorm tillväxt i indexprodukter, både ETFer och fonder”, säger Deborah Fuhr, managing partner och grundare av ETFGI. ”Det har verkligen sett ett uppvaknande när det gäller tillväxten av indexprodukter som följer Nifty 50 [equity]-index.”
Kenneth Lamont, senior fondanalytiker för passiva strategier på Morningstar, sa att Indien var en av de mer ”intressanta” ETF-branschens tillväxthistorier, med minst 15 ETFer, både aktier och räntebärande intäkter, som har fått 100 000 USD eller mer i nettoinflöden hittills i år. .
”Vi är sena i loppet men vi kommer ikapp”, sa en tjänsteman för NSE Indices, ett dotterbolag till National Stock Exchange of India. ”Indexfonden som koncept är mycket populär i Indien och den växer.”
Landets ETF-tillgångar har femdubblats sedan december 2017, då de var bara 12,2 miljarder dollar, enligt Morningstar, den näst snabbaste tillväxttakten i världen, efter endast Chile.
Tjänstemannen daterade starten av branschens tillväxtspurt till 2015, då de totala tillgångarna i aktie- och obligations-ETFer var en ”minuskul” en miljard dollar, trots att den första indiska ETFen lanserades 2001.
Det året började Employees’ Provident Fund Organisation, som administrerar Indiens obligatoriska pensionsfond, pumpa in 5 procent av de inkrementella investeringarna till ETFer som följer Nifty 50 och Sensex 30-indexen. Detta tredubblades senare till 15 procent.
”Det var drivkraften för att ETF-branschen tog fart”, sa tjänstemannen. ”När de väl började investera har branschen vuxit med stormsteg och privata investerare har också börjat investera i passiva fonder.”
Indien har nu 294 passiva fonder, upp från bara 84 i mars 2017, enligt data från Association of Mutual Funds in India, sammanställd av NSE-index, där segmentet nu står för cirka 15 procent av fondbranschens totala tillgångar.
Några 16,3 miljoner investerare ”folios” inkluderar nu ETFer, och 3,1 miljoner involverar passiva fonder, upp från 1,3 miljoner respektive 0,3 miljoner så sent som i mars 2019, enligt AMFI-data som samlats in av börsen.
”De flesta aktiva fonder, särskilt i kategorin stora företag, har svårt att överträffa de underliggande indexen, så folk byter från aktiva till passiva fonder” sade tjänstemannen.
De andra stora framgångshistorierna har varit i delar av Latinamerika. Chile har sett den starkaste tillgångstillväxten i år av något land som spårats av Morningstar, med AUM upp 21 procent till 4,1 miljarder dollar.
Nettoinflöden var solida 919 miljoner dollar, den näst högsta någonsin, även om en bråkdel av 2021:s 3,2 miljarder dollar, medan en uppgång på 22,4 procent i det dollarnominerade MSCI Chile-indexet kommer att ha hjälpt dem som investerar på den inhemska aktiemarknaden.
Mexiko är en annan ljuspunkt, med en kombination av nettoinflöden och mer blygsamma börsuppgångar som hjälper till att driva fram en ökning med 8,2 procent av tillgångarna till 6,1 miljarder dollar.
Lamont betonade att dessa marknader förblev små, och i Chiles fall sögs det mesta av inflödena upp av bara en fond, Singular Global Corporates, som investerar i dollardenominerade skulder utgivna globalt.
Men uppgifterna, som är baserade på den primära noteringen av varje ETF, lyckas förmodligen inte fånga den fulla kraften på LatAm-marknaderna, sa Lamont, med tanke på att många nu tillåter korsnotering av ETFer vars primära notering är utomlands.
Hector McNeil, medgrundare och verkställande direktör för HANetf, som har korslistat mer än 20 ETF:er i Mexiko, sa att det fanns ”en enorm efterfrågan” på utländska tillgångar, som till exempel Amerikanska statsobligationer, säkrade tillbaka till mexikanska pesos, för att begränsa risken.
Dessutom sa McNeil att europeiska-noterade ETFer baserade på kontinentens Ucits-fondstruktur var mer skatteeffektiva än både USA-noterade ETFer, som vanligtvis tar ut en källskatt, och till och med direkta innehav av mexikanska obligationer.
