Donald Trump’s return to the White House has forced European leaders to reconsider their defence capabilities. Trump’s administration has stated that it expects European countries to take on a greater role in their own security, as well as giving overt signals that it has less interest in the future of the continent’s security. In a worst-case scenario, there are growing fears about the US’ continued commitment to the NATO alliance. This article will outline the scale of the task ahead for Europe to prepare for a world where it can potentially no longer rely on the US for its security.
Europe alone?
First, it is worth noting that the prospect of a US pullout of NATO remains unlikely. While members of Trump’s cabinet have endorsed a withdrawal, the president himself has not. Key members of Trump’s cabinet such as Secretary of State Marco Rubio appear to remain strong believers in the alliance. Crucially, in 2023, the US Congress passed a law requiring a two-thirds majority vote before any President can withdraw from the alliance. Given the current makeup of Congress, such a vote passing seems unlikely.
However, European leaders are taking the risk seriously. Even if the worst-case scenario of a total US withdrawal from NATO does not come to pass, the prospect can no longer be discounted. At the same time, even if the US continues as a member, there is a growing expectation of Europe to develop its own defence capabilities. There is, therefore, a renewed sense among European leaders that they must develop credible security deterrence in the absence of the US.
What is needed?
A recent analysis by Bruegel and the Kiel Institute for the World Economy provides insights into the measures Europe would need to undertake to deter potential aggression from Russia in the absence of US support. [1]
First, soldiers. Currently, the US has around 100,000 troops stationed on the continent, with NATO military planners assuming an additional 200,000 would be rapidly dispatched to Europe in the event of conflict.
A theoretical absence of US support, therefore, means considering how Europe may replace these 300,000 soldiers. Europe, including the UK, currently has almost 1.5 million active-duty military personnel. In theory, this makes replacing the 300,000 US troops easy enough. However, as analysis by Bruegel notes: “The combat power of 300,000 US troops is substantially greater than the equivalent number of European troops distributed over 29 national armies.”
A crucial weakness of European troops will be fragmentation. A Europe without US support, therefore, is faced with two choices: replace the 300,000 with substantially more soldiers – to offset the fragmented weakness – or rapidly enhance cooperation.
The challenge is also stark when it comes to equipment. The Bruegel analysis claims that preventing a rapid Russian breakthrough in the Baltic states would, at a minimum, require “1,400 tanks, 2,000 infantry fighting vehicles and 700 artillery pieces (155mm howitzers and multiple rocket launchers)”. To put this into perspective, that is more firepower than the French, German, Italian, and British land forces combined. And that is just for providing a credible deterrence in the Baltic states.
European states will also have to invest substantially in developing their own transport, missile, drone, communications, and intelligence capabilities.
Historic underspend
Future-proofing European defence against a potential absence of US support, therefore, is a tremendous task. Achieving anything approaching what is needed to shore up the continent’s defence will cost tremendous sums.
This has been made harder by the underspending on defence among European NATO members over the past few decades. The euphoria of the post-Cold War era saw European governments slash their defence spending. Money that had previously been spent on military security could be reallocated to spending on social security.
With Russia’s first invasion of Ukraine in 2014, NATO took steps to reverse this, principally by setting a defence spending target of 2% of GDP for members. But very few NATO members actually reached this target. As late as 2021, just 6 members of NATO spent 2% or more on defence.
However, as the graph below shows, the number of NATO members hitting the 2% target has rapidly ramped up, with 23 members now hitting the 2% target.
Source: NATO, June 2024. Data excludes the U.S. For illustrative purposes only. Chart displays expected data.
Yet the historic underspending by Europe leaves a hole in European defence capabilities. Figures from Exante Data shows that the cumulative underspend since 2014, relative to the 2% targets, among European NATO members equals €850bn. [2]
The road to 5%
The task for both readying Europe for defence challenges in a world without US support, as well as addressing the historic underfunding of European defence, will require defence spending rising significantly above 2% of GDP.
Currently, European (and Canada) NATO members spend, on average, around 2% of GDP on defence. If NATO ex-USA members were to increase defence spending to 5% of GDP, what would this look like? If certain assumptions are made, we can map out the bullish and bearish scenarios for NATO defence spending.
In our bull case scenario, we assume NATO ex-US defence budgets to increase to 5% of GDP by 2029, while assuming equipment spending as % of total NATO budget growing by 1% per year. It also includes assumptions of GDP growth per year standing at 2%.
In this scenario, equipment expenditure would increase by $350billion, over half the total revenue generated by defence companies in 2023.
Meanwhile, in our bear case scenario, equipment expenditure still grows by almost $100billion over the period. This bear case scenario assumes NATO ex-US defence budgets grow to 3.5% by 2029, with equipment expenditure remaining steady as a percentage of defence spending (31.6%) and GDP growth of 1% per year. This would see additional equipment expenditure increase by $92billion.
Source: NATO, HANetf analysis. Charts display projected data. For illustrative purposes only. Additional sources available upon request.
The Future of Defence
While the complete withdrawal of the US from NATO is a hypothetical scenario, these estimates underscore the significant investments and structural changes Europe would need to implement to maintain a credible defence posture independently.
Future of Defence UCITSETF (ASWC) seeks to provide exposure to the companies generating revenue from NATO and NATO+ ally defence and cyber defence spending. The “NATO screen” seeks to align with the values of investors who may have concerns about defence investing, but cannot ignore the current political climate, and therefore seek a smarter and more considered approach.
NATO is a defensive alliance and itself states that “deterrence and defence is one of its core tasks” – focusing on companies operating in NATO allied countries limits the possibility of constituents of the ETF being companies operating in countries that could one day be adversaries to the alliance.
Key Risks
• Thematic ETFs are exposed to a limited number of sectors and thus the investment will be concentrated and may experience high volatility.
• Investors’ capital is fully at risk and may not get back the amount originally invested.
• Exchange rates can have a positive or negative effect on returns.
• For a complete overview of all the risks, please refer to the “Risk Factors” in the Prospectus.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, SAVR och Avanza.
Vatten är viktigt för alla. År 2010 erkändes den ”mänskliga rätten till vatten och sanitet” officiellt som en mänsklig rättighet av FN. Den ökande efterfrågan på rent vatten från den växande befolkningen och ekonomierna världen över, samtidigt som vattenkällorna är förorenade och hotade, är anledningen till att frågan om vattenförsörjning kommer att bli ännu viktigare för mänskligheten i framtiden.
Den ojämna fördelningen av vatten utgör också en stor utmaning för vår värld. Därför är det inte förvånande att investerare har identifierat vatten som en megatrend. Investera i vatten kan göras till låg kostnad genom att använda ETFer.
Många företag är dedikerade till uppgiften att förse världens befolkning med dricksvatten. Vattenfonder erbjuder tillgång till dessa företag, som är verksamma inom olika områden inom vattensektorn. Vattenfonder inkluderar företag som genererar sina intäkter genom att tillhandahålla relevant infrastruktur (avloppskonstruktion, leverans av pumpar och mätare, ingenjörskontor) eller producerar produkter och utrustning för vattenbehandling (till exempel tillverkare av utrustning och teknik för vattendesinfektion, rening och avsaltning). De spårar även företag som är verksamma inom vattenförsörjning och förvaltning av försörjningsnätverk.
För närvarande finns det fem index som spåras av 6 ETFer tillgängliga för att investera i vatten. Den årliga förvaltningskostnaden på dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,65 procent per år.
Vattenfonder i jämförelse
När man väljer en vatten-ETF bör man överväga flera andra faktorer utöver metodiken för det underliggande indexet och prestanda för en ETF. För bättre jämförelse hittar du en lista över alla vatten-ETFer med detaljer om namn, kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, hemvist och replikeringsmetod. För ytterligare information om dessa vattenfonder, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Samtliga dessa ETFer, med undantag av iShares Global Water UCITSETF USD (Acc), kan handlas på tyska Xetra.
Det betyder att det går att handla andelar i dessa ETFer genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Invesco BulletShares 2028 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis (BE28 ETF) med ISIN IE000LKGEZQ6, försöker följa Bloomberg 2028 Maturity EUR Corporate Bond Screened-index. Bloomberg 2028 Maturity EUR Corporate Bond Screened Index följer företagsobligationer denominerade i EUR. Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller under det angivna året (här: 2028) i indexet. Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade. Löptid: december 2028 (Denna ETF kommer att stängas efteråt).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,10 % p.a. Invesco BulletShares 2028 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis är den billigaste ETF som följer Bloomberg 2028 Maturity EUR Corporate Bond Screened index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (kvartalsvis).
Invesco BulletShares 2028 EUR Corporate Bond UCITSETF EUR Dis är en mycket liten ETF med 1 miljon euro tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 juni 2024 och har sin hemvist i Irland.
Produktbeskrivning
Invesco BulletShares 2028 EUR Corporate Bond UCITSETFDist syftar till att tillhandahålla den totala avkastningen för Bloomberg 2028 Maturity EUR Corporate Bond Screened Index (”Referensindexet”), minus påverkan av avgifter. Fonden har en fast löptid och kommer att upphöra på Förfallodagen. Fonden delar ut intäkter på kvartalsbasis.
Referensindexet är utformat för att återspegla resultatet för EUR-denominerade, investeringsklassade, fast ränta, skattepliktiga skuldebrev emitterade av företagsemittenter. För att vara kvalificerade för inkludering måste företagsvärdepapper ha minst 300 miljoner euro i nominellt utestående belopp och en effektiv löptid på eller mellan 1 januari 2028 och 31 december 2028.
Värdepapper är uteslutna om emittenter: 1) är inblandade i kontroversiella vapen, handeldvapen, militära kontrakt, oljesand, termiskt kol eller tobak; 2) inte har en kontroversnivå enligt definitionen av Sustainalytics eller har en Sustainalytics-kontroversnivå högre än 4; 3) anses inte följa principerna i FN:s Global Compact; eller 4) kommer från tillväxtmarknader.
Portföljförvaltarna strävar efter att uppnå fondens mål genom att tillämpa en urvalsstrategi, som inkluderar användning av kvantitativ analys, för att välja en andel av värdepapperen från referensindexet som representerar hela indexets egenskaper, med hjälp av faktorer som index- vägd genomsnittlig varaktighet, industrisektorer, landvikter och kreditkvalitet. När en företagsobligation som innehas av fonden når förfallodag kommer de kontanter som fonden tar emot att användas för att investera i kortfristiga EUR-denominerade skulder utgivna av det amerikanska finansdepartementet.
ETFen förvaltas passivt.
En investering i denna fond är ett förvärv av andelar i en passivt förvaltad indexföljande fond snarare än i de underliggande tillgångarna som ägs av fonden.
”Förfallodag”: den andra onsdagen i december 2028 eller sådant annat datum som bestäms av styrelseledamöterna och meddelas aktieägarna.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Stacey Morris chef för energiforskning på VettaFi, träffade Steve Darling från Proactive för att diskutera resultatet och positioneringen av Alerian Midstream Energy Dividend ETF (JMLP), och för att ge en bredare syn på midstreamsektorn inom energisektorn i samband med dagens föränderliga marknadsdynamik.
Morris började med att förklara mellanflödessegmentets roll inom energivärdekedjan och beskrev det som branschens ”frakt- och hanteringstjänst”. Till skillnad från uppströmsproducenter som är starkt exponerade för råvaruprisfluktuationer, är mellanflödesföretag fokuserade på att transportera, lagra och bearbeta olja och naturgas – tjänster som vanligtvis styrs av långsiktiga, avgiftsbaserade kontrakt. Denna strukturella modell, betonade hon, ger mellanflödesoperatörer stabila, förutsägbara kassaflöden, vilket gör dem mer motståndskraftiga i volatila eller sjunkande energiprismiljöer.
Samtalet gällde den senaste tidens svaghet på oljemarknaderna, där de amerikanska oljepriserna föll med ungefär 17 % mellan den 2 och 8 april 2025. Morris tillskrev nedgången främst till ökat utbud från OPEC+-länderna och växande oro över den globala ekonomiska tillväxten och handelsaktiviteten. ”Det har helt enkelt funnits ett antal orosmoment kring utsikterna för den globala ekonomin eller handeln”, noterade hon, vilket har ökat pressen på oljepriserna på kort sikt.
Morris påpekade dock att mellanliggande energitillgångar tenderar att prestera bättre i sådana miljöer. Deras minskade känslighet för råvarupriser och defensiva investeringsegenskaper – särskilt konsekventa utdelningar – gör dem till ett attraktivt alternativ för inkomstfokuserade och riskaversa investerare.
En av de mest övertygande delarna av tillväxthistorien för mellanliggande aktier, sa Morris, är dess exponering mot naturgas, som fortsätter att se ökande efterfrågan från flera sektorer. Hon lyfte fram prognoser som visar att den amerikanska efterfrågan på naturgas kommer att växa med 25 % mellan 2024 och 2030.
Morris betonade att mellanliggande företag är avgörande för denna tillväxt, tack vare deras viktiga roll i att bygga och driva de rörledningar och anläggningar som krävs för att effektivt flytta gas till inhemska och internationella marknader.
Viktigt är att Morris noterade att det underliggande indexet för Alerian Midstream Energy Dividend ETF lutar 65 % mot naturgasinfrastruktur, vilket ytterligare positionerar fonden för att dra nytta av långsiktiga trender inom naturgasexpansion, även mitt i kortsiktiga volatiliteter i oljepriserna.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.