Är Rysslandsfonder värdelösa?

Innan kriget bröt ut sågs den ryska marknaden och Rysslandsfonder som ett spännande tillägg för en hel del investerare som hade tillräckligt med is i magen för att klara av stora svängningar. Moskvabörsen tenderade nämligen att vara väldigt volatil. Ryssland har en hel del spännande bolag och deras huvudsektorer är energi-, gruv-, skogs- och lantbruksverksamhet. Detta är något vi i Europa har blivit än mer varse om då vi nu försöker frigöra oss från exempelvis rysk olja och gas. De är även världsledande när det kommer till produktion av diamanter, med ungefär dubbelt så hög produktion som Botswana som är nummer två på listan.

Att man som investerare har intresserat sig för den ryska marknaden är därmed inte särskilt förvånande. Visst finns det intressanta avkastningsmöjligheter. Men investeringarna har kommit med flertalet risker. Den första risken är den politiska. Ryssland har länge haft en ansträngd relation till många andra länder, men även inom landet har det vittnats om allvarliga problem länge. Bland annat uppges respekten för mänskliga rättigheter försämras, utrymmet för det civila samhället krymper och lagstiftning mot bland annat extremism, landsförräderi, terrorism och separatism används för att tysta oliktänkande och kritiker.

Utöver detta tillkommer det även alltid en valutarisk när man investerar i andra marknaden än den svenska. Den ryska rubeln kan dock ses som än mer volatil än många andra valutor, mycket på grund av den politiska risken i landet och hur omvärlden ser på Ryssland.

Den ryska marknaden har även varit starkt påverkad av hur efterfrågan på olja, gas och råvaror förändrats, då dessa är en så pass stor andel av den ryska marknaden. I och med omställningen till mer hållbara energikällor har tillgångar som dessa länge rankat dåligt i diverse olika hållbarhetsindex och betyg.

Hur mycket pengar rör det sig om?

Vid utgången av 2021 låg det drygt 12 miljarder kronor i svenskregistrerade fonder inom kategorin ”Russia Equity”. För 2022 och 2023 har vi ingen data då fonderna har haft stängt och därmed inte kunnat rapporterat in någon avkastningsdata eller NAV-kurser.

Det kan låta mycket med 12 miljarder, en summa som nu troligtvis är nästintill helt utraderad då förvaltare har meddelat att man behövt skriva ned värdet av innehaven drastiskt. Men om man jämför med den totala förmögenheten i svenskregistrerade fonder vid utgången av 2021, som låg på 6 415 miljarder, så var det endast 0,2% av det förvaltade kapitalet.

Så här har Rysslandsfonderna i Sverige agerat

Fonder med en del ryska tillgångar – Typiskt sett östeuropafonder. Dessa fonder var från början stängda. När det framgick att de ryska tillgångarna hade tappat i värde till i princip noll blev den ryska delen en så liten del av hela fonden att fonderna kunde öppna upp för inlösen igen, trots osäkerheten i värderingen. En andelsägare kunde på så sätt välja att sälja sina andelar men i princip utan att få betalt för de ryska tillgångarna. De flesta fonderna är dock fortfarande stängda för nya insättningar.

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. Kriget pågår mer än två och ett halvt år senare fortfarande. I denna artikel lägger vi ingen vikt på kriget som sådant, inte för att vi inte egna åsikter kring detta, utan för att denna artikel då skulle bli för lång. Istället tittar vi på om Rysslandsfonder är värdelösa eftersom det är många som söker information kring detta.

I slutet på februari 2022 hade svenska sparare investerat tio miljarder kronor i Rysslandsfonder sa, ytterligare sex miljarder i Östeuropafonder som delvis innehöll ryska tillgångar, normalt upp till 50 procent. Dessa sexton miljarder kronor är mycket pengar, men utgör endast 0,24 respektive 0,16 procent av svenskarnas premiepension.

Ett par dagar efter Rysslands attack mot Ukraina stängdes den ryska börsen. Kort därefter avregistrerades de fyra Rysslandsfonder från premiepensionens fondtorg. Fondinnehaven är enligt pensionsmyndigheten värdelösa, vilket vi håller med då de inte kan säljas. Om och när detta åter blir möjligt återstår att se, och det är först då du vet om dina Rysslandsfonder är värdelösa. Den som äger denna typ av fonder kan således bara vänta och se vad som händer.

Det som styr fondernas förutsättningar är lagen om värdepappershandel där det också står att ”Senareläggning bör endast kunna ske i situationer av oförutsedd karaktär där inte andra för andelsägarna mer rimliga åtgärder står till buds”. Det är väldigt ovanligt att fonder tvingas stänga för handel på detta sätt, men i enlighet med lagen är det alltså nödvändigt för att alla andelsägare ska behandlas lika.

Har raderat pensionen för tusentals svenskar

Sveriges Radio rapporterade att det fanns 3 300 svenskar som gått all in i Rysslandsfonder med sin premiepension, medan ytterligare 24 000 placerat en del av sin pension i de fonder som investerar i Ryssland eller Östeuropa.

Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten, sade till Sveriges Radios Ekot att de 3 300 placerarna som satsat allt på Ryssland fått se sina konton för premiepension nollas. Eftersom det enbart handlar om premiepensionen och inte hela pensionen rör det sig om en pensionsminskning på upp till 2 000 SEK per månad, vilket är relativt överkomligt för de flesta.

Sedan finns det de som investerat en del av sin pension i något av de fyra Rysslandsfonderna och så finns det de som valde att stoppa in premiepensionen i någon av de tre så kallade Östeuropafonderna. I en sådan ingår, eller ingick, Ryssland normalt med cirka 50 procent. Även Östeuropafonder stoppades, men där har flera förvaltare hittat alternativa lösningar.

Pensionsmyndigheten har skrivit ned värdena med 99,5 procent

Pensionsmyndigheten har till exempel skrivit ned värdet med 99,5 procent eftersom det inte finns några aktiekurser som kan bidra till att värdera fonderna och deras innehav.

Östeuropafonder

Swedbank Robur Östeuropafond

East Capital Östeuropa

Baring Eastern Europe

SEB Östeuropafond

SEB Östeuropafond Små och medelstora bolag

Blackrock Emerging Europe

Flera östeeuropafonder har delats upp

En mer permanent lösning för en Östeuropafond är att dela upp den. Den sparare som väljer att inte sälja sina andelar fick efter uppdelningen två fonder, en stängd “Rysslandsfond” och en öppen fond med resten av de östeuropeiska aktierna. Vad det verkliga värdet på den ryska fonden är kan ingen veta. För att ett värde som går att handla på ska uppstå behöver Moskvabörsen öppna för handel även för investerare utanför Ryssland. Och när det sker vet vi inget om. Till dess antas värdet vara mer eller mindre noll. Den öppna fonden kan handlas som vanligt.

Baring och East Capital har de beslutat att splitta sin fond en rysk och en icke-rysk del.

Så här har Carnegie gjort

Carnegie har stängt sin Rysslandsfond för handel. På företagets hemsida framgår att på grund av Rysslands krig i Ukraina är Carnegie Rysslandsfond stängd för handel. Det går varken att köpa eller att sälja fondandelar och företaget inte vet när en ordnad handel kan komma igång igen.

Det redovisade värdet per senaste kvartalsskifte bygger på en uppskattning och kan därför vara missvisande. Faktiska relevanta prisuppgifter på fondens innehav saknas på grund av att börshandeln i ryska aktier inte är öppen för utländska investerare.

Sedan den 28 februari 2022 är fonden avgiftsfri.

Så här har SEB gjort

SEB Östeuropafond återöppnades redan i slutet av mars 2022 och Pensionsmyndigheten sålde hela sitt innehav i juni 2022. Alla likvider tilldelades spararna.

SEB Östeuropafond Små och Medelstora bolag fonden delades i februari 2023 upp. Resultatet blev att spararna har erhållit andelarna i den likvida delen som de själva kan välja att sälja eller behålla.

Andra fonder

Ett antal svenska Rysslandsfonder har sedan kriget bröt ut även bestämt sig för att likvidera fonden helt. Dessa är till exempel nedanstående PPM-fonder,

Carnegie Rysslandsfond

Swedbank Robur Rysslandsfond

East Capital Ryssland

Nordea Rysslandsfond

Fonder med obetydlig andel ryska tillgångar

Fonder som till exempel emerging markets eller BRIC fonder, alternativt större indexfonder som hade en så liten andel ryska tillgångar att utvecklingen inte påverkade värderingen av fonden. De kunde fortsatt hålla öppet för både köp och sälj.

Ryska fonder i premiepensionen

De som hade valt Rysslandsfonder inom premiepensionen fick sina konton låsta eftersom det bara går att ha fem olika fonder i premiepensionen. Vid ett byte av fonder anges den nya procentuella fördelningen mellan de olika fonderna. En effekt av detta är att om en fond är stängd för handel går det inte att agera i någon av de andra fonderna heller.

För att komma runt problemet valde Pensionsmyndigheten att under sommaren 2022 avregistrera rysslandsfonderna från fondtorget och överta andelarna. Spararna fick en halv procent av det gamla värdet som ersättning vilket ungefär motsvarade kassan i fonderna. När den ryska börsen öppnar igen för utländska investerare kommer Pensionsmyndigheten att sälja andelarna och spararna kommer få det överskott som eventuellt uppstår.

Låt oss ta Nordeas Rysslandsfond som ett exempel

Fonden hade dels lite kassa, dels något innehav som inte var noterat på den ryska börsen och det har gjort att Nordea har kunnat göra två utdelningar. Pengar som delats vidare till spararna.

Hur stor del har spararna och pensionärerna generellt fått tillbaka på ett ungefär?

Det blir mellan tummen och pekfingret, eftersom värderingarna kring krigsutbrottet var väldigt svajiga, men de med Östeuropafonder har fått tillbaka ungefär hälften, alltså hela den östeuropeiska delen, medan de med Rysslandsfonder fått tillbaka kanske 5 procent av det värde som fanns.

Andelarna i de ryska fonderna finns kvar. Den kommer att fortsätta betala ut så fort det finns möjlighet att få loss pengarna. Det är väldigt svårt att sia om hur lång tid det kommer att ta, det är något vi räknar med att behöva bevaka i flera år.

Fondforum – hur har det gått för den ryska ekonomin?

Den 17 februari 2023 anordnade Fondbolagens förening ett digitalt fondforum för att diskutera Rysslands ekonomi ett år efter invasionen. Seminariet inleds med en genomgång om vad som händer med fonder som investerat i ryska tillgångar.