Den globala övergången till nettonollutsläpp kommer att kräva enorma mängder investeringar, regelstöd och råmaterial. Inom elektrifieringsmetaller är efterfrågeökningen särskilt betydande, men kan nuvarande utbudskapacitet hänga med? När det gäller koppar ser det svaret ut att vara ett rungande nej. Koppar kan vara en bristmetall.
Den ytterligare användningen av koppar i förnybar energi och utsläppsminskningar skapar en efterfrågansökning på 17 procent till 2030 bara för elektrifieringsändamål, sa Aditi Rai, analytiker på Goldman Sachs. I ett sant netto-noll-scenario ökar den efterfrågan till 54 procent till 2030, utöver redan förutspådda ökningar i den allmänna efterfrågan.
McKinsey förutspår för närvarande att produktionen kommer att behöva öka med 45 procent till 2031. Det är ”motsvarar en fördubbling av produktionen från de fyra främsta kopparproducerande länderna”, skrev de i en nyligen publicerad artikel om nödvändigheten av regulatorisk effektivitet i netto-noll-övergången. McKinsey förutspår också ett koppartillförselgap på 6,5 miljoner ton år 2031.
Den ökande efterfrågan leder till ett utbudsunderskott
S&P Global förutspår en mer aggressiv ökning av efterfrågan, som fördubblas till 2035 från 25 miljoner ton 2022 till 50 miljoner ton.
”Världen har aldrig producerat så mycket koppar på en så kort tidsram som skulle krävas”, sa Daniel Yergin, vice ordförande för S&P Global i pressmeddelandet förra året. ”Med nuvarande trender skulle en fördubbling av den globala efterfrågan på koppar till 2035 resultera i betydande brister.”
Källa: S&P Global
Nuvarande produktionskapacitet (Rocky Road-scenariot) skulle resultera i ett utbudsunderskott på 10 miljoner ton år 2035, enligt S&P-prognoser.
Frågan är att öka produktionen genom nya gruvor. Två nya stora koppargruvor kommer online (Quellaveca i Peru samt Kamoa-Kakula i DRC) och två går över till sulfidmalmer från oxid (Quebrada Blanca II och Spence-SGO i Chile) rapporterade Reuters.
Nya gruvor tar i genomsnitt 16 år att gå från planering till att de är i full drift. För närvarande finns det inga nya större gruvor planerade utöver de som kommer online.
”Det är en hotande utbudskris som kommer på kopparmarknaden: Du har förmodligen hört vid det här laget att energiomställningen kommer att kräva mycket koppar”, skrev Sam Crittenden, analytiker på RBC Dominion Securities, och rapporterad av Mining.com. ”Ytterligare 1 procent per år på våra uppskattningar, vilket inte låter som mycket men skulle motsvara en storskalig koppargruva som kommer online varje år.”
Vad mer är, analytiker och gruvbolag flaggar redan för fortsatta underskott i år. International Copper Study Group räknar för närvarande med ett underskott på 114 000 ton i år, rapporterade Reuters. Det kommer efter förra årets underskott på 431 000 ton eftersom leveransstörningar och geopolitisk instabilitet minskar produktionen.
Det finns två börshandlade fonder som har fokus på kopparproducerande företag, iShares Copper Miners UCITSETF (COPM ETF) och Global X Copper Miners UCITSETF (4COP ETF).
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C (SCWX ETF) med ISIN LU2903252349, försöker spåra MSCI All Country World (ACWI)-index. MSCI All Country World Index (ACWI) spårar stora och medelstora aktier från 23 utvecklade och 24 tillväxtmarknader världen över.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,00 % p.a. det första året och 0,17 % p.a. efteråt. Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är den billigaste ETF som följer MSCI All Country World (ACWI)-index. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Scalable MSCI AC World Xtrackers UCITSETF 1C är en mycket liten ETF med 9 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 11 december 2024 och har sin hemvist i Luxemburg.
Referensindex nyckelfunktioner
Syftet med MSCI ACWI-indexet är att återspegla följande marknadsresultat:
· Stora företag och medelstora börsnoterade företag från globala utvecklade marknader
· Täcker cirka 85 % av marknadsvärdet för fritt rörligt kapital
· Viktat med justerat börsvärde för fritt rörligt kapital
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Sprott Direktör för ETF Product Management Steve Schoffstall träffade Steve Darling från Proactive för att diskutera den förändrade dynamiken på kärnenergi- och uranmarknaderna mitt i stigande elbehov som drivs av AI och datacenter. När teknikföretag söker pålitliga och hållbara energilösningar lyfte Schoffstall fram de växande partnerskapen mellan teknikjättar och kärnenergileverantörer.
Han noterade exempel som Amazons avtal med Talen Energy som en signal om sektorns potential. ”Kärnenergi växer fram som en nyckellösning för ren, pålitlig kraft,” anmärkte Schoffstall och betonade sin avgörande roll för att möta de energiintensiva behoven av AI-utveckling och storskaliga datacenter. Trots den senaste tidens volatilitet,
Schoffstall uttryckte optimism om uranmarknaden och beskrev den som en ”fortsatt tjurmarknad” som drivs av en långsiktig efterfrågan på kärnkraft. Han diskuterade de geopolitiska faktorerna som formar uranproduktionen, såsom Kazakstans växande band med Kina, och de utmaningar detta innebär för västerländska marknader.
Schoffstall delade också förväntningar på ytterligare inhemskt stöd för kärnenergi under den kommande Trump-administrationen, särskilt politik som gynnar USA-baserad energiproduktion och investeringar i uranbrytning. Samtalet utforskade också internationella åtaganden som gjordes vid COP29, där nationer lovade att tredubbla kärnkraftskapaciteten i mitten av seklet.
Schoffstall påpekade att västerländska företag sannolikt kommer att säkra långsiktiga urankontrakt som en del av ansträngningarna att stärka energioberoendet och minska beroendet av utländska leveranskedjor. När världen övergår till renare energilösningar ser Schoffstall att kärnkraft spelar en allt viktigare roll, driven av både den privata sektorns efterfrågan och statliga initiativ. Med en hausseartad uranmarknad och växande kärnkraftskapacitet är sektorn redo för betydande tillväxt under de kommande åren.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF), med ISIN IE000783LRG9, är en aktivt förvaltad ETF.
JP Morgans strategi för Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) investerar i företag från länder i euroområdet. Denna fond strävar efter att generera en högre avkastning än MSCI EMU. Dessutom undviker fondförvaltningen företag vars ESG-prestation har en negativ inverkan på verksamheten eller vars affärspraxis inte överensstämmer med fondförvaltningens standarder.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är den billigaste ETF som följer JP Morgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i denna ETF delas ut till investerarna (kvartalsvis).
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) är en mycket liten ETF med 2 miljoner euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 26 april 2022 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfonden strävar efter att uppnå en långsiktig avkastning som överstiger MSCI EMU Index (Total Return Net) genom att aktivt investera i huvudsak i en portfölj av företag i euroområdet.
Handla JRZD ETF
JPMorgan Eurozone Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITSETF EUR (dist) (JRZD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.