Trots att havre har blivit favoritspannmålet bland hälsomedvetna människor jorden runt ser vi allt mindre havre på svenska åkrar. Under senare år har havremjölk kommit att få en allt större efterfrågan. Samtidigt lanseras nya produkter som havreyoghurt, havreglass och pulled havre världen över.
Havregrynsgröten, det traditionella svenska morgonmålet som mättar billigt, har uppnått något av en kultstatus. I dag erbjuds havregrynsgröt som lyxig frukost på trendiga kaféer i världens storstäder. Gröten serveras ofta med torkade tranbär, färska blåbär, pinjenötter, honung och müsli, ör att bara nämna några alternativ.
Den finska livsmedelsjätten Fazer sålde nyligen hela sin restaurangverksamhet för närmare 5 miljarder kronor och genomför nu flera olika investeringar med fokus på havre.
Med investeringarna kan Fazer erbjuda en gröttallrik helt gjord av havre. Med havregryn, havremjölk och sötningsmedel till sylten gjord av havre.
Ersätter originalprodukter från djurriket
Havrebaserade produkter utvecklas i rasande takt för att ersätta motsvarande originalprodukter från djurriket. Tanken är att produkterna såväl till smak som konsistens ska vara så lika det ursprungliga som möjligt.
Svenska Oatly (förre detta Ceba Foods), har vuxit kraftigt de senaste åren. Bolaget har förargat mjölkbönder genom att marknadsföra sina produkter med slogans i stil med Wow No Cow. Detta följdes av texter på Oatlys förpackningar som sade ”No milk. No soy. No badness” och ”It’s like milk, but made for humans”. Detta ledde till att Oatly drogs inför domstol av Svensk Mjölk.
Marknadsdomstolen biföll sex av Svensk Mjölks sju yrkanden och Oatly AB förbjöds att använda formuleringar som ger intryck av att mjölkprodukter är illa för människor. Trots detta säljs Oatlys produkter nu i mer än 20 länder världen över, främst i Asien och Europa.
Högre kvalitetskriterier
En stor del av havreskörden blir djurfoder. Havre avsett för människor har högre kvalitetskriterier, vilket gör odlingsprocessen något dyrare. Om havren som skördas inte godkänns för att sälja till människor, som grynhavre, kan det istället säljas som foder till djur. Samma sak gäller för grödor som vete och korn. Men priset lantbrukarna får för foder är mycket lägre än för grynhavren. Priset på foder och priset på grynhavre skiljer sig dessutom mer än vad det gör för andra spannmål.
Havreskörden globalt uppgår till 25 miljarder kilo. De största producenterna är Ryssland, Kanada, USA, Australien, Finland och Sverige. I Sverige odlar bönderna emellertid allt mindre havre, då lönsamheten anses vara allt för dålig. Det gör att många jordbrukare väljer bort detta spannmål. Det har också lett till att den svenska årsskörden har fallit från en miljon ton under 1990-talet till dagens cirka 700 000 ton. Detta trots att Oatly köper all sin havre från Svenska Lantmännen.
I Finland skördas det cirka 1,1 miljarder kilo havre. Havre är det enda spannmål vars odlingsareal vuxit i vårt grannland under de senaste åren. Odlingsarealen ökade enligt Naturresursinstitutet Luke med sju procent från 2015 till 2016. De nya havresorterna ger också större skörd per hektar än vad jordbrukarna fick för något årtionde sedan. Detta behövs eftersom havre avkastar mellan 4 000-6 000 kilo per hektar medan vete ger 5 000-8 000 kilo.
Det kan noteras att det är dyrare att producera havre än vad det är att producera vete, och det gör att vi kan komma att se ett underskott på denna råvara i framtiden. Det är också troligt att priset kommer att stiger inom kort. På längre sikt är det omöjligt att efterfrågan ökar utan att priset stiger alls.
