På de finansiella marknaderna brukar måndagen den 30 oktober 1987 refereras till som ”Black Monday”. Denna dag kraschade aktiemarknaderna världen över och enorma världen eroderades på väldigt kort tid. I veckan var det 30 år efter Black Monday. Kraschen började i Hong Kong och spred sig sedan västerut till Europa och nådde USA efter det att andra aktiemarknader redan hade slaktats.
Dow Jones Industrial Average (DJIA) sjönk exakt 508 punkter till 1,738,74 (22,61%). Detta motsvarar 22,6 procent och var det största i detta index historia. Stockholmsbörsen gick ned med över 20 procent. I slutet av oktober hade börskurserna i Hong Kong gått ned med 45,8, Australien 41,8, Storbritannien 26,4, USA 22,68 och Kanada 22,5 procent.
I Australien och Nya Zeeland kallas 1987-kraschen även som ”Black Tuesday” på grund av tidszonskillnaden. Begreppen Black Monday och Black Tuesday tillämpas också för den 28 oktober och 29 oktober 1929, som inträffade efter Black Thursday den 24 oktober, som startade börsmarknadskraschen 1929.
Medan många banker i bland annat USA fick stora problem i samband med börskraschen 1929, klarade sig det finansiella systemet ganska bra i samband med fallet 1987. Börsen slutade faktiskt på plus vid årets slut trots det kraftiga raset. Sambandet mellan kraftig börsnedgång och hur den påverkar det finansiella systemet beskriver hur allvarliga konsekvenserna blir för den reala ekonomin. Den svarta måndagen 1987 fick därför inte lika bestående effekter på ekonomierna som börsfallet 1929.
Backgrund
Under den senare delen av 1985 och den tidigare delen av 1986 skiftade USAs ekonomi från en snabb återhämtning till en långsammare expansion, vilket resulterade i en kort mjuklandning när ekonomin saktade ned och inflationen sjönk. Börsen steg markant och Dow Jones toppade på 2 722 i augusti 1987. Det var 44 procent över 1 895, den nivån som Dow Jones stängde på 1986.
Ytterligare finansiell osäkerhet kan ha varit en följd av OPECs fall i början av 1986, vilket ledde till en prisnedgång på råolja på mer än 50% i mitten av 1986.
Den 14 oktober föll DJIA 95,46 punkter, motsvarande 3,8 procent vilket då var ett rekord till 2,412,70, och föll ytterligare 58 punkter 2,4 procent nästa dag. Det var över 12 procent från toppen den 25 augusti samma år.
Silkwormissil
På torsdagen den 15 oktober 1987 attackerade Iran den amerikanskägda, Liberiaflaggade supertankern, Sungari, med en Silkworm missil från Kuwaits största oljehamn Mina Al Ahmadi. Nästa morgon attackerade Iran ett annat skepp, den amerikanskflaggade MV Sea Isle City, med en annan Silkworm-missil.
På fredagen den 16 oktober, då alla marknader i London oväntat stängdes på grund av den stora stormen 1987, föll DJIA 108,35 punkter (4,6 procent) för att stänga på 2 246,74 under rekordvolym. Därefter uttryckte statssekreteraren James Baker oro över de fallande aktiekurserna.
Kraschen började på de östliga marknaderna på morgonen den 19 oktober, men accelererade i London. Detta till stor del för att London hade stängt tidigt den 16 oktober på grund av stormen. Vid klockan 9.30 hade London FTSE100 fallit över 136 punkter. Senare på morgonen attackerade två amerikanska krigsfartyg en iransk oljeplattform i Persiska viken som svar på Irans Silkworm-missil angrepp på Sea Isle City.
Marknadseffekter
I slutet av oktober hade aktiemarknaderna i Hongkong, Australien, Spanien, Storbrittanien, USA och Kanada rasat med 45,5%, 41,8%, 31%, 26,45%, 22,68% respektive 22,5%. Nya Zeelands marknad drabades särskilt hårt och sjönk ungefär 60% från 1987 års topp. Börsen i Nya Zeeland behövde flera år att återhämta sig från fallet. Skadorna på den nyazeeländska ekonomin var förhöjda på grund av höga växelkurser och reservbanken i Nya Zeelands vägran att lossa penningpolitiken som svar på krisen. Detta till skillnad från länder som Tyskland, Japan och USA, vars banker ökade den kortfristiga termiska likviditeten för att förhindra lågkonjunktur och bibehålla den ekonomiska tillväxten under de följande åren.
Kursfallet under Black Monday var, och är fortfarande, den största intradagsnedgången på DJIA. Lördagen den 12 december 1914 kallas ibland felaktigt som DJIA: s största dagliga procentuella nedgång. I verkligheten skapades den osynliga nedgången på 24,39% retroaktivt genom en omdefiniering av DJIA 1916
Efter aktiemarknadskraschen träffades en grupp av 33 eminenta ekonomer från olika nationer i Washington, DC i december 1987 och förutspådde kollektivt att de närmaste åren skulle kunna vara de besvärligaste sedan 1930-talet. Ekonomin var dock knappt påverkad och tillväxten ökade faktiskt under 1987 och 1988, och DJIA återupptog sin uppgång i början av 1989.
Orsaker till Black Monday
Möjliga orsaker till nedgången var programhandel, övervärdering, illikviditet och marknadspsykologi. En populär förklaring till 1987-kraschen är utförsäljningar av programhandlare, framför allt som en reaktion på den datoriserade försäljningen som krävdes av portföljförsäkringsskydd.
Ekonomen Dean Furbush påpekar emellertid att det största prisfallet inträffade när volymen var låg. I programhandeln handlar datorerna snabbt på grund av externa insatser, till exempel priset på relaterade värdepapper. Gemensamma strategier som genomförs genom programhandel innebär ett försök att engagera sig i arbitrage- och portföljförsäkringsstrategier.
I takt med att datateknik blev mer tillgänglig växte användningen av programhandel dramatiskt hos företagen på Wall Street. Efter kraschen, beskylldes många programhandelsstrategier för blint sälja aktier när marknader föll, vilket skulle ha förvärrat nedgången. Vissa ekonomer anser att den spekulativa bommen fram till oktober orsakades av programhandeln, och att kraschen bara var en återgång till normalitet. Hur som helst fick programhandeln i allmänhetens ögon bära skulden för kraschen på aktiemarknaden 1987.
