Börshandlade fonder (ETF) kommer att spela en större roll i placeringsportföljerna 2017, enligt uppgifter som publicerats av Blackrock , Inc. (NYSE: BLK). BlackRock ETF Pulse Survey som genomförts bland investerare, visar att 52 procent av de amerikanska investerarna har för avsikt att köpa en ETF under de närmaste 12 månaderna. Denna trend förstärks med 94 procent av de amerikanska finansiella rådgivare som förväntar sig att investera i ETFer i sina kunders portföljer under det kommande året. 46 procent av de nya inköpen skulle finansieras av kontanter. Börshandlade fonder blir allt viktigare för investerare är således ingen underdrift.
Studien visar även att en av fyra investerare redan använder börshandlade fonder. Studien visar också att dessa investerare tenderar att vara yngre, mer engagerade i sina placeringar och mer optimistiska rörande sin finansiella framtid än den genomsnittlige investeraren. Mer än åtta av tio, 82 procent, av alla finansiella rådgivare och förvaltare använder sig i dag av ETFer i de portföljer som de förvaltar.
Ingen nischprodukt
I och med att var fjärde amerikanska placerare redan äger en börshandlad fond så går det inte längre att säga att ETFer är nischprodukter. Blackrock säger att de genomförde sin studie inte enbart för att få reda på mer om fördelningen av ETFer. De vill förstå vad det är som driver tillväxten. De vill också veta hur investerare och rådgivare använder sig av ETFer i investeringssammanhang.
Enligt Blackrock är det uppmuntrande att de investerare som har förstått och använder sig av ETFer verkligen gillar produkten. Studien visar att de som använder sig av börshandlade fonder är säkra investerare som planer att låta sitt kapital arbeta för dem på börsen. De har en långsiktig placeringshorisont. Detta beror på att de har insett fördelarna med låga kostnader, indexering och mångsidighet. Med hjälp av ETFer kan de bygga en investeringsportfölj som fokuserar på värde och kvalitet.
ETFägare är i allmänhet mer aktiva på finansmarknaderna
Studien har även funnit en rad andra intressanta fakta, till exempel att ETFägare är i allmänhet mer aktiva på finansmarknaderna. I genomsnitt har en ägare av en börshandlad fond endast 17 procent av sitt sparande i kontanter eller på banken att jämföra med en icke-EFägare som har allokerat 29 procent av sitt kapital till kontanter eller banksparande.
Av de som investerat i börshandlade fonder har nio av tio (90 procent) för avsikt att allokera ytterligare kapital till ETFer under 2017. Fyra av fem (79 procent) ställer sig positiva till sin finansiella framtid.
Fler så kallade Millennials (åldersgruppen 21 till 35) har investeringar i ETFer än bland investerare i allmänhet (33 procent jämfört med 25 procent). I denna grupp har investerarna svarat att de sannolikt kommer att investera i börshandlade fonder under det kommande året (70 procent jämfört med 52 procent).
Det kan också noteras att bland dessa investerare så har hälften (47 procent) ingen större slagsida mot vare sig aktiv eller passiv förvaltning. Av de placerare som äger börshandlade fonder säger 87 procent att de ser fördelar med att äga både ETFer och traditionella fonder.
Ser stora kostnadsfördelar
Investerare och finansiella rådgivare uppskattar kostnadsfördelarna med ETFer men de båda grupperna har olika syn på deras användningsområden. På frågan om de ser ett innehav i en ETF som en långsiktig eller kortsiktig placering anger 6 av 10 (64 procent) av investerarna hur de ser sina innehav i börshandlade fonder. Svaret är, både som kortsiktiga och långsiktiga innehav. Bland de finansiella rådgivarna var svaret 81 procent. Den genomsnittliga innehavstiden för en ETF var fem år bland båda grupperna,
Investerare och finansiella rådgivare inser också kraften och mångsidigheten hos ETFer som ett portföljverktyg. Några av de vanligaste användningsområdena var ökad diversifiering. Andra var kärnexponering för stora börsindex, och tillgång till specifika sektorer. ETFer används för att ersätta enskilda aktier och ersätta fonder.
[TABLE=162]
Både bland privatpersoner och finansiella rådgivare rankas kostnadsfördelar av ETF: er högt, men deras åsikter skiljer sig på andra områden.
[TABLE=163]
Millennials och Generation X föredrar ETFer
Millennials och Generation X föredrar ETFer och har sagt att de vill lära sig mer om verktyget. En fjärdedel av investerarna vidtog åtgärder för att lära sig om ETFer under 2016. Under samma tid tog åtta av 10 tio finansiella rådgivare till åtgärder för att lära sig mer om hur börshandlade fonder fungerar. Denna drivkraft förväntas öka år 2017, 49 procent av investerarna i undersökningen angav att de planerar att lära sig mer om ETFer 2017.
Fler millennials har sagt att det har för avsikt att investera i ETFer under 2017 än placerarkollektivet i genomsnitt. 33 procent jämfört med 25 procent. Fler millennials (45 procent) och Generation X investerare (38 procent) tog också det största ”inlärningssteget” med ETFer under 2016. De har angivit att de har för avsikt att lära sig mer om börshandlade fonder under 2017.
Det viktigaste ämnena för dessa investerare är : risker med ETFer (43 procent), fördelar med ETFer (40 procent), värdering av börshandlade fonder (38 procent), vilka ETFer de skall välja (32 procent), skatter (37 procent) förvaltningsavgifter (28 procent) samt värdeutveckling (28 procent).
[TABLE=164]
Finansiella rådgivare är den primära källan för information om ETFer för äldre investerare. Yngre investerare förlitar sig mer på finansiella mediekällor, som Internet, rådgivarnas egna nyhetsbrev etcetera.
[TABLE=165]
Undersökningen visar att investerarna har ett intresse av att vilja lära sig mer om börshandlade fonder (ETFer). De finansiella rådgivarna kommer att spela en allt viktigare roll för att hjälpa placerarna. De kommer behöva lära dem att förstå hur de skall lära sig använda ETFer för att skapa tillväxt och nå sina finansiella mål.
Att placera i börshandlade fonder handlar inte längre om att köpa en S&P 500 eller OMXS30, det finns ett brett utbud av ETFer som ger exponering mot obligationer, enskilda länder och mot smart beta, vilket spelar en allt större roll i en investerares finansiella portfölj.
Amundi Global BioEnergy ESG Screened UCITSETF USD Acc (CWEU ETF) med ISIN LU1681046188, försöker följa Bloomberg BioEnergy ESG-index. Bloomberg BioEnergy ESG-index spårar företag över hela världen som är engagerade i produktion, lagring och distribution av etanol, biodiesel och förnybara bränslen. Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,35 % p.a. Amundi Global BioEnergy ESG Screened UCITSETF USD Acc är den billigaste ETF som följer Bloomberg BioEnergy ESG-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi Global BioEnergy ESG Screened UCITSETF USD Acc är en mycket liten ETF med 4 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 17 juni 2010 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi Global BioEnergy ESG Screened UCITSETF USD Acc försöker replikera, så nära som möjligt, resultatet av Bloomberg BioEnergy ESG Index oavsett om trenden är stigande eller fallande. Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
ETFer har länge varit populära i USA och Europa, men i Sverige dominerar fortfarande traditionella fonder. Det vill SAVR ändra på. Tillsammans med det amerikanska fondbolaget Vanguard har SAVR därför tagit fram ETF-erbjudandet SAVR Global by Vanguard – en prisvärd och diversifierad ETF som utmanar traditionellt fondsparande med hjälp av låga avgifter och snabb handel direkt på börsen.
De vanligaste typerna av värdepapper som svenska privatpersoner äger är aktier och fonder. Dock pratar gemene man sällan om ETFer (Exchange-Traded Funds), det vill säga börshandlade fonder. Det är en vanlig investeringsform i USA och flera länder runtom i Europa, som ännu inte har nått en stor publik i Sverige där traditionella fonder fortfarande är det vanligaste sättet för privatpersoner att investera.
En anledning till att fonder är överlägsna ETFer i popularitet kan bero på bristande incitament hos de svenska bankerna: De flesta fonddistributörerna tjänar miljoner på att sälja vanliga fonder eftersom de fortfarande får en kickback på fondernas förvaltningsavgifter – något de inte får för ETFer. Anledningen till att banker och nätbanker sällan marknadsför ETFer kan med andra ord bero på avsaknad av ekonomiska incitament.
För att få fler svenska sparare att få upp ögonen för börshandlade fonder har SAVR därför gått ihop med det indexpionjärerna på det amerikanska fondbolaget Vanguard och tagit fram ett billigt och diversifierat alternativ till globala indexfonder: ETF-erbjudandet SAVR Global by Vanguard*.
Bred ETF utan courtage och växlingsavgifter
Med SAVR Global by Vanguard får du en bred exponering mot över 2000 bolag på utvecklade marknader, vilket är två till tre gånger så många bolag som i svenskarnas mest populära globalfonder. Fonden följer ett brett index utan intransparenta ESG-uteslutningar, vilket innebär att du inte riskerar att missa utvecklingen hos storbolag som inte uppfyller ett fondbolags egna ESG-krav.
SAVR Global by Vanguard kostar bara 0,15 % i total avgift per år då den till skillnad från andra ETFer handlas utan såväl courtage som växlingsavgifter hos oss.
Snabb handel direkt på börsen
Eftersom SAVR Global by Vanguard är en börshandlad fond så handlar du den direkt på börsen, precis som en aktie. Detta innebär dels att dess värde uppdateras löpande under dagen, men också att den dyker upp i ditt innehav så fort du klickat på köpknappen, till skillnad från vanliga fondordrar som kräver längre behandlingstid.
Investeringar innebär en risk. Historisk avkastning garanterar inte framtida avkastning. Investeringar kan öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela ditt insatta kapital.
En LEI-kod (Legal Entity Identifier) är ett 20-siffrigt nummer, som ska användas till att identifiera verksamheter och juridiska personer som utför finansiella transaktioner och handlar med värdepapper till exempel obligationer, aktier och futures, men också fonder. Med andra ord är en LEI-kod en form av ett internationellt organisationsnummer.
Har du en verksamhet som handlar med värdepapper – både lokalt och globalt – så ska du ha en LEI-kod.
LEI står för “Legal Entity Identifier,” och används av verksamheter och banker för att identifiera juridiska enheter (såsom andra verksamheter och organisation), som utför finansiella transaktioner.
LEI-koden fungerar på samma sätt som det svenska organisationsnumret, som också används för att identifiera verksamheter och juridiska enheter – men där ens organisationsnummer bara används i Sverige och LEI är standarden i EU och stora delar av världen.
Både verksamheter, fonder och föreningar ska ha en LEI-kod – dvs. alla juridiska personer som utför finansiella transaktioner.
Själva LEI-koden är på 20-siffror och kan brytas ner i tre delar:
• Tecken 1-4: Identifikation av LOU (Local Operating Unit)
• Tecken 5-18: Identifikation av den juridiska enhet
• Tecken 19-20: Verifikation av identitet
Denna kod och talföljd är baserad på ISO 17442-standarden. Med en LEI-kod är det därför möjligt att identifiera de juridiska enheterna på en global skala – och bekräfta deras identitet.
LEI-koden består av två nivåer av data
• Nivå 1: Vem är vem? Information såsom enhetens juridiska namn, registreringsnummer, juridisk address.
• Nivå 2: Vem äger vem? Relevant information, som beskriver verksamhetens ägarskap och ägarstruktur.
LEI-systemet är dock inte gratis. För att få en ny LEI-kod eller förnya ditt nuvarande, ska du betala en årlig avgift. Detta går till administration och reglering samt drift av systemet.
Vad är syftet med LEI-koder?
En gemensam standard och referenssystem är med för att säkra att finansiella transaktioner kan spåras globalt. Det ser till att alla “talar samma språk”, om du ska identifiera enheter och deras ägare.
Tanken bakom systemet av LEI-koder blev uppstod i 2012 som en följd av finanskrisen. Målet är helt grundläggande att göra finansiella system och transaktioner mer transparenta. Det ska förhindra penningtvätt och andra former av ekonomiska bedrägerier.
LEI blir också använt till att reglera finansiella faktorer i jurisdiktioner, som använder sig av systemet. Målet är att göra det globala systemet till ett standardsystem, som kan användas kors och tvärs över olika marknader och länder.
För att säkra, att LEI är trovärdigt, transparent och pålitligt, är makten inte samlat på ett och samma ställe.
Istället har LEI-systemet en tredelad struktur
• ROC (Regulatory Oversight Committee) är ett råd, som består av tillsynsmyndigheter, som utför kontroller på hela systemet
• GLEIF (Global Legal Entity Identifier Foundation) är en nonprofit fond, som är ansvarig för att koordinera och utföra kontroller på LEI-koder
• LOU (Local Operating Unit) är ett lokalt organ, som upprättar LEI-koder till ansökande
Vem behöver ha en LEI-kod?
Alla juridiska enheter- företag, stiftelser, organisationer, banker, försäkringsbolag etc. – som hanterar finansiella transaktioner, aktier, obligationer och andra värdepapper måste ha en LEI-kod. Detta gäller även om du handlar med värdepapper och fonder på en kapitalförsäkring.
Har ett företag eller annan juridisk enhet med ett organisationsnummer
… och den juridiska enheten handlar med aktier, obligationer eller andra typer av värdepapper
Har en juridisk enhet utan ett organisationsnummer som ska handla med aktier, obligationer eller andra typer av värdepapper
Sedan 2018 har ovan varit ett krav om din juridiska enhet är registrerad i ett EU- eller EES-land och du planerar att handla över europeiska marknader.
Priset för LEI-koder beror på om det är en ny kod eller enbart en förnyelse av en redan existerande kod. På LEI Service har vi dock valt att erbjuda samma pris för både förnyelse och registrering av en ny LEI-kod.
Så ansöker du om en LEI-kod
Även om LEI-koden baseras på ett brett spektrum av krav och direktiv, behöver det inte vara särskilt svårt att få tag på ett LEI-nummer – allt kan göras på LEI Service.
Ange bara ditt organisationsnummer här, så hämtas dina uppgifter automatiskt från registret. Därefter ber vi dig att bekräfta de uppgifter som tillhandahålls, och sedan kommer vi att hantera ansökan åt dig så att du kan få din LEI-kod så snart som möjligt – i de flesta fall tar det bara några timmar och högst några dagar.
Hur förnyar jag min LEI?
LEI-koden måste förnyas en gång om året så att all nödvändig information uppdateras.
Beroende på vilket abonnemang du väljer kan LEI Service säkerställa att din kod automatiskt förnyas. Vi gör detta genom att uppdatera nödvändig information, men kunden är skyldig att uppdatera oss om ändringar, om det är relevant.
Billigaste LEI-koden
När det kommer till tjänster som inte ger något mervärde oavsett hos vilken leverantör de inhandlas så här betalar man gärna så lite som möjligt. Därför har vi kikat på några olika leverantörer av LEI-kod och sammanställt prisnivåerna för nyteckning av LEI.
I det fall de skiljer sig har vi även i parentes skrivit med priserna som gäller ifall man väljer att förnya/förlänga en befintlig LEI via någon av tjänsterna. Samtliga priser är angivna exklusive moms.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter3 dagar sedan
Nyheter2 veckor sedan